Bli kund Annonsera
söndag 11 maj 2025
Mitt i juridiken
Mitt i juridiken
Läs direkt!
Publicerad: 16 oktober 2013,

Körkortsåterkallelse och dubbelbestraffning

Med all sannolikhet ska körkortsåterkallelse, även interimistisk sådan, uppfattas som en typ av straff. Med stor sannolikhet har det senaste årets rättsutveckling gjort det omöjligt att i ett förfarande återkalla ett körkort och i ett annat döma ut straff för trafikbrott. Men rättsläget är oklart. Finns det fortfarande en liten möjlighet att döma ut två straff för samma gärning i skilda förfaranden? Om inte, när inleds ett förfarande om körkortsåterkallelse, och när hindrar det ett åtal för samma gärning som föranledde återkallelsen? Om detta skulle man kunna fråga EU-domstolen, om man hade ett lämpligt mål. Artikeln är skriven av Martin Sunnqvist, hovrättsassessor och doktorand.

VERKTYG

»
Tipsa en vän

”Några ord till min kära dotter, ifall jag hade någon” är en dikt av Anna Maria Lenngren. En fråga till EU-domstolen, ifall jag hade ett mål att ställa den i, är detta.

Frågan handlar om körkortsåterkallelse och dubbelbestraffning. Jag satt som domare i en av Skånes tingsrätter och hade ett mål, där ett körkort från ett annat EU-land interimistiskt hade återkallats av svenska myndigheter eftersom körkortshavaren var misstänkt för grovt rattfylleri. Körkortshavaren hade sedan åtalats för detta grova rattfylleri, dvs. för samma gärning som hade föranlett körkortsåterkallelsen. Frågan uppkom då om den interimistiska återkallelsen kunde anses som ett slutligt ådömt straff, eller kanske som att ett annat förfarande hade inletts. I båda fallen kunde åtalet tänkas omfattas av rättegångshinder. Ett förhandsavgörande från EU-domstolen kunde tänkas ge intressanta besked.

Det visade sig så småningom, att Transportstyrelsen hade upphävt sitt återkallelsebeslut efter att vid närmare granskning ha upptäckt att det inte hade funnits något körkort från första början. Då fanns det ingen anledning att ställa frågan i det målet. Den kan däremot vara högst aktuell i andra mål. Hovrätten för Västra Sverige meddelade en dom den 30 september 2012 (B 1462-13) där frågan prövades utförligt. EU-aspekten fanns dock inte med i det målet. Hovrätten kom fram till att en interimistisk körkortsåterkallelse var ett straff men att det fortfarande finns ”en viss möjlighet att för samma brott ha flera sanktioner som kan beslutas om av olika organ vid skilda tillfällen”. Frågan är just om en sådan ”viss möjlighet” verkligen fortfarande finns.

Rättsutredningen hade jag redan gjort, och jag gör den nu – om än i omdisponerat och omformulerat skick – tillgänglig för andra som kan vara intresserade av att få samma fråga besvarad.

Relevant lagstiftning

I frågan till EU-domstolen tänkte jag citera en del relevanta lagrum. De viktigaste nämner jag här. Artikel 50 i EU:s rättighetsstadga handlar om ne bis in idem och innehåller en ”Rätt att inte bli dömd eller straffad två gånger för samma brott”. Artikeln lyder: “Ingen får lagföras eller straffas på nytt för en lagöverträdelse för vilken han eller hon redan har blivit frikänd eller dömd i unionen genom en lagakraftvunnen brottmålsdom i enlighet med lagen.”

Målets EU-rättsliga relevans följde av Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/126/EG av den 20 december 2006, körkortsdirektivet. Artikel 11 innehåller en bestämmelse om att den medlemsstat där innehavaren av ett körkort som har utfärdats av en annan medlemsstat har sin permanenta bosättningsort, får tillämpa sina nationella bestämmelser om begränsning, omhändertagande, återkallelse och ogiltigförklaring av körkort.

Vad som kan noteras ytterligare är förstås att 4 § trafikbrottslagen straffbelägger rattfylleri, och att 5 kap. körkortslagen (1998:488) innehåller bestämmelser om körkortsingripanden, nämligen återkallelse, varning eller villkor. Ett körkortsingripande med anledning av brottslig gärning kan, enligt 5 kap. 1 §, när det gäller frågan om brott föreligger grunda sig på bl.a. en lagakraftvunnen brottmålsdom. Enligt 3 § samma kapitel ska ett körkort återkallas, om bl.a. körkortshavaren har gjort sig skyldig till rattfylleri eller grovt rattfylleri. Spärrtiden ska vid grovt rattfylleri bestämmas till lägst ett år.

5 kap. 5 § körkortslagen säger att ett körkort ska återkallas tills vidare i avvaktan på ett slutligt avgörande av återkallelsefrågan om det på sannolika skäl kan antas att körkortet kommer att återkallas slutligt bl.a. på grund av rattfylleri. Och i 7 § sägs att ett körkort ska omhändertas om körkortshavaren vid förande av ett motordrivet fordon eller en spårvagn har visat tydliga tecken på påverkan av alkohol eller annat ämne eller om det på sannolika skäl kan antas att körkortet kommer att återkallas på grund av rattfylleri. Beslut fattas av polis eller åklagare och då ska Transportstyrelsen utan dröjsmål pröva om interimistisk återkallelse ska ske. Omhändertagande eller interimistisk återkallelse kan, förutses det i 10 §, pågå så länge att spärrtiden har löpt ut när slutligt beslut fattas, och då ska ytterligare ingripande inte ske.

Rättsutvecklingen om dubbelbestraffning

Regeringsrätten prövade utförligt i rättsfallet RÅ 2000 ref. 65 frågan om körkortsåterkallelse var straff och om en brottmålsdom hindrade en körkortsåterkallelse. Regeringsrätten konstaterade att körkortsingripanden i svensk rätt traditionellt hade ansetts företagna av trafiksäkerhetsskäl, dvs. de hade betraktats som en skyddsåtgärd från samhällets sida mot förare som sätter trafiksäkerheten i fara. Med beaktande av Europadomstolens avgöranden i målen Malige mot Frankrike (dom den 23 september 1998) och Escoubet mot Belgien (dom den 28 oktober 1999) konstaterade Regeringsrätten att en körkortsåterkallelse kunde vara att anse som ett straff medan en interimistisk återkallelse i sex dagar på grund av en misstänkt rattfylleriförseelse snarast var en preventiv åtgärd för trafikanternas säkerhet. Eftersom körkortsåterkallelse i svensk rätt var en schabloniserad följd av att körkortsinnehavaren hade begått vissa brott, ansåg Regeringsrätten att körkortsåterkallelse utgjorde straff i den mening som avsågs i tilläggsprotokoll 7 artikel 4 EKMR. Jfr Europadomstolens uttalande i Malige-fallet att sanktionen var ”an automatic consequence of the conviction pronounced by the criminal court” (p. 38). I anslutning till bl.a. Malige-fallet fann sedan Regeringsrätten att Europadomstolen hade accepterat att ett land hade ett straffrättsligt förfarande och därefter ett ytterligare förfarande för prövning av körkortsingripandet. Det var alltså tillåtet att ett brott kunde föranleda att olika sanktioner påfördes av skilda myndigheter och domstolar om detta var förutsatt i lagstiftningen. Europadomstolen fann i Nilsson mot Sverige (beslut den 13 december 2005) beträffande just utgången i RÅ 2000 ref. 65, att körkortsåterkallelsen var en “direct and foreseeable consequence of the applicant’s conviction for the same offences” och därmed ”constituted a ’criminal’ matter for the purpose of Article 4 of Protocol No. 7”. Å andra sidan var det tillåtet i denna typ av fall att i ett nytt förfarande ålägga en ny sanktion: “While the different sanctions were imposed by two different authorities in different proceedings, there was nevertheless a sufficiently close connection between them, in substance and in time, to consider the withdrawal to be part of the sanctions under Swedish law for the offences of aggravated drunken driving and unlawful driving.” Talan mot Sverige togs inte upp till prövning.

I målet Zolotukhin mot Ryssland (dom den 10 februari 2009) fann Europadomstolen att tilläggsprotokoll 7 artikel 4 “must be understood as prohibiting the prosecution or trial of a second ‘offence’ in so far as it arises from identical facts or facts which are substantially the same” (p. 82). Domstolen fokuserade därför “on those facts which constitute a set of concrete factual circumstances involving the same defendant and inextricably linked together in time and space, the existence of which must be demonstrated in order to secure a conviction or institute criminal proceedings” (p. 84). Härigenom klargjordes att den avgörande utgångspunkten för bedömningen är den brottsliga gärningen. I målet Ruotsalainen mot Finland (dom 16 juni 2009), som handlade om en bot och en bränsleavgift, uttalade Europadomstolen att den skulle undersöka “whether the subsequent issuing of the fuel fee debit arose from the same facts as the fine (idem) and whether there was a duplication of proceedings (bis)” (p. 50). Någon diskussion om möjligheten av och förutsättningarna för att ha två förfaranden, som i Nilsson-avgörandet ovan, fördes inte.

Efter bl.a. Zolotukhin- och Ruotsalainen-fallen kan det ifrågasättas om Regeringsrättens slutsats i RÅ 2000 ref. 65 och utgången i Nilsson mot Sverige fortfarande gäller: Om det är förenligt med EKMR att en gärning kan föranleda att olika sanktioner påförs av skilda myndigheter och domstolar, om detta är förutsatt i lagstiftningen och det finns ett tillräckligt nära tidsmässigt och sakligt samband mellan förfarandena och det hela därmed är förutsebart, är det märkligt att inte Europadomstolen tog upp den frågan till diskussion i Zolotukhin- och Ruotsalainen-fallen i stället för att gå förbi den och fälla svarandestaterna för brott mot tilläggsprotokoll 7 artikel 4.

I NJA 2010 s. 168 fann Högsta domstolen, i anslutning till den rättspraxis som diskuterats ovan apropå RÅ 2000 ref. 65, att rättsläget alltjämt var sådant att en gärning kunde förbindas med olika sanktioner i olika förfaranden, om detta var förutsebart och det fanns ett tillräckligt nära tidsmässigt och sakligt samband mellan förfarandena (p. 20-24).

EU-domstolen tog i förhandsavgörande den 26 februari 2013 i målet Åkerberg Fransson, C-617/10, upp bl.a. frågan vad som karakteriserar ett brott. De tre kriterier som var relevanta var, så som slagits fast i Bonda (5 juni 2012 i mål C?489/10 p. 37 som i sin tur hänvisar till Europadomstolens dom den 8 juni 1976 i målet Engel m.fl. mot Nederländerna samt till det ovannämnda Zolotukhin-avgörandet) den rättsliga kvalificeringen av överträdelsen i nationell rätt, samt överträdelsens art och arten av och strängheten i den sanktion som den berörde kan åläggas. Artikel 50 i rättighetsstadgan utgjorde därmed ”inte [---] hinder för en medlemsstat att för samma gärning [---] först påföra ett skattetillägg och därefter utdöma ett straff, förutsatt att den förstnämnda sanktionen inte har straffrättslig karaktär, vilket det ankommer på den nationella domstolen att bedöma” (p. 37). Om den nationella domstolen motsatsvis kommer fram till att den första sanktionen har straffrättslig karaktär, skulle detta hindra ett nytt straff i ett annat förfarande. EU-domstolen diskuterade inte om ett sådant nytt straff under några förutsättningar trots detta skulle anses tillåtet men gjorde ett allmänt förbehåll om att de sanktioner som återstod efter det att de som kunde följa av senare förfaranden uteslutits måste vara ”effektiva, proportionella och avskräckande” (p. 36).

Högsta domstolen meddelade i plenum den 4 juni 2013 (mål B 4946-12) ett beslut där utgången i Åkerberg Fransson-målet beaktades. Högsta domstolen fann att skattetillägg var en straffrättslig sanktion som uteslöt senare ansvar för skattebrott, om det var fråga om samma gärning, och diskuterade närmare innebörden av att återstående sanktioner måste vara ”effektiva, proportionella och avskräckande”. Högsta domstolen följde en hänvisning till p. 29 i Åkerberg Fransson-domen och fann, med hänvisning till Melloni (C-399/11, dom den 26 februari 2013), att en ”nationell skyddsregel som ger ett vidare skydd än vad som följer av rättighetsstadgan inte får tillämpas på ett sådant sätt att den kommer i konflikt med unionsrätten” (p. 47). Högsta domstolen har också ansett att det tidigare accepterade utrymmet att låta en gärning förbindas med olika sanktioner i olika förfaranden, om detta var förutsebart och det fanns ett tillräckligt nära tidsmässigt och sakligt samband mellan förfarandena, inte längre finns (p. 49-61) – i alla fall inte när det gäller skattetillägg och straff för skattebrott. Slutligen jämställde Högsta domstolen rättegångshinder på grund av lis pendens med förbudet mot dubbla förfaranden. Skälet var det systematiska samband som finns mellan å ena sidan ett förbud mot ett nytt förfarande om samma sak som ett avslutat förfarande och å andra sidan ett nytt förfarande om samma sak som ett pågående förfarande. Högsta domstolen uttalade: ”En sådan tillämpning går möjligen längre än vad som följer av rättighetsstadgan. Enligt Högsta domstolens bedömning innebär en samordning av principerna om res judicata och lis pendens på det angivna sättet emellertid inte att sanktionssystemet inte svarar mot det unionsrättsliga effektivitetskravet” (p. 70). Avgörande för frågan om ett förfarande om skattetillägg pågår är att Skatteverket har fattat beslut om att påföra skattetillägg.

När det gäller frågan om administrativt körkortsingripande kan jämställas med straff synes det inte finnas något mer klargörande fall från Europadomstolen än de som Regeringsrätten diskuterade i RÅ 2000 ref. 65. Europadomstolen fann emellertid i sin dom den 19 februari 2013 i målet Müller-Hartburg mot Österrike att disciplinförfarande mot en medlem av en viss profession inte föll under anklagelse för brott enligt vare sig artikel 6 p. 2-3 EKMR eller tilläggsprotokoll 7 artikel 4. Detta gällde även om disciplinförfarandet grundade sig på en handling som också konstituerade ett brott, eftersom sanktionen inte hade straffrättslig karaktär. Även om det är osannolikt att fallet skulle föranleda att Europadomstolen inte längre skulle beakta körkortsåterkallelse som ett straff, kan det utgöra ett indirekt stöd för att det trots Zolotukhin- och Ruotsalainen-fallen fortfarande skulle kunna finnas en kategori fall där två straff skulle kunna dömas ut i skilda förfaranden.

Tänkbara frågor till EU-domstolen

Följande frågor skulle kunna ställas till EU-domstolen.

  1. Ska artikel 50 i rättighetsstadgan tolkas så, att återkallelse av körkort med stöd av nationella bestämmelser grundade på artikel 11 i direktiv 2006/126/EG ska anses utgöra straff?
  2. Om fråga I. inte kan besvaras generellt, enligt vilka kriterier ska den nationella domstolen bedöma om återkallelse av körkort utgör straff i artikelns mening?
  3. Om återkallelse av körkort utgör straff, kan – och i så fall under vilka förutsättningar – rättsläget anses vara sådant att detta inte hindrar en brottmålsdom för samma gärning som föranledde körkortsåterkallelsen?
  4. Innefattar artikel 50 i rättighetsstadgan också ett hinder mot att en ny process om straff (i den mening som avses i fråga I-II) inleds samtidigt som en annan process om straff (i samma mening) pågår?
  5. Om fråga IV besvaras jakande, vad definierar i så fall att en process är inledd?

Möjligheten att få, och behovet av, förhandsavgörande

Återkallelse och omhändertagande av körkort enligt beslut av svenska myndigheter stöds på svensk lag, men denna grundas vad gäller körkort utfärdade i andra EU-länder på artikel 11 i körkortsdirektivet. Det är artikel 11 som gör det möjligt för svenska myndigheter att fatta beslut om giltigheten av ett körkort utfärdat i ett annat EU-land. Frågan rör alltså tillämpning av EU-rätt, ”falls within the scope of EU law” (se t.ex. Åkerberg Fransson p. 19 och dom den 26 september 2013 i målet Texdata, C-418/11, p. 72).

Den första frågan syftar till ett klarläggande av om återkallelse är straff i den mening som avses i artikel 50 i rättighetsstadgan.

Av den rättspraxis som återgivits ovan kan den slutsatsen dras, att mycket talar för att körkortsåterkallelse är att anse som straff i den mening som avses i artikel 50 i rättighetsstadgan (”lagakraftvunnen brottmålsdom i enlighet med lagen”). Slutsatsen är emellertid inte säker, eftersom, såvitt känt, ingen domstol har dragit ett sådant ställningstagande till sin yttersta konsekvens, nämligen att en lagakraftvunnen körkortsåterkallelse hindrar åtal för trafikbrott för samma gärning eller att en dom för trafikbrottet hindrar körkortsåterkallelsen.

Av Europadomstolens avgörande i Escoubet-målet följer att en interimistisk körkortsåterkallelse under kortare tid på grund av en misstänkt rattfylleriförseelse är oberoende av de straffrättsliga förfaranden som senare kan följa och snarast en preventiv åtgärd för trafikanternas säkerhet. Det är därför inte fråga om straff i konventionens mening. Detta ställningstagande kan knappast ligga till grund för att interimistiska återkallelser av körkort enligt svensk rätt inte är att anse som straff, eftersom de gäller under längre tid och kan anses vara en förtida verkställighet av den återkallelse som senare beslutas (jfr domen från Hovrätten för Västra Sverige den 30 september 2012, B 1462-13, med hänvisning till SOU 2000:26).

Rättsläget är alltså oklart, och EU-domstolen skulle kunna klargöra det. Med stöd i Åkerberg Fransson-domen kan visserligen hävdas att det ankommer på den nationella domstolen att, utifrån de kriterier som anges där och som ansluter till bl.a. Engel- och Zolotukhin-avgörandena, pröva om körkortsingripande (omhändertagande och återkallelse) är straff och i så fall dra relevanta slutsatser av detta. I Åkerberg Fransson-målet var det dock fråga om sanktioner som inte kunde föras tillbaka på EU-rätt annat än som ”lagstiftningsåtgärder och administrativa åtgärder som krävs för att mervärdesskatt inom dess territorium ska kunna uppbäras i sin helhet” (p. 25). I förevarande fall är det däremot fråga om åtgärder som uttryckligen omtalas i EU-lagstiftningen (artikel 11 i körkortsdirektivet). Det kan därför finnas anledning att göra en för EU gemensam tolkning av huruvida dessa åtgärder utgör straff, en tolkning som endast EU-domstolen i så fall kan göra (jfr Bonda-avgörandet).

Om EU-domstolen inte anser sig kunna göra ett enhetligt ställningstagande enligt vad som efterfrågas i den första frågan, finna anledning att i den andra frågan be om vägledning beträffande vilka kriterier som ska anses tillämpliga.

Engel-kriterierna måste visserligen ha en avgörande betydelse vid bedömningen. De är dock svårtillämpade i ett fall som detta. Körkortsingripanden är enligt svensk rätt administrativa sanktioner, men både Regeringsrättens och Europadomstolens praxis gör att mycket talar för att de även ur svensk synpunkt ska räknas som straff. I ett fall som detta grundar sig ingripandet på ett brott. Den enda avgörande frågan är då om återkallelsen har karaktären av straff, dvs. har ett repressivt syfte (jfr Bonda p. 39). Problemet med körkortsingripanden är att de har ett dubbelt syfte; de bestraffar den som inte har rättat sig efter lagar och andra föreskrifter genom indragning av en rättighet, samtidigt som det finns ett trafiksäkerhetsfrämjande syfte i att den som inte håller sig till lagar och andra föreskrifter inte framför olika fordon. Frågan är närmare bestämt hur en avvägning mellan olika syften hos en och samma åtgärd ska göras.

Med tanke på den rättsutveckling som ägt rum under senare år, är det osannolikt att körkortsåterkallelse, som utgör straff, kan åtföljas av ett annat straff för samma gärning i ett annat förfarande. Rättsläget i Sverige utgår emellertid alltjämt från att detta är möjligt, och det saknas avgöranden som uttryckligen klargör att det inte är det. Den tredje frågan syftar till att klarlägga om ett sådant utrymme finns. Kan körkortsåterkallelser i så fall anses mindre ingripande och legitimera ytterligare straff eftersom återstående sanktioner måste vara ”effektiva, proportionella och avskräckande” (jfr Åkerberg Fransson-domen p. 36)?

Om en interimistisk körkortsåterkallelse inte anses vara ett slutligt ådömt straff utan bara en del av förfarandet på väg mot ett straff, kan det vara så att brottmålsdomen utesluter den slutliga återkallelsen. Men om omhändertagandet, eller den interimistiska återkallelsen, har beslutats innan åtal väcktes, är frågan om åtalet träffas av rättegångshinder på grund av lis pendens.

Den fjärde frågan är då om EU-domstolen – liksom Högsta domstolen – tolkar artikel 50 i rättighetsstadgan som att den jämställer rättegångshinder på grund av lis pendens med förbudet mot ett nytt straffrättsligt förfarande på grund av samma gärning efter det att en lagakraftvunnen brottmålsdom i ett tidigare förfarande föreligger. Även om så inte är fallet, skulle en tingsrätt i ett mål där en interimistisk körkortsåterkallelse är beslutad, behöva få vägledning i frågan om en lagakraftvunnen körkortsåterkallelse enligt artikel 50 i rättighetsstadgan skulle hindra ett nytt straffrättsligt förfarande i anledning av samma gärning. Om en lagakraftvunnen körkortsåterkallelse enligt artikel 50 hindrar en talan om straffrättligt ansvar, ska en svensk domstol enligt Högsta domstolens praxis avvisa åtalet också på grund av lis pendens om återkallelseförfarandet inletts men inte avslutats.

En särskild anledning att be EU-domstolen om ett klarläggande i denna fråga är, även om en tingsrätt visserligen kan tillämpa Högsta domstolens avgörande direkt, att det finns viss osäkerhet om i vilken utsträckning nationella domstolar kan utveckla rättigheterna enligt rättighetsstadgan. EU-domstolen har i p. 29 i Åkerberg Fransson-domen med hänvisning till Melloni-domen funnit att en ”nationell skyddsregel som ger ett vidare skydd än vad som följer av rättighetsstadgan inte får tillämpas på ett sådant sätt att den kommer i konflikt med unionsrätten” (p. 47). Högsta domstolen har inte funnit att förbehållet hindrar jämställande av lis pendens med res judicata. Det saknas emellertid klarlägganden om att detta är en bedömning som EU-domstolen instämmer i.

Om den fjärde frågan besvaras på ett sådant sätt att rättegångshinder på grund av lis pendens kan eller ska jämställas med förbudet mot ett nytt straffrättligt förfarande enligt artikel 50 rättighetsstadgan, uppkommer frågan om vad som ska anses definiera att ett förfarande är inlett. Eftersom omhändertagande och återkallelse av körkort är sanktioner som förutses i artikel 11 i körkortsdirektivet finns anledning att be EU-domstolen om ett klarläggande. Det kan tänkas att förfarandet inleds genom att polisen på plats omhändertar körkortet, att Transportstyrelsen fastställer omhändertagandet eller genom att Transportstyrelsen beslutar om interimistisk återkallelse.

Avslutande ord

Man kan fråga sig om det inte kan vara rimligt, att en misstänkt rattfyllerist får tåla att genomgå olika förfaranden hos olika domstolar och myndigheter. Men det är statens perspektiv, att det är enkelt och praktiskt att samla alla körkortsfrågor på ett ställe och alla frågor om brott på ett annat. För den enskilde framstår det sannolikt som svårbegripligt att beslut i anledning av samma gärning ska fattas av polis, åklagare, Transportstyrelsen och upp till sex domstolar i tre instanser. Det är onödigt svårt för den enskilde att överblicka vilken beslutskompetens olika aktörer har och när alla förfaranden är slut, och det är onödigt svårt för beslutsfattaren att överblicka den samlade effekten av påföljderna för den enskilde.

I SOU 2000:26 fanns förslag om att flytta över körkortsåterkallelser på grund av brott (under beteckningen förarförbud) till allmän domstol, så att de kunde handläggas tillsammans med brottmålet. Hade det förslaget genomförts, hade denna text inte behövt skrivas. Det borde vara överflödigt, men det verkar behöva påpekas att en god lagstiftare kan inrätta förfaranden som är mer förutsebara, enhetliga och lättbegripliga för den enskilde än EKMR och rättighetsstadgan kräver. Det finns ingen anledning att försöka balansera på kanten till vad EKMR och rättighetsstadgan kräver och vänta med åtgärder till dess att det är för sent.

Nu fick varken tingsrätten eller EU-domstolen tillfälle att fälla några domslut i anledning av dubbelbestraffningsfrågan. Man kan då återvända till Lenngrens dikt:

”Välj uttryck utan brydsamt val,
Se till att du ej domslut fäller!”

---------------------------------

Martin Sunnqvist är hovrättsassessor i Hovrätten över Skåne och Blekinge och doktorand/universitetsadjunkt vid Juridiska fakulteten, Lunds universitet.

I april 2014 lägger han fram doktorsavhandlingen Konstitutionellt kritiskt dömande, en rättshistorisk studie av domarrollens förändringar i Norden när det gäller åsidosättande av lag till förmån för normer på konstitutionell nivå.

FAKTA

Rättsområde: Mänskliga rättigheter, Trafikbrott, Övrig EU-rätt

PUBLICERING AV DOMAR

Begränsad publicering av kammarrättsdomar

Även om Infotorg Juridik på grund av ny rättspraxis inte längre kan publicera en del av kammarrättsdomarna kommer det även framöver att skrivas nyhetsartiklar om de mest intressanta och vägledande av dessa domar.

Ny generaldirektör för Konsumentverket

Regeringen har beslutat att utse Lena Aronsson till generaldirektör för Konsumentverket och Konsumentombudsman.

Foto © Alexei Averianov | Dreamstime.com

Region diskriminerade hjärtpatient

Diskrimineringsombudsmannen, DO, gör bedömningen att det var diskriminering i form av bristande tillgänglighet när en döv patient som akut lagts in på Akademiska sjukhuset i Uppsala inte fick tillgång till teckenspråkstolk.

Legal Director till Kronans Apotek

Kronans Apotek har rekryterat Marie Snellman som ny Legal Director.

DOMARBLOGGEN

Svenska domstolar i europeiskt samarbete

Senaste inlägget på Södertörns tingsrätt domarblogg handlar om The European Commission for the Efficiency of Justice senaste möte i Strasbourg.

Ny chefsjurist till Nabo

Fastighetsförvaltaren Nabo har rekryterat Hanna Scherman som ny chef för verksamhetsområde Juridik.

Åtalas för kvinnomord

Åklagare har väckt åtal mot sju personer i ett ärende där en kvinna anträffades avliden i sin bostad i centrala Eskilstuna den 17 september 2024.

Foto Tommaso Salvia

Från enskilda brott till organiserade systemhot

Den ekonomiska brottsligheten i Sverige har blivit allt mer komplex, mer omfattande och den genererar allt större brottsvinster. Penningtvätt har central betydelse för grov organiserad brottslighet. Detta framgår i Ekobrottsmyndig-hetens lägesbild 2025.

Mats Melin ny heders-doktor i juridik

Stockholms universitet har utsett 2025 års hedersdoktorer, som på ett utmärkande sätt har bidragit till universitetets forskning och utbildning. Inom juridik tilldelas hedersdoktoratet till Mats Melin.

Juridikprofessor blir prorektor i Stockholm

Universitetsstyrelsen för Stockholms universitet har beslutat att juridikprofessorn och dekanen Jane Reichel ska bli ny prorektor. Hon tillträder den 1 juli 2025 och efterträder Clas Hättestrand vars förordnande går ut den 30 juni.

Foto Roland Magnusson

Jurist får kunglig riddarorden

Kungliga riddarordnar har idag förlänats ett 20-tal svenskar eller i Sverige bosatta personer för exceptionella insatser inom skiftande områden och på olika nivåer – internationellt, nationellt, regionalt och lokalt. En av dessa är före detta justitierådet Bertil Bengtsson.

Cirio arrangerar Transaction Week 2025

Den 5–8 maj arrangerar Cirio Advokatbyrå för femte året i rad mötesplatsen Cirio Transaction Week i Stockholm.

Foto Jagen51

Juridik populäraste programmet i Lund

Juristprogrammet är det mest sökta programmet vid Lunds universitet inför höstterminen.

Åtalas för arbetsplats-olycka på Frövi bruk

Åklagare har nu väckt talan om arbetsmiljöbrott genom grovt vållande till annans död mot Billerud Skog & Industri Aktiebolag, efter att en anställd man avlidit av svavelväteförgiftning på bolagets anläggning i Örebro.

DOMARBLOGGEN

Svenskt projekt i Bosnien-Hercegovina

Sedan 2017 har Domstolsverket och ett antal svenska domstolar varit involverade i ett Sida-finansierat projekt i Bosnien-Hercegovina och om detta handlar det senaste inlägget på Domarbloggen.

Åtal för svart apoteks-arbetskraft

Tre personer med kopplingar till ett beman-ningsföretag åtalas nu för grova ekobrott. Enligt Ekobrottsmyndighetens utredning har företaget, som hyrde ut farmaceuter till apotek, betalat sin personal i svarta löner.

Ny rättschef i UD

Regeringen har utsett Therese Hydén till rättschef i Utrikesdepartementet.

ÖPPNAT INFLÖDE AV DOMAR

Uppdatering av domar i Infotorg Juridik

Infotorg Juridik har återigen öppnat upp databasen för inhämtning av domar med undantag för brottmål.

Åtalas för grova bedrägerier mot äldre

Åtal har väckts i ett omfattande bedrägeriärende med internationella förgreningar och med kopplingar till den nätverkskriminella grova organiserade brottsligheten. Brotten har riktats mot äldre personer i Sverige.

Foto Anna Hansen

Två nya justitieråd och en ny lagman

Regeringen har den 16 april utnämnt två nya justitieråd i Högsta förvaltningsdomstolen och en ny lagman.

DOMARBLOGGEN

Ovanliga mål vid förvaltningsdomstolen 

I veckans inlägg på Domarbloggen berättar Magnus Åhammar och Anders Mellstrand, domare vid Förvaltningsrätten i Stockholm, om några av de mer ovanliga målen vid en förvaltningsdomstol. 

Åtalas för grova brott i Helsingborg

Åtal har nu väckts mot totalt fem personer för grova brott begångna i Helsingborg och Bjuv mellan september och november 2023. Brottsrubriceringarna är försök till mord, medhjälp till försök till mord, grovt vapenbrott, människorov och rån.

Foto Vige

E-post till Sveriges domstolar

En lista med samlad kontaktinformation till Sveriges domstolar gör det enklare att ta del av brottmålsdomar.

Bevistalan framställd om mord i Skurup

Åklagare har nu gjort framställan om bevistalan i Ystads tingsrätt mot två minderåriga pojkar för mord på en man i 50-årsåldern och för försök till mord på två av hans söner. De två pojkarna var 14 år vid brottstillfället och misstänks även för grovt vapenbrott.

Foto Andrey Popov

Skydd för person-uppgifter och databaser

Nyligen genomfördes ett Riksdagsseminarium om publicering av personuppgifter, rättsdata-baser och bakgrundskontroller. Deltog gjorde politiker samt representanter för myndigheter, organisationer och branscher som alla påverkas av det osäkra rättsläget efter Högsta domstolens beslut i februari.

Foto MRR-photography

41 nya advokater

Styrelsen för Sveriges advokatsamfund antog 41 nya ledamöter vid sitt sammanträde den 10 april.

Årets bolagsjurist

SAS chefsjurist Anna Almén har utsetts till Årets Bolagsjurist 2025.

KRÖNIKA

Bakgrundskontroller behövs!

Det råder ingen tvekan om behovet av bak-grundskontroller, konstaterade Justitieminister Gunnar Strömmer vid ett Riksdagsseminarium nyligen. Det behövs ett helhetsgrepp, och det måste ske skyndsamt. Det skriver Birgitta Edlund, vd i bakgrundskontrollföretaget ToFindOut, i en krönika.

Två nya domare

Regeringen har den 10 april utnämnt två nya domare.

Åtal för felskjutning med dödlig utgång

Åklagare har på torsdagen åtalat två unga män för en händelse i Rosengård i Malmö på nyårs-afton förra året där två personer blev beskjutna. En av dem dog av skadorna och den andra blev allvarligt skadad.

En miljon kronor i brottsskadeersättning

Flickan var elva år när övergreppen startade och under sju månader utsattes hon för bland annat nio fall av grov våldtäkt mot barn. Nu beviljar Brottsoffermyndigheten henne brotts-skadeersättning med en miljon kronor för kränkning.

Kraftig ökning av mål i EU-domstolen

I sin sammanställning över verksamheten i förra året konstaterar nu EU-domstolen att det var en kraftig ökning av både det antal mål som kom in till domstolens två instanser och det antal mål som dessa som helhet avgjorde.

Ny CIO för Lindahl

Advokatfirman Lindahl slår nu samman sina avdelningar för IT och Knowledge Management. Den nya avdelningen kommer att ledas av Axel Hedberg som utses till CIO.

Foto G. Fessy, EU-domstolen

Nya EU-domare

EU: s ministerråd har utsett nya domare till EU-domstolens första instans tribunalen. En svensk domare får förlängt förordnande och en ny svensk domare har utsetts.

Foto Simon Gunnarsson

Lunds universitet får forskningsbidrag

Birgit och Sven Håkan Ohlssons stiftelse beviljar 700 000 kronor till Juridiska fakulteten vid Lunds universitet arbetet med att bevara och tillgängliggöra en omfattande litteratursamling.

Ny partner i Hammarskiöld

Ola Åhman lämnar Hannes Snellman för att bli ny delägare i Hammarskiöld.

Jurist ny överdirektör på FRA

Regeringen har utsett juristen Maria Diamant till ny överdirektör på Försvarets radioanstalt (FRA). Hon tillträder tjänsten den 16 juni.

Nya domarutnämningar

Regeringen har den 3 april utnämnt ett nytt justitieråd och tretton nya rådmän.

DOMARBLOGGEN

Mobiler i trafiken

I det senaste inlägget på Domarbloggen behandlas lagen om mobilanvändning i trafiken och vad som händer vid överträdelse av dess regler.

Ny partner och Senior Counsel till DLA Piper

DLA Piper har utsett David Johansson till ny partner. Advokatbyrån har även rekryterat Carl-Johan Pousette till Senior Counsel.

DO överklagar

Diskrimineringsombudsmannen, DO, överklagar Uppsala tingsrätts dom i ärendet om en händelse där en läkare försökte förmå en patient att ta av sin sjal inför undersökningen.

Åtal för grova bedrägerier mot äldre

Åklagaren har åtalat elva personer mellan 17 och 36 år för inblandning i ett omfattande bedrägeriärende i Stockholm.

Ny domarutnämning

Regeringen har den 27 mars utnämnt en ny lagman.

DOMARBLOGGEN

Hur går en konkurs till?

I det senaste inlägget på Domarbloggen behandlas konkursprocessen – en juridisk process som kan påverka både företag och privatpersoner. Vad händer när någon går i konkurs? Och vilka steg ingår i processen?

Välbesökt GDPR-dag

För sjätte året i rad har advokatfirman Delphi arrangerat GDPR-dagen i Göteborg. Årets konferens gick av stapeln den 26 mars och samlade cirka 300 deltagare för en fullspäckad och kunskapshöjande dag om det senaste inom GDPR och dess angränsande områden.

Åtalas för nio fall av mordförsök

Åtal har nu väckts mot en man för bland annat försök till mord och försök till grov allmänfarlig ödeläggelse i Malmö i augusti förra året. Mordförsöken har även ha riktat sig mot ytterligare ett antal okända personer.

Foto Roland Jakobsson

Ny lagman utnämnd

Regeringen har utnämnt en ny lagman i Södertörns tingsrätt.

Foto Anna Hansen

Nya justitieråd föreslås

Efter att genomfört intervjuförfarande lämnar nu Domarnämnden förslag på nya justitieråd till Högsta förvaltningsdomstolen.

Fem nya domare

Regeringen har den 20 mars utnämnt fem nya tingsrättsdomare.

Åtal för grova våldsbrott

En 35-årig man åtalas för inblandning i fem händelser i Göteborgstrakten våren 2024 innefattande bland annat försök till mord, grovt vapenbrott och grov allmänfarlig ödeläggelse.

Bird & Bird utser två nya delägare

Bird & Bird har rekryterat två nya partners till kontoret i Stockholm.

Åtalas för mord i Borås

Åklagaren har på fredagen väckt åtal i Borås tingsrätt mot två personer för inblandning i ett mord i Borås i augusti 2024.

DOMARBLOGGEN

Om ansvarsutkrävande av domare

Domstolarna spelar en avgörande roll i rättsstaten, men vad händer om en domare gör fel? I det senaste inlägget på Domarbloggen fördjupar sig Björn Lindén i frågan om ansvarsutkrävande av domare.

Foto ANDREY POPOV

68 nya advokater

Styrelsen för Sveriges advokatsamfund antog 68 nya ledamöter vid sitt senaste sammanträde den 13 mars.

Åtalas för dubbelmord

Åklagare har nu åtalat tre personer för delaktighet i dubbelmordet som inträffade natten mot den 3 juni 2024 i en lägenhet på Grundläggaregatan i Norrköping.

Foto Andrey Popov

Konkurshanteringen ska effektiviseras

Regeringen har beslutat om en proposition som syftar till att modernisera och effektivisera konkurshanteringen så att resurser ska frigöras hos domstolarna och konkursreglernas funktion i samhället förbättras i stort.

Foto Inbj

Sju nya rådmän

Vid sitt senaste sammanträde utnämnde regeringen sju nya tingsrättsdomare.

Ny konvention ska skydda advokater

Den första internationella konventionen om skydd för advokatyrket har nu antagits av Europarådet. Konventionen fastlår att staten måste säkerställa att advokater kan utföra sina yrkesmässiga uppgifter.

DOMARBLOGGEN

En dag i domstolens säkerhetskontroll

De flesta domstolar i Sverige har idag fast säkerhetskontroll. För ett år sedan blev Kammarrätten i Stockholm en av dem.

Gemensamma insatser mot välfärdsbrott

Tullverket ska tillsammans med Försäkrings-kassan skärpa kontrollerna av resande för att komma åt den kriminella ekonomin och avslöja bidragsbedrägerier. Förra året upptäcktes bedrägerier och felaktigheter för tio miljoner kronor vid kontroller enbart på Arlanda flygplats.

Dom om mord på Värmdö överklagas

Tingsrätten meddelade i februari dom i det mål där tre personer åtalades för inblandning i mord i mars 2024, då en man hittades död i en väska på Värmdö. Åklagarna överklagar nu domen.

Jurist ny överdirektör för SiS

Regeringen har beslutat att anställa Caroline Oredsson som överdirektör för Statens institutionsstyrelse (SiS).

Foto ANDREY POPOV

Fortsatt arbete för god advokatsed

Advokatsamfundets tillsynsenhet har sedan uppstarten förra året arbetat för att försöka säkerställa efterlevnaden av god advokatsed och lagstadgade krav. Under år 2025 kommer tillsynen att särskilt inriktas på advokaters principalansvar och advokatbyråernas efterlevnad av penningtvättslagstiftningen.

DOMARBLOGGEN

Vem betalar försvarsadvokaten?

Vilka regler gäller för en tilltalads skyldighet att betala för sin försvarsadvokat i en brottmåls-rättegång? Om detta handlar det senaste inlägget på Domarbloggen.

Foto Igor Stevanovic

Ökat antal ekobrott

Den ekonomiska brottsligheten blir allt mer om-fattande, komplex och internationell. Under förra året ökade inflödet av ärenden till Ekobrotts-myndigheten.

Många söker brotts-skadeersättning

Förra året fick Brottsoffermyndigheten in drygt 13 400 ansökningar om brottsskadeersättning, vilket ledde till att myndigheten betalade ut nästan 200 miljoner kronor. Det är mer än någonsin tidigare.

IMY inleder AI-projekt med juristbyrå

I mars startar Integritetsskyddsmyndigheten (IMY) nästa projekt i vad man kallar "regulatorisk sandlåda". Familjens Jurist får då fördjupad vägledning i om och hur personuppgifter kan vidarebehandlas för att utveckla och använda AI.

Domstolarna storsatsar

För att möta samhällsutvecklingen behöver Sveriges Domstolar de kommande åren satsa mer resurser på kompetensförsörjning, säkerhet och digitalisering. Det framgår av budgetunder-laget för 2026–2028, som nu lämnas till regeringen.

Foto feferoni

Avhandling i finansrätt

I en ny avhandling från Uppsala universitet avhandlas tolkningen av principen om förbud mot rättsmissbruk och de allmänna skatteflykts-klausulerna inom EU:s skatterätt.

Ahlberk blir general-direktör för IVO

Regeringen har utsett juristen John Ahlberk som generaldirektör och chef för Inspektionen för vård och omsorg (IVO).

Jurist blir vikarierande generaldirektör

Jonas Bäckstrand vikarierar som general-direktör vid Statens haverikommission.

Foto Högsta domstolen

Nytt justitieråd föreslås

Efter att ha genomfört intervjuförfarande med fem personer som sökt tjänsten som justitieråd i Högsta domstolen har nu Domarnämnden lämnat förslag på tre av dessa.

Juristavtalet blir tillsvidareavtal

För drygt tre år sedan tecknade Akavia och Almega juristavtalet, ett kollektivavtal specifikt anpassat för jurist- och advokatbyråers verksamhet. Nu har avtalet blivit ett tillsvidareavtal.

DOMARBLOGGEN

Tingsrätt fick etiopiskt domarbesök

Södertörns tingsrätt välkomnade nyligen en delegation av domare från Etiopien som besökte Sverige för att studera det svenska rättssystemet. Om detta handlar det senaste inlägget på Domarbloggen.

Foto Anna Hansen

Det gångna året i HFD

Högsta förvaltningsdomstolen har nu publicerat sin verksamhetsberättelse för år 2024.

IMY välkomnar beslut från Högsta domstolen

Integritetsskyddsmynidigheten välkomnar HD:s beslut att GDPR har betydelse för om det råder sekretess för personuppgifter i brottmålsdomar även på det grundlagsskyddade området.

Advokat går till kapitalrådgivare

Advokaten Fredrik Rydin blir Senior Advisor på Marlborough Partners Norden.

Fler lagföringar för vissa typer av brott

Förra året ökade antalet lagförda med tolv procent till 8 390 personer inom brotts-kategorierna brott mot barn, brott i parrelation och sexualbrott.

Foto SIRIJIT JONGCHAROENKULCHAI

Fler anmälda advokater

Advokatsamfundets verksamhetsberättelse för år 2024 har nu publicerats och av denna framgår bland annat att antalet anmälningar mot advokater ökat.

Överklagar om brott mot mänskligheten

Åklagaren överklagar nu tingsrättens dom mot en kvinna för folkmord, brott mot mänskligheten och grova krigsförbrytelser. Istället för tolv års fängelse yrkar åklagaren på livstid.

Årets advokatbyråer

Vid ett stort event på Nalen i Stockholm den 11 februari presenterades de advokatbyråer som tar hem priset "Årets Advokatbyrå 2025".

Schultz väljs in i vetenskapligt råd

Mårten Schultz, professor i civilrätt vid Stockholms universitet, har valts in i Institutet för Mediestudiers vetenskapliga råd.

Foto David Naylor, Uppsala universitet

Vinterpromotion vid Uppsala universitet

I höstas utsågs Johan C Bärlund till ny hedersdoktor vid Juridiska fakulteten i Uppsala och nu har han och juris doktor Anni Carlsson promoverats vid den årliga vinterpromotionen.

Hovrätt lanserar digitala frågestunder

Hovrätten över Skåne och Blekinge lanserar nu ett nytt digitalt initiativ för skolklasser i hela landet: Fråga domaren.

DOMARBLOGGEN

Om remissförfarandet i lagstiftningsprocessen

Remissförfarandet är en viktig del av lagstiftningsprocessen och om detta handlar det senaste inlägget på Domarbloggen.

DOMARBLOGGEN

Viktigt att veta om offentlig upphandling

Offentlig upphandling; vad är bra och viktigt att veta som jurist? Om det handlar det senaste inlägget på Domarbloggen.

Foto Stelya Dreamstime.com

Hög rankning för Lund

Lunds universitet listas nu på plats 36 i en total världsrankning för juridik.

Foto Roland Magnusson

Diskriminerades vid bussresa

En person som använder elrullstol diskriminerades i samband med en bussresa i Stockholm, slår DO fast och begär att Region Stockholm betalar ersättning till personen.

Jag vill ha daglig bevakning av juridiska
nyheter från InfoTorg Juridik.
 
E-post: 
 
 
 
OBS! Om du loggar in kan du lägga upp ett
personligt urval för ditt Nyhetsbrev.
 
Logga in och lägg upp ett Nyhetsbrev.
» Logga in automatiskt

Du behöver vara inloggad för att läsa artikeln

» Logga in automatiskt