Bli kund Annonsera
tisdag 23 juli 2024
Mitt i juridiken
Mitt i juridiken
Läs direkt!
Publicerad: 14 november 2023,

Internet – från anarki till plattformsdespoti?

Internet beskrevs ursprungligen som en slags anarkistisk frizon. Decennier senare har vi ett annat internet där sociala medier-bolag har en makt över våra liv – och det demokratiska samtalet - få kunde förutse. Vem bestämmer över ditt digtala liv?

VERKTYG

»
Tipsa en vän

Ingen som är aktiv på internet kan ha undgått det informationskrig som nu pågår i sociala medier kopplat till kriget mellan Israel och terrorgruppen Hamas. I flödena på Facebook, Instagram, X och TikTok haglar argumenten fram och tillbaka om vem som är den största boven i krig. Hatiska uttrycker förekommer mot både muslimer och judar. Desinformationen flödar.

Internet har förändrats

Det vi ser nu är inget nytt i sociala medier, eller ens för internet. Till skillnad från i traditionella medier med redaktörer som granskar och släpper fram det som publiceras, exempelvis den artikel du nu läser, har internet sedan dess skapelse kännetecknats av dess frihet från yttre pekpinnar. Det är i alla fall så vi ofta tänker om vad internet är. I verkligheten är det en sanning med modifikation.

Internet må ha börjat som genuint anarkistiskt, men är sedan länge reglerat av stater, privatpersoner och företag. Ett förtal blir inte mindre straffbart bara för att det publiceras på internet. Tvärtom kan svårighetsgraden av brottet förvärras när de förtalande uppgifterna genom internet når en större publik. Privatpersoner är oförhindrade att välja vilket innehåll som får publiceras på sina egna hemsidor. Plattformsbolagens sociala medier är ett kluster av regler som innefattar egna avtalsvillkor, inbyggda algoritmer och på senare tid, en allt större offentlig regelbörda.

Sedan sociala mediers genombrott har emellertid något hänt. Det är nog tydligt för de flesta att det internet vi har idag ser väldigt annorlunda ut än det vi använde för bara femton år sedan. Internet blev ingen fluga så som vissa förutspådde. Internet blev istället i mångt och mycket navet för vår demokrati och bara plattformen Facebook samlar idag över tre miljarder användare. Facebook anses av många haft en avgörande inverkan på flera val, som Brexit och valet 2016 när Trump vann.

Vem bestämmer vad som är desinformation och hat?

Den här utvecklingen har bidragit till en större debatt om hur ramarna för vad som får uttryckas i sociala medier egentligen ska se ut – och vem som ska sätta dem. Den största delen av det många brukar anse är ”problematiskt innehåll” i sociala medier, så som hatiska uttryck och desinformation, når inte upp till det som i de flesta jurisidiktioner är att betrakta som brott. Vad som överhuvudtaget ens är ett uttryck för hat eller desinformation är heller inte alltid självklart.

Svaret på vem som sätter de här ramarna är i förhållande till sociala medier plattformsbolagen själva. Genom att bli en användare på exempelvis Facebook ingår du ett avtal med bolaget där du underkastar dig plattformens rätt att i princip göra som den vill med det innehåll du publicerar där. Utöver det bygger Facebook liksom alla sociala medier på algoritmer, underliggande tekniska regler som styr vilket innehåll du ser och inte ser i ditt flöde. Hittills har det demokratiska samtalet i sociala medier alltså varit underställt plattformsbolagen som i princip enväldig tyrann.

Plattformsbolagens makt ifrågasätts

Att verkligheten ser ut så här har problematiserats. Är det verkligen rimligt att villkoren för sociala medier, den plats där det mesta av det demokratiska samtalet kan anses äga rum idag, egentligen styrs av privata, extremt dominanta plattformsbolag, med i princip inga konkurrenter? Är det verkligen rimligt att vi gett bort den yttrandefrihet vi har i den fysiska världen till digitala härskare?

Till plattformsbolagens försvar kan det anföras att dessa i grund och botten är privata bolag, att de har en äganderätt och en näringsfrihet att driva sina företag som de vill och att ingen är tvingad att bli en användare på deras sociala medier och därmed acceptera villkoren på den plattformen. Yttrandefriheten som rättighet brukar inom rättsfilosofin dessutom betraktas som en ”negativ rättighet”, som innebär att den enbart är avsedd att skydda yttrandena gentemot hinder från staten.

En ny syn på rättigheter?

På senare år verkar det dock ha skett ett skifte om synen på vilka rättigheter, om några, vi som användare har i sociala medier. Meta, bolaget bakom Facebook, har själv lanserat ett enligt Meta oberoende, organ som heter ”Oversight Board”. Dit kan användare som uppfattar att deras innehåll blivit borttagat på felaktiga grunder ”överklaga” beslutet.

Ledamöterna i Oversight Board gör sedan, om ärendet anses ha ett prejudikatliknande värde, en bedömning av omständigheterna, användarvillkoren och yttrandefriheten så som den framgår av FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna. Besluten är bindande för Meta att följa men ger inte rättskraft i domstol. Det mest uppmärksammade fallet hittills är nog sannolikt det när Oversight Board avgjorde att Metas avstängning av Trump från Facebook och Instagram skulle upphävas.

Även om Oversight Boards oberoende kan ifrågasättas, vilket jag inte minst lyft själv i mitt examensarbete på juristprogrammet ”Overseeing the Oversight Board”, visar den på att plattformsbolagen själva har reagerat på diskussionen om användares rättigheter. Allt fler inom juridisk doktrin menar att dessa plattformar inte kan styras enbart genom avtalsrättsliga principer utan att konstitutionella principer, som yttrandefrihet och rätten till effektiva rättsmedel, måste gälla även på stora plattformar. Denna inriktning kallas för ”digital konstiutionalism”

Digital Services Act

Även på EU-nivå har lagstiftningen börjat gå i det här spåret. Nu i år träder den stora EU-förordningen ”Digital Services Act” i kraft. Den syftar just till att säkerställa att plattformerna arbetar medvetet med frågor som desinformation, hatiska uttryck och säkerställande av användarnas rättigheter, som transparens i modereringsbeslut och möjlighet att få dessa överprövade. På så sätt verkar synen på de rättigheter som aktualiseras ha gått ifrån en negativ, där de som sagt gäller till skydd från staten, till en positiv, där staten ska garantera att dessa rättigheter finns på plattformarna.

En del kritiker menar att EU måste gå längre och att det här i praktiken inte kommer få någon större effekt på det demokratiska samtalet i sociala medier. De underliggande algoritmerna som i praktiken styr innehållet rörs nämligen i princip inte av Digital Services Act. Förordningen lägger sig inte heller i innehållet i de regler plattformsbolagen själva sätter upp, utan riktar sig mer in på att dessa ska vara transparenta och möjliga för användare att få prövade i sin tillämpning gentemot dem.

Samtidigt går det inte att komma ifrån att plattformsbolagen i grund och botten är vinstdrivande företag som inte egentligen har som uppgift att säkerställa ett sunt offentligt samtal. Det finns också, enligt min mening, en betydande risk för att lagstiftaren stoppar fingrarna för långt ner i den syltburk som är reglering av plattformsbolag. Digital Services Act håller en balans, men frestelsen för lagstiftaren att lägga sig i mer kommer sannolikt vara stor. I förhållande till det får vi inte glömma bort vad yttrandefriheten ursprungligen syftade till: att skydda yttranden från statlig inblandning. I auktoritära stater som Ryssland finns inte längre plattformar som Facebook och Instagram.

Framtiden för våra digitala liv

Vad är nästa steg? Den tekniska utvecklingen talar för att våra virtuella liv inte kommer att stanna vid att scrolla på Facebook eller Tiktok. Samma bolag som ligger bakom sociala medier och sökmotorer investerar enorma belopp i utvecklingen av ”Metaverse”, hela virtuella världar.

Det må låta som science fiction men finns redan idag på prototypiknande stadium. När man befinner sig i en virtuell värld kommer inte enbart vad man skriver eller säger spela roll, utan hur man är. Det återstår att se om plattformsbolagen kommer få agera despoter även där eller om lagstiftaren reagerar – men inte överreagerar – i tid denna gång.

IMY får ny GD

Regeringen har utsett chefjuristen Eric Leijonram till ny generaldirektör och chef för Integritetsskyddsmyndigheten (IMY). Han tillträder tjänsten den 1 oktober.

Ny generaldirektör för Ekobrottsmyndigheten

Regeringen har beslutat att utse Rikard Jermsten till ny generaldirektör och chef för Ekobrottsmyndigheten. Anställningen gäller från och med den 1 oktober.

Foto Gamma-Man

Amicusyttrande tillåts

Institutet för mänskliga rättigheter skickade i maj in ett så kallat amicus curiae-yttrande till Högsta domstolen för att belysa sambandet mellan mänskliga rättigheter och klimatförändringarna i Auroramålet och domstolen beslutade den 3 juli att tillåta yttrandet.

Nya domarutnämningar

Regeringen har den 4 juli utnämnt 14 nya domare.

Nya delägare till Vinge

Vinge har utnämnt fyra nya delägare och en ny counsel på sitt kontor i Stockholm.

Foto Micheal Erhardsson

Nya lagar i juli

Vid halvårsskiftet den 1 juli trädde en rad nya lagar och förordningar i kraft.

Rättspsykatriska under-sökningar i mordmål

Södertörns tingsrätt har beslutat att rätts-psykiatrisk undersökning ska genomföras av två av de personer som står åtalade för inblandning i mord i Västberga och Tullinge i oktober 2023.

Enkätundersökning

Svara på frågor om nyhetstjänsten

Infotorg Juridiks nyhetstjänst vill gärna höra dina åsikter om vår rapportering av juridiska nyheter och genomför därför en enkätundersökning.

InfoTorg - Juridik - Kommentar 2 kommentarer

STUDENTARTIKEL

Fast etableringsställe vid exklusiva avtal

EU-domstolen har nyligen meddelat ett förhandsavgörande rörande tolkningen av begreppet fast etableringsställe enligt artikel 44 i mervärdesskattedirektivet. Studenten Hemen Yazdanfar undersöker hur pass långtgående slutsatser som kan dras av förhandsavgörandet och vilken betydelse domen har för svensk rätt.

Ny styrelseordförande i Pensionsmyndigheten

Justitierådet Anders Perklev förordnas som ordförande i styrelsen för Pensionsmyndigheten från och med den 1 juli 2024.

Sanktionsavgift mot Avanza

Integritetsskyddsmyndigheten (IMY) utfärdar en sanktionsavgift på 15 miljoner kronor mot Avanza Bank AB.

Nya domare utsedda

Regeringen har den 20 juni utnämnt sju nya domare, varav bland annat två justitieråd i Högsta domstolen.

Foto Stuart Miles

IMY vill utreda bakgrundskontroller

Integritetsskyddsmyndigheten vill att det tillsätts en utredning med uppdrag att säkerställa en lämplig balans mellan behovet av att utföra bakgrundskontroller och skyddet för den personliga integriteten.

Juridiklärare prisas

Fyra skickliga universitetslärare tilldelas i år Stockholms universitets pedagogiska pris Årets lärare. En av dessa är Christina Ramberg, professor i civilrätt och ämnesföreståndare för allmän förmögenhetsrätt vid Juridiska institutionen.

Nya domarutnämningar

Regeringen har den 5 juni utnämnt sex nya domare.

STUDENTARTIKEL

Avdrag för rådgivning vid aktieavyttring

Det är normalt att rådgivningstjänster förvärvas i samband med överlåtelse av dotterbolags-andelar. I ljuset av att överlåtelse av dessa andelar är momsfri uppkommer frågan om möjligheten att dra av ingående moms för de förvärvade rådgivningstjänsterna. Studenten Hemen Yazdanfar försöker bringa klarhet i vilka förutsättningar som behöver vara uppfyllda för att avdragsrätt ska föreligga.

DOMARBLOGGEN

Svensk domare i Kosovo

Domaren Mats Persson är utsänd till Kosovo som rättslig rådgivare och om sitt arbete där skriver han nu på Södertörns tingsrätts Domarblogg.

Foto GAMMA-MAN

Domstolsverket kom-menterar JO:s kritik

JO riktar kritik mot Domstolsverkets införande av DiBa, verksamhetsstödet för hantering av brottmålsavgöranden i tingsrätt. Även om flertalet av de problemområden som JO lyfter fram numera är åtgärdade tar Domstolsverket till sig av kritiken.

Snabbare lagföring för unga i hela landet

Regeringen har nu beslutat om att utöka ett tidigare uppdrag om försöksverksamhet med ett snabbförfarande i brottmål för lagöverträdare under 18 år. Försöksverksamheten ska fortsätta och byggas ut till samtliga polisregioner i landet.

Vd utsatte kvinna för sexuella trakasserier

Diskrimineringsombudsmannen, DO, begär att ett bolag i Storstockholmsområdet ska betala 100 000 kronor i diskrimineringsersättning till en anställd kvinna som har utsatts för sexuella trakasserier av bolagets vd.

STUDENTARTIKEL

Aktiekapitalets vara eller icke vara

Aktiekapitalets vara eller icke vara i privata aktiebolag har sedan lång tid tillbaka varit uppe för debatt. Med anledning av detta granskar studenten Hemen Yazdanfar kapitalkravet för privata aktiebolag med fokus på borgenärssyftet.

Bank diskriminerade döva personer

Diskrimineringsombudsmannen, DO, anser att det var diskriminering när en bank nekade två personer som är döva att utföra bankärenden.

Nio nya partners

Skattebyrån CauseyWestling har valt in nio nya partners.

Foto Högsta domstolen

Nytt justitieråd föreslås

Rättschefen Katrin Hollunger Wågnert föreslås nu bli nytt justitieråd i Högsta domstolen.

DOMARBLOGGEN

EU-rätten och Sverige

Den 9 juni är det EU-val och i upptakten till detta får EU:s lagar ovanligt stor uppmärk-samhet. Om EU-rätten och hur den blir till handlar Södertörns tingsrätt domarblogg den här veckan.

Ny ordförande i Lindahls

Lindahls har utsett Mårten Steen till ny ordför-ande. Han axlar ansvaret efter Johan Herrström, Managing Partner i Malmö.

Foto Inbj

Kritik mot förslag om prövningstillstånd

Domstolsverkets förslag om utökat prövnings-tillstånd är problematiskt. Det anser Sveriges Advokatsamfund.

Framtida konkursforum

Samtliga tingsrätter och hovrätter ska även fortsättningsvis ska vara behöriga att handlägga konkursfrågor. Det anser Domstolsverket, som nu redovisat sitt regeringsuppdrag.

Foto ANDREY POPOV

31 nya advokater

Sveriges advokatsamfund antog 31 nya ledamöter vid sitt sammanträde den 16 maj.

Foto David Naylor

Uppsalaforskare prisas

Johanna Chamberlain, docent vid Uppsala universitet, är 2024 års mottagare av Stig Strömholms pris för humanistisk rätts- och samhällsvetenskaplig forskning.

Bättre insatser vid barns grova brottslighet

Riksrevisionens granskning visar att statens insatser vid grov brottslighet bland barn inte är tillräckligt effektiva, och att det behövs en tydligare nationell styrning.

Yttrande lämnas in i Auroramålet

Institutet för mänskliga rättigheter har inkommit med ett så kallat amicus-yttrande till Högsta domstolen i Auroramålet i syfte att klargöra målets betydelse för de mänskliga rättigheterna.

Ny delägare i MAQS

Junli Shu lämnar Setterwalls och ansluter som ny delägare i MAQS Advokatbyrå.

Åklagare prisas

Åklagaren Lisa dos Santos får Natur & Kulturs debattbokspris för boken "Älskade bror – en rapport från gängvåldets Sverige", som skildrar gängkriminaliteten ur en åklagares perspektiv.

DOMARBLOGGEN

Om skyddet för den allmänna rösträtten

Inför det kommande EU-valet, skriver tings-notarien Jonas Ene om de straffbestämmelser som ska skydda den allmänna rösträtten.

Ny vice ordförande i Försäkringskassan

Regeringen har beslutat att förordna den före detta lagmannen Anita Linder som vice ordförande i Försäkringskassan.

Foto Jiri Hera

Åklagarnas arbete med brottsvinster

Ett av Åklagarmyndig-hetens viktigaste och prioriterade uppdrag är att begränsa vinster av brott och brottslig verksamhet.

Foto STELLASALANDER

Professor i civilrätt blir ny universitetsrektor

Regeringen har beslutat att anställa Mia Rönnmar som rektor vid Malmö universitet.

Får granska söktjänster

I ett nytt rättsligt ställningstagande gör IMY bedömningen att myndigheten är behörig att inleda tillsyn mot söktjänster med utgivnings-bevis med anledning av klagomål från enskilda.

Jag vill ha daglig bevakning av juridiska
nyheter från InfoTorg Juridik.
 
E-post: 
 
 
 
OBS! Om du loggar in kan du lägga upp ett
personligt urval för ditt Nyhetsbrev.
 
Logga in och lägg upp ett Nyhetsbrev.




 
» Logga in automatiskt