Bli kund Annonsera
söndag 6 juli 2025
Mitt i juridiken
Mitt i juridiken
Läs direkt!
Publicerad: 14 november 2023,

Internet – från anarki till plattformsdespoti?

Internet beskrevs ursprungligen som en slags anarkistisk frizon. Decennier senare har vi ett annat internet där sociala medier-bolag har en makt över våra liv – och det demokratiska samtalet - få kunde förutse. Vem bestämmer över ditt digtala liv?

VERKTYG

»
Tipsa en vän

Ingen som är aktiv på internet kan ha undgått det informationskrig som nu pågår i sociala medier kopplat till kriget mellan Israel och terrorgruppen Hamas. I flödena på Facebook, Instagram, X och TikTok haglar argumenten fram och tillbaka om vem som är den största boven i krig. Hatiska uttrycker förekommer mot både muslimer och judar. Desinformationen flödar.

Internet har förändrats

Det vi ser nu är inget nytt i sociala medier, eller ens för internet. Till skillnad från i traditionella medier med redaktörer som granskar och släpper fram det som publiceras, exempelvis den artikel du nu läser, har internet sedan dess skapelse kännetecknats av dess frihet från yttre pekpinnar. Det är i alla fall så vi ofta tänker om vad internet är. I verkligheten är det en sanning med modifikation.

Internet må ha börjat som genuint anarkistiskt, men är sedan länge reglerat av stater, privatpersoner och företag. Ett förtal blir inte mindre straffbart bara för att det publiceras på internet. Tvärtom kan svårighetsgraden av brottet förvärras när de förtalande uppgifterna genom internet når en större publik. Privatpersoner är oförhindrade att välja vilket innehåll som får publiceras på sina egna hemsidor. Plattformsbolagens sociala medier är ett kluster av regler som innefattar egna avtalsvillkor, inbyggda algoritmer och på senare tid, en allt större offentlig regelbörda.

Sedan sociala mediers genombrott har emellertid något hänt. Det är nog tydligt för de flesta att det internet vi har idag ser väldigt annorlunda ut än det vi använde för bara femton år sedan. Internet blev ingen fluga så som vissa förutspådde. Internet blev istället i mångt och mycket navet för vår demokrati och bara plattformen Facebook samlar idag över tre miljarder användare. Facebook anses av många haft en avgörande inverkan på flera val, som Brexit och valet 2016 när Trump vann.

Vem bestämmer vad som är desinformation och hat?

Den här utvecklingen har bidragit till en större debatt om hur ramarna för vad som får uttryckas i sociala medier egentligen ska se ut – och vem som ska sätta dem. Den största delen av det många brukar anse är ”problematiskt innehåll” i sociala medier, så som hatiska uttryck och desinformation, når inte upp till det som i de flesta jurisidiktioner är att betrakta som brott. Vad som överhuvudtaget ens är ett uttryck för hat eller desinformation är heller inte alltid självklart.

Svaret på vem som sätter de här ramarna är i förhållande till sociala medier plattformsbolagen själva. Genom att bli en användare på exempelvis Facebook ingår du ett avtal med bolaget där du underkastar dig plattformens rätt att i princip göra som den vill med det innehåll du publicerar där. Utöver det bygger Facebook liksom alla sociala medier på algoritmer, underliggande tekniska regler som styr vilket innehåll du ser och inte ser i ditt flöde. Hittills har det demokratiska samtalet i sociala medier alltså varit underställt plattformsbolagen som i princip enväldig tyrann.

Plattformsbolagens makt ifrågasätts

Att verkligheten ser ut så här har problematiserats. Är det verkligen rimligt att villkoren för sociala medier, den plats där det mesta av det demokratiska samtalet kan anses äga rum idag, egentligen styrs av privata, extremt dominanta plattformsbolag, med i princip inga konkurrenter? Är det verkligen rimligt att vi gett bort den yttrandefrihet vi har i den fysiska världen till digitala härskare?

Till plattformsbolagens försvar kan det anföras att dessa i grund och botten är privata bolag, att de har en äganderätt och en näringsfrihet att driva sina företag som de vill och att ingen är tvingad att bli en användare på deras sociala medier och därmed acceptera villkoren på den plattformen. Yttrandefriheten som rättighet brukar inom rättsfilosofin dessutom betraktas som en ”negativ rättighet”, som innebär att den enbart är avsedd att skydda yttrandena gentemot hinder från staten.

En ny syn på rättigheter?

På senare år verkar det dock ha skett ett skifte om synen på vilka rättigheter, om några, vi som användare har i sociala medier. Meta, bolaget bakom Facebook, har själv lanserat ett enligt Meta oberoende, organ som heter ”Oversight Board”. Dit kan användare som uppfattar att deras innehåll blivit borttagat på felaktiga grunder ”överklaga” beslutet.

Ledamöterna i Oversight Board gör sedan, om ärendet anses ha ett prejudikatliknande värde, en bedömning av omständigheterna, användarvillkoren och yttrandefriheten så som den framgår av FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna. Besluten är bindande för Meta att följa men ger inte rättskraft i domstol. Det mest uppmärksammade fallet hittills är nog sannolikt det när Oversight Board avgjorde att Metas avstängning av Trump från Facebook och Instagram skulle upphävas.

Även om Oversight Boards oberoende kan ifrågasättas, vilket jag inte minst lyft själv i mitt examensarbete på juristprogrammet ”Overseeing the Oversight Board”, visar den på att plattformsbolagen själva har reagerat på diskussionen om användares rättigheter. Allt fler inom juridisk doktrin menar att dessa plattformar inte kan styras enbart genom avtalsrättsliga principer utan att konstitutionella principer, som yttrandefrihet och rätten till effektiva rättsmedel, måste gälla även på stora plattformar. Denna inriktning kallas för ”digital konstiutionalism”

Digital Services Act

Även på EU-nivå har lagstiftningen börjat gå i det här spåret. Nu i år träder den stora EU-förordningen ”Digital Services Act” i kraft. Den syftar just till att säkerställa att plattformerna arbetar medvetet med frågor som desinformation, hatiska uttryck och säkerställande av användarnas rättigheter, som transparens i modereringsbeslut och möjlighet att få dessa överprövade. På så sätt verkar synen på de rättigheter som aktualiseras ha gått ifrån en negativ, där de som sagt gäller till skydd från staten, till en positiv, där staten ska garantera att dessa rättigheter finns på plattformarna.

En del kritiker menar att EU måste gå längre och att det här i praktiken inte kommer få någon större effekt på det demokratiska samtalet i sociala medier. De underliggande algoritmerna som i praktiken styr innehållet rörs nämligen i princip inte av Digital Services Act. Förordningen lägger sig inte heller i innehållet i de regler plattformsbolagen själva sätter upp, utan riktar sig mer in på att dessa ska vara transparenta och möjliga för användare att få prövade i sin tillämpning gentemot dem.

Samtidigt går det inte att komma ifrån att plattformsbolagen i grund och botten är vinstdrivande företag som inte egentligen har som uppgift att säkerställa ett sunt offentligt samtal. Det finns också, enligt min mening, en betydande risk för att lagstiftaren stoppar fingrarna för långt ner i den syltburk som är reglering av plattformsbolag. Digital Services Act håller en balans, men frestelsen för lagstiftaren att lägga sig i mer kommer sannolikt vara stor. I förhållande till det får vi inte glömma bort vad yttrandefriheten ursprungligen syftade till: att skydda yttranden från statlig inblandning. I auktoritära stater som Ryssland finns inte längre plattformar som Facebook och Instagram.

Framtiden för våra digitala liv

Vad är nästa steg? Den tekniska utvecklingen talar för att våra virtuella liv inte kommer att stanna vid att scrolla på Facebook eller Tiktok. Samma bolag som ligger bakom sociala medier och sökmotorer investerar enorma belopp i utvecklingen av ”Metaverse”, hela virtuella världar.

Det må låta som science fiction men finns redan idag på prototypiknande stadium. När man befinner sig i en virtuell värld kommer inte enbart vad man skriver eller säger spela roll, utan hur man är. Det återstår att se om plattformsbolagen kommer få agera despoter även där eller om lagstiftaren reagerar – men inte överreagerar – i tid denna gång.

Åtalas för hawala-verksamhet i Göteborg

Två personer åtalas nu för att ha bedrivit en så kallad hawala-verksamhet där pengar slussats till ett antal olika länder. Verksamheten misstänks ha omsatt mångmiljonbelopp och pågått i flera år.

Foto Patrik Svedberg

Nya lagar vid halvårsskiftet

Vid halvårsskiftet den 1 juli träder en rad nya lagar och förordningar i kraft.

TM & Partners utser ny delägare

TM & Partners har valt in advokaten Daniel Åstrand som ny partner.

Advokat blir ny ordförande

Cederquistadvokaten Wilhelm Lüning har utsetts till ny ordförande i Föreningen för god sed på värdepappersmarknaden.

Ny advokatbyrå bildas

Stockholmskontoret på Wesslau Söderqvist bildar från och med den 1 juli en ny, självständig advokatbyrå: HSA Söderqvist.

Ny MP på Lindahls

Från den 1 juli har Advokatfirman Lindahls kontor i Stockholm en ny Managing Partner. Johan Åberg tar över MP-rollen efter Monica Lagercrantz som lett Stockholmskontoret sedan januari 2022.

Foto Uppsala Universitet

Jareborg har gått bort

Nils Jareborg, professor emeritus i straffrätt vid Uppsala Universitet, avled nyligen i sitt hem i Uppsala vid en ålder av 87 år.

MSA delar ut konstnärsstipendium

Mannheimer Swartlings konstnärsstipendium delas i år ut för första gången och tilldelas Alden Jansson vid Kungliga Konsthögskolan i Stockholm.

PT för grovt svindleri

Högsta domstolen meddelar nu prövnings-tillstånd i ett uppmärksammat mål mellan riksåklagaren och Swedbanks tidigare VD Birgitte Bonnessen.

Sanktionsavgifter mot två olika SL-bolag

Integritetsskyddsmyndigheten (IMY) har granskat klagomål mot Aktiebolaget Storstockholms Lokaltrafik och Waxholms Ångfartygs AB och slår fast att bolagen har brutit mot dataskyddsförordningen, GDPR, samt utfärdar sanktionsavgifter på 75.000 kronor mot respektive företag.

Ny ord-förande för Advokat-samfundet

Den 12 juni valdes advokaterna Johan Eriksson till ny ordförande och Emil Andersson till vice ordförande i Sveriges advokatsamfund vid samfundets fullmäktigemöte.

Stockholmsstudenter prisade i casetävling

För andra gången anordnade Ramberg Advokater nyligen en casetävling där ett tiotal lag med studenter från Uppsala och Stockholms universitet deltog och där till slut Kristoffer Johansson och Tom-Alexander Herbinger stod som segrare.

DOMARBLOGGEN

Domaren som utredare

I det senaste inlägget på Södertörns tingsrätts domarblogg beskrivs arbetet som en domare kan få som utredare för att ta fram förslag på ny lagstiftning åt regeringen.

Fler barn kan beviljas kontaktförbud

Åklagarmyndigheten har för avsikt att vidta åtgärder för att möjliggöra att fler barn än i dag beviljas kontaktförbud. Bakgrunden är en intern granskning som gjorts av avslagna kontaktförbudsansökningar som gäller barn under 15 år.

Expo får Advokatsam-fundets journalistpris

Med stark demokratisk kompass, djupa kunskaper och folkbildande pedagogik är Expo en journalistisk och humanitär fyrbåk i en mörk tid. Det är en del av nomineringen för det journalistpris som Advokatsamfundet nu delar ut till Stiftelsen Expo.

Fem nya domare

Regeringen har den 12 juni utnämnt nya domare i tingsrätterna i Göteborg, Malmö, Varberg och Östersund.

Foto USER_76523

Ny chef för polisens särskilda utredningar

Regeringen har utsett juristen Helena Trolläng till chef för avdelningen för särskilda utredningar (SU) vid Polismyndigheten.

Jurist ny GD för MTM

Regeringen har beslutat att anställa juristen Åsa Hemingway som generaldirektör och chef för Myndigheten för tillgängliga medier.

Nya domare

Regeringen har den 5 juni utnämnt 13 nya domare.

DOMARBLOGGEN

Digital medverkan i rättegångar

I veckans inlägg på Domarbloggen riktas fokus på ett aktuellt och ständigt växande område: den digitala medverkan i rättegångar.

Tre nya domare

Regeringen har den 28 maj utnämnt tre nya domare.

Centrum för rättvisa utser ny chef

Centrum för rättvisa har utsett Alexandra Loyd till biträdande chef för organisationen.

Åtalas för krigsbrott och terroristbrott i Syrien

En 32-årig svensk medborgare åtalas för grov krigsförbrytelse och terroristbrott i Syrien under perioden 24 december 2014 – 3 februari 2015.

Foto GABBY BALDROCCO

Skola diskriminerade barn vid ansökan

Det var enligt DO fråga om diskriminering som har samband med funktionsnedsättning när en skola nekade ett barn plats på skolan.

Axel Holmgren får årets Stig Strömholms pris

Axel Holmgren, doktor i straffrätt vid Stockholms universitet, har utsetts till mottagare av Stig Strömholms pris för humanistisk rätts- och samhällsvetenskaplig forskning 2025.

Google stäms i Sverige

Prisjämförelsetjänsten PriceRunner har, i Patent- och marknadsdomstolen, nyligen stämt amerikanska Google för överträdelser av konkurrensrätten.

Regeringen vill införa tidsobestämt straff

Regeringen har gett Rättsmedicinalverket i uppdrag att förbereda verksamheten inför regeringens avsikt att införa en ny påföljd i svensk lag som innebär att personer ska kunna dömas till en tidsobestämd frihetsberövande påföljd kallad säkerhetsstraff.

Åtal för grova ekobrott

Åklagare vid Ekobrottsmyndigheten har, vid Ångermanlands tingsrätt, åtalat en huvudmisstänkt och en så kallad möjliggörare för grova ekobrott kopplade till en bilåterförsäljare i Sollefteå.

Nya domare

Regeringen har den 22 maj utnämnt fem nya domare.

Foto SYDA PRODUCTIONS

Om rätten till ersättning enligt GDPR

Vad innebär rätten till skadestånd enligt GDPR och hur förhåller sig reglerna till nationell rätt? I en ny avhandling analyserar Fredrik Sandberg vid Stockholms universitet de rättsliga förut-sättningarna för ersättning vid felaktig hantering av personuppgifter.

Ny ordförande i HFD

Justitierådet Linda Haggren kommer att intervjuas inför rollen som ny ordförande i Högsta förvaltningsdomstolen.

DOMARBLOGGEN

Domstolarna och dataskyddet

I veckans inlägg på Domarbloggen skriver kammarrättsrådet Elisabet Reimers om dataskyddets utveckling i Sverige och hur det har påverkat domstolarna, såväl i egenskap av domstolsinstans och som personuppgiftsansvarig myndighet.

Foto Patrik Svedberg

Nya domare

Regeringen har den 15 maj utnämnt 18 nya domare.

PUBLICERING AV DOMAR

Begränsad publicering av kammarrättsdomar

Även om Infotorg Juridik på grund av ny rättspraxis inte längre kan publicera en del av kammarrättsdomarna kommer det även framöver att skrivas nyhetsartiklar om de mest intressanta och vägledande av kammarrättsdomarna.

Foto MIHAJLO MARICIC

Åtalas för grova narkotikabrott

En man och en kvinna åtalas vid Umeå tingsrätt misstänkta för synnerligen grov narkotika-smuggling och synnerligen grovt narkotikabrott. Ytterligare en man åtalas misstänkt för medhjälp till synnerligen grovt narkotikabrott.

Elev utsattes för rasistiska trakasserier

En elev utsattes regelbundet för rasistiska trakasserier av andra elever på skolan under två års tid. Diskrimineringsombudsmannen, DO, bedömer att skolan brustit i sin utrednings- och åtgärdsskyldighet och begär att skolans huvudman ska betala ersättning till eleven.

Ny generaldirektör för Konsumentverket

Regeringen har beslutat att utse Lena Aronsson till generaldirektör för Konsumentverket och Konsumentombudsman.

Grova ekobrott kopplade till rut- och rot

Ekobrottsmyndigheten genomförde nyligen ett tillslag mot flera personer som misstänks för brott begångna i ett upplägg där rut- och rotsystemet utnyttjas. En misstänkt begärdes häktad den 9 maj vid Stockholms tingsrätt.

Foto © Alexei Averianov | Dreamstime.com

Region diskriminerade hjärtpatient

Diskrimineringsombudsmannen, DO, gör bedömningen att det var diskriminering i form av bristande tillgänglighet när en döv patient som akut lagts in på Akademiska sjukhuset i Uppsala inte fick tillgång till teckenspråkstolk.

Legal Director till Kronans Apotek

Kronans Apotek har rekryterat Marie Snellman som ny Legal Director.

DOMARBLOGGEN

Svenska domstolar i europeiskt samarbete

Senaste inlägget på Södertörns tingsrätt domarblogg handlar om The European Commission for the Efficiency of Justice senaste möte i Strasbourg.

Ny chefsjurist till Nabo

Fastighetsförvaltaren Nabo har rekryterat Hanna Scherman som ny chef för verksamhetsområde Juridik.

Åtalas för kvinnomord

Åklagare har väckt åtal mot sju personer i ett ärende där en kvinna anträffades avliden i sin bostad i centrala Eskilstuna den 17 september 2024.

Foto Tommaso Salvia

Från enskilda brott till organiserade systemhot

Den ekonomiska brottsligheten i Sverige har blivit allt mer komplex, mer omfattande och den genererar allt större brottsvinster. Penningtvätt har central betydelse för grov organiserad brottslighet. Detta framgår i Ekobrottsmyndig-hetens lägesbild 2025.

Mats Melin ny heders-doktor i juridik

Stockholms universitet har utsett 2025 års hedersdoktorer, som på ett utmärkande sätt har bidragit till universitetets forskning och utbildning. Inom juridik tilldelas hedersdoktoratet till Mats Melin.

Juridikprofessor blir prorektor i Stockholm

Universitetsstyrelsen för Stockholms universitet har beslutat att juridikprofessorn och dekanen Jane Reichel ska bli ny prorektor. Hon tillträder den 1 juli 2025 och efterträder Clas Hättestrand vars förordnande går ut den 30 juni.

Foto Roland Magnusson

Jurist får kunglig riddarorden

Kungliga riddarordnar har idag förlänats ett 20-tal svenskar eller i Sverige bosatta personer för exceptionella insatser inom skiftande områden och på olika nivåer – internationellt, nationellt, regionalt och lokalt. En av dessa är före detta justitierådet Bertil Bengtsson.

Cirio arrangerar Transaction Week 2025

Den 5–8 maj arrangerar Cirio Advokatbyrå för femte året i rad mötesplatsen Cirio Transaction Week i Stockholm.

Foto Jagen51

Juridik populäraste programmet i Lund

Juristprogrammet är det mest sökta programmet vid Lunds universitet inför höstterminen.

Åtalas för arbetsplats-olycka på Frövi bruk

Åklagare har nu väckt talan om arbetsmiljöbrott genom grovt vållande till annans död mot Billerud Skog & Industri Aktiebolag, efter att en anställd man avlidit av svavelväteförgiftning på bolagets anläggning i Örebro.

DOMARBLOGGEN

Svenskt projekt i Bosnien-Hercegovina

Sedan 2017 har Domstolsverket och ett antal svenska domstolar varit involverade i ett Sida-finansierat projekt i Bosnien-Hercegovina och om detta handlar det senaste inlägget på Domarbloggen.

Åtal för svart apoteks-arbetskraft

Tre personer med kopplingar till ett beman-ningsföretag åtalas nu för grova ekobrott. Enligt Ekobrottsmyndighetens utredning har företaget, som hyrde ut farmaceuter till apotek, betalat sin personal i svarta löner.

Ny rättschef i UD

Regeringen har utsett Therese Hydén till rättschef i Utrikesdepartementet.

ÖPPNAT INFLÖDE AV DOMAR

Uppdatering av domar i Infotorg Juridik

Infotorg Juridik har återigen öppnat upp databasen för inhämtning av domar med undantag för brottmål.

Åtalas för grova bedrägerier mot äldre

Åtal har väckts i ett omfattande bedrägeriärende med internationella förgreningar och med kopplingar till den nätverkskriminella grova organiserade brottsligheten. Brotten har riktats mot äldre personer i Sverige.

Foto Anna Hansen

Två nya justitieråd och en ny lagman

Regeringen har den 16 april utnämnt två nya justitieråd i Högsta förvaltningsdomstolen och en ny lagman.

DOMARBLOGGEN

Ovanliga mål vid förvaltningsdomstolen 

I veckans inlägg på Domarbloggen berättar Magnus Åhammar och Anders Mellstrand, domare vid Förvaltningsrätten i Stockholm, om några av de mer ovanliga målen vid en förvaltningsdomstol. 

Åtalas för grova brott i Helsingborg

Åtal har nu väckts mot totalt fem personer för grova brott begångna i Helsingborg och Bjuv mellan september och november 2023. Brottsrubriceringarna är försök till mord, medhjälp till försök till mord, grovt vapenbrott, människorov och rån.

Foto Vige

E-post till Sveriges domstolar

En lista med samlad kontaktinformation till Sveriges domstolar gör det enklare att ta del av brottmålsdomar.

Bevistalan framställd om mord i Skurup

Åklagare har nu gjort framställan om bevistalan i Ystads tingsrätt mot två minderåriga pojkar för mord på en man i 50-årsåldern och för försök till mord på två av hans söner. De två pojkarna var 14 år vid brottstillfället och misstänks även för grovt vapenbrott.

Foto Andrey Popov

Skydd för person-uppgifter och databaser

Nyligen genomfördes ett Riksdagsseminarium om publicering av personuppgifter, rättsdata-baser och bakgrundskontroller. Deltog gjorde politiker samt representanter för myndigheter, organisationer och branscher som alla påverkas av det osäkra rättsläget efter Högsta domstolens beslut i februari.

Foto MRR-photography

41 nya advokater

Styrelsen för Sveriges advokatsamfund antog 41 nya ledamöter vid sitt sammanträde den 10 april.

Årets bolagsjurist

SAS chefsjurist Anna Almén har utsetts till Årets Bolagsjurist 2025.

Jag vill ha daglig bevakning av juridiska
nyheter från InfoTorg Juridik.
 
E-post: 
 
 
 
OBS! Om du loggar in kan du lägga upp ett
personligt urval för ditt Nyhetsbrev.
 
Logga in och lägg upp ett Nyhetsbrev.
» Logga in automatiskt

Du behöver vara inloggad för att läsa artikeln

» Logga in automatiskt