Bli kund Annonsera
tisdag 22 oktober 2024
Mitt i juridiken
Mitt i juridiken
Läs direkt!
Publicerad: 9 juni 2024,

Avdragsrätt för rådgivningstjänster vid aktieavyttring

Det är normalt att rådgivningstjänster förvärvas i samband med överlåtelse av dotterbolagsandelar. I ljuset av att överlåtelse av dotterbolagsandelar är mervärdesskattefri uppkommer frågan om möjligheten att dra av ingående mervärdesskatt för de förvärvade rådgivningstjänsterna. Mot bakgrund av den tudelade praxis som finns på området försöker studenten Hemen Yazdanfar bringa klarhet i vilka förutsättningar som behöver vara uppfyllda för att avdragsrätt ska föreligga för ingående mervärdesskatt på sådana rådgivningstjänster.

VERKTYG

»
Tipsa en vän

Allmänt om avdrag för ingående mervärdesskatt

En av grundpelarna i mervärdesskattesystemet är möjligheten för företag att göra avdrag för ingående mervärdesskatt. Avdragsrätten för ingående mervärdesskatt är nämligen en så pass central del av mervärdesskatterätten att det kan hävdas att den är en av de byggstenar som gör mervärdesskatten till en mervärdesskatt. Utan möjligheten att göra avdrag för ingående mervärdesskatt belastas istället de beskattningsbara personernas verksamhet med mervärdesskattekostnader, något som riskerar att strida mot den neutralitet som eftersträvas inom mervärdesskattesystemet (jfr mål C-37/05, Ghent Coal Terminal, p. 18).

Den neutralitet som eftersträvas i avdragshänseende är endast kopplad till ekonomisk verksamhet som i sig är skattepliktig. Ingående mervärdesskatt som enbart har samband med antingen en icke-ekonomisk verksamhet eller en från skatteplikt undantagen transaktion är däremot inte avdragsgill. Saken kommer till uttryck i huvudregeln om avdrag för ingående mervärdesskatt enligt 13 kap. 6 § mervärdesskattelagen (2023:200) och artikel 168 i rådets direktiv 2006/112/EG av den 28 november 2006 om ett gemensamt system för mervärdesskatt. Av huvudregeln följer att avdrag kan medges för förvärv eller import i en ekonomisk verksamhet som medför mervärdesskatteskyldighet. För att avdragsrätt ska föreligga krävs det att ifrågavarande varor eller tjänster har ett tillräckligt starkt samband med den ekonomiska verksamhet som den beskattningsbara personen bedriver. EU-domstolen har närmare bestämt uttryckt kravet på samband som att det antingen måste finnas ett direkt och omedelbart samband med en eller flera skattepliktiga utgående transaktioner eller bolags samlade ekonomiska verksamhet (se mål C-42/19, Sonaecom, p. 41).

Avdragsrätt för redovisningstjänster vid företagsöverlåtelser

Rättsutvecklingen avseende möjligheten att dra av ingående mervärdesskatt för rådgivningskostnader som uppkommit i samband med avyttring av dotterbolagsandelar har skett successivt genom rättspraxis från både EU-domstolen och Högsta förvaltningsdomstolen (HFD). Första gången EU-domstolen tog ställning till avdragsrätt för ingående skatt i samband med avyttring av dotterbolagsandelar var i mål C-4/94 BLP. I rättsfallet hade ett moderbolag sålt en större mängd aktier i ett dotterbolag i syfte att reglera redan uppkomna skulder. I samband med avyttringen förvärvade moderbolaget mervärdesskattepliktiga rådgivningstjänster för vilka det senare ansökte om avdrag för ingående mervärdesskatt. EU-domstolen anförde att det avgörande för att medge avdrag är förekomsten av ett direkt och omedelbart samband mellan förvärven och skattepliktig utgående transaktion. Inte ens om det yttersta syftet bakom försäljningen av dotterbolagsandelarna är att förbättra den mervärdesskattepliktiga ekonomiska verksamheten kan avdrag beviljas. Till följd av att aktieförsäljnngen hade varit kostnadsdrivande för förvärvet av redovisningstjänsterna ansåg domstolen att ett direkt och omedelbart samband förelåg med aktieförsäljningen och alltså inte moderbolagets skattepliktiga ekonomiska verksamhet. Något avdrag för ingående mervärdesskatt avseende de förvärvade redovisningstjänsterna beviljades därför inte.

Liknande ståndpunkt har intagits i flera tidigare svenska rättsfall på området. I RÅ 2003 ref. 36 och RÅ 2010 ref. 56, som gällde moderbolags rätt till avdrag för ingående mervärdesskatt avseende rådgivningstjänster som förvärvats i samband med en försäljning av dotterbolagsandelar, medgav domstolen inte avdrag med hänvisning till att rådgivningsstjänsterna ansågs ha ett direkt och omedelbart samband med den skattefria aktieförsäljningen. I likhet med mål C-4/94 BLP gjorde inte HFD någon närmare bedömning kring om rådgivningskostnaderna ingått som kostnadskomponenter i moderbolagets samlade ekonomiska verksamhet eller om kostnaderna ingått som kostnadskomponenter i aktieförsäljningen. Istället indikerar de tämligen kortfattade domskälen att HFD enbart gjort en bedömning kring om det förelegat ett direkt och omedelbart samband mellan rådgivningstjänsterna och specifika utgående transaktioner. Enbart den omständigheten att rådgivningstjänsterna förvärvats till följd av aktieavyttringen synes nämligen enligt domstolen per se utesluta möjligheten till avdrag för rådgivningstjänster.

Konsekvensen av rättsfallen C-4/94 BLP, RÅ 2003 ref. 36 och RÅ 2010 ref. 56 där någon närmare hänsyn inte tas till de förvärvade rådgivningstjänsternas samband med den samlade ekonomiska verksamheten blir att möjligheten till avdrag för rådgivningstjänster begränsas till det yttersta (jfr Ek, Mikael, Avdragsrätt för ingående mervärdesskatt vid förvärv av tjänster i samband med aktieavyttringar. En ständigt återkommande diskussion, SvSkT 2024:1, s. 16). De aktuella rådgivningstjänsterna har nämligen förvärvats i anslutning till aktieavyttringen och därför föreligger det i stort sett aldrig något direkt och omedelbart samband mellan de förvärvade rådgivningstjänsterna och specifika utgående mervärdesskattepliktiga transaktioner. Istället föreligger det ett allmänt samband med den skattefria aktieförsäljningen vilket resulterar i att det i princip blir omöjligt för moderbolaget att göra avdrag för den ingående mervärdesskatten.

Den funktionella bedömning som myntades i C-4/94 BLP och som följdes av de nyss nämnda svenska rättsfallen, där kravet på samband med moderbolagets ekonomiska verksamhet avgjordes med utgångspunkt i vilken verksamhet som är drivande för uppkomsten av rådgivingskostnaderna, går det inte att finna stöd för i samtliga rättsfall på området. Särskilt framträdande är detta i det uppmärksammade rättsfallet HFD 2017 ref. 20, även känt som Sveaskogsmålet och HFD 2023 ref. 41. I rättsfallen uttalade HFD att även om det inte föreligger ett direkt och omedelbart samband mellan rådgivningskostnader som uppkommit i samband med en avyttring av aktier och specifika skattepliktiga utgående transaktioner kan avdrag för ingående mervärdesskatt ändå medges. Så är fallet om rådgivningskostnaderna utgör en del av moderbolagets allmänna omkostnader och att det därigenom kan påvisas ett direkt och omedelbart samband mellan rådgivningskostnaderna och moderbolagets samlade ekonomiska verksamhet. Vid bedömningen av om ett sådant samband föreligger kan hänsyn tas till det yttersta syftet med aktieförsäljningen och om motivet bakom försäljningen varit att effektivisera moderbolagets verksamhet och att frigöra kapital för den kvarvarande ekonomiska verksamheten. Vidare krävs enligt HFD att rådgivningskostnaderna inte övervältras på köparen av dotterbolaget utan istället ingår i priset på de varor och tjänster som tillhandahålls inom ramen för den ekonomiska verksamheten.

Uttalandena som HFD gör i Sveaskogsmålet och 2023 års fall ligger mer i linje med EU-domstolens senare praxis. I mål C-29/08 SKF avsåg prövningen möjligheten att dra av ingående mervärdesskatt hänförlig till rådgivningstjänster som hade förvärvats i samband med en aktieavyttring. Här konstaterade EU-domstolen bland annat att en grundläggande förutsättning för förekomsten av ett direkt och omedelbart samband med den samlade ekonomiska verksamheten är att rådgivningskostnaderna ingått i priset på de varor och tjänster som tillhandahållits inom ramen för den ekonomiska verksamheten. I övrigt avgörs förekomsten av ett sådant samband genom en samlad bedömning av samtliga omständigheter rörande transaktionerna i fråga (se mål C-29/08, SKF, p. 60, 71–72). Det har vidare bekräftats av annan EU-praxis att detta ska avgöras med utgångspunkt i rådgivningstjänsternas objektiva innehåll och där det yttersta syftet med förvärvet tas i beaktande (C‑104/12, Becker, p. 22, 23, 29 och 33. Se även mål C‑126/14 Sveda, p. 29).

Det faktum att rättspraxis vad beträffar avdragsrätten för rådgivningstjänster vid aktieavyttring har skiftat till att mer eller mindre grunda sig på en ekonomisk bedömning får innebära att utgången i rättsfallen C-4/94 BLP, RÅ 2003 ref. 36 och RÅ 2010 ref. 56 inte längre speglar gällande rättsläge. Detta synes dessutom vara den härskande uppfattningen i doktrinen (jfr t.ex. Ek, Mikael, Avdragsrätt för ingående mervärdesskatt vid förvärv av tjänster i samband med aktieavyttringar. En ständigt återkommande diskussion, SvSkT 2024:1, s. 13; Senyk, Mariya, Har rätten till avdrag för ingående mervärdesskatt utvidgats i svensk praxis under det senaste decenniet? – en översikt över rättspraxis från HFD och jämförelse med utvecklingen av EUD:s praxis, Skattenytt 2024, s. 183 f.; Kristoffersson, Eleonor, Avdrag för ingående mervärdesskatt vid försäljning av dotterbolag, JP Infonet, 2 november 2023). Än klarare blir detta när rättsfallen ses i ljuset av den neutralitet som eftersträvas inom avdragsrätten. Som ovan nämns är saken den att konsekvensen av en funktionell bedömning, där det direkta och omedelbara sambandet avgörs med utgångspunkt i vilken verksamhet som är drivande för förvärvandet av rådgivningstjänsterna, är att avdragsrätten för rådgivningstjänster som förvärvas i samband med aktieavyttring i princip utesluts. Med anledning av att avdragsrätt hade förelegat för ingående mervärdesskatt om samma rådgivningstjänster hade förvärvats i den löpande ekonomiska verksamheten torde ett sådant rättsläge vara icke-neutralt.

Avslutande ord

Den rättsutveckling som skett ifråga om möjligheten att dra av ingående mervärdesskatt avseende rådgivningskostnader som uppkommit i samband med försäljning av dotterbolagsandelar har skett successivt. Från den funktionella bedömning där det direkta och omedelbara sambandet avgörs med utgångspunkt i vilken verksamhet som varit mest kostnadsdrivande har bedömningen blivit mer ekonomiskt inriktad. Numera tas hänsyn till om rådgivningskostnaderna ingår i kostnadskomponenterna för de produkter och tjänster som tillhandahålls inom moderbolagets samlade ekonomiska verksamheten. Gör den inte det föreligger inte heller någon avdragsrätt för moderbolaget för den ingående mervärdesskatten.

Det numera gällande rättsläget speglar mer den neutralitet som eftersträvas inom vårt mervärdesskattesystem. Genom att låta de nämnda ekonomiska faktorerna styra avdragsrätten för ingående mervärdesskatt avseende rådgivningskostnader som uppkommit i samband med försäljning av dotterbolagsandelar har avdragsrätten för sådana kostnader utvidgats. Även om den utvidgade avdragsrätten i vart fall teoretiskt sett kan innebära utökade kostnader för staten är det nuvarande rättsläget därför mer ändamålsenligt än det tidigare. Under alla omständigheter är trots allt det yttersta syftet med avdragsrätten att garantera fullständig neutralitet beträffande skattebördan för all ekonomisk verksamhet.

Skarp kritik mot individuell lönesättning

Europeiska Domareförbundet, European Association of Judges, har antagit en resolution där det svenska systemet med individuell lönesättning av domare tilldelas skarp kritik.

Foto © Secondshot | Dreamstime.com

Juristprogrammet populärast i Lund

Över 34 000 personer sökte till vårens utbild-ningar vid Lunds universitet. Juridikprogrammet toppar listan över mest populära program, följt av läkar- och ekonomie kandidatprogrammen.

Välbesökt öppet hus hos domstolarna i Falun

Lördagen den 19 oktober arrangerade Förvaltningsrätten i Falun och Falu tingsrätt ett mycket välbesökt öppet hus där alla aktörer i rättskedjan deltog.

45 nya advokater

Styrelsen för Sveriges Advokatsamfund antog 45 nya ledamöter vid sitt sammanträde den 10 oktober.

Pojke diskriminerades i samband med bussresor

Diskrimineringsombudsmannen, DO, slår fast att en pojke vid upprepade tillfällen diskriminer-ats när han försökt åka buss med Skånetrafiken.

Foto stocksnapper

Nya domarutnämningar

Regeringen har den 17 oktober utnämnt två chefsrådmän och två rådmän.

Välbesökt mässa för blivande jurister

Juridiska Föreningen vid Stockholms Universitet har hållit i den 43:e upplagan av Juristdagarna, Nordens största arbetsmarknadsmässa för blivande jurister.

Minskad utsatthet för sexualbrott

Andelen som uppger att de utsatts för sexual-brott har minskat medan utsatthet för försälj-ningsbedrägeri har ökat. Det visar Brå:s senaste "Nationella trygghetsundersökning".

Narkotikaplats på Darknet stängd

Internationellt rättsligt samarbete med Finland har bidragit till att stänga en webbplats på Darknet som använts för omfattande narkotikaförsäljning.

Förändrad skolmat inte diskriminering

Diskrimineringsombudsmannen, DO, har beslutat att inte inleda tillsyn till följd av de anmälningar som har inkommit med anledning av att individer nekats skolmat i form av annat kött än fläsk.

Åtalas för mordför-beredelser i Danmark

En 16-årig pojke åtalas för förberedelse till mord och stämpling till mord och en annan 16-åring för medhjälp till förberedelse till mord. Samtidigt väcks bevistalan mot en 14-årig flicka för med-hjälp till samma brott samt förberedelse till mord.

DLA Piper nyanställer

DLA Piper har anställt Alicia Ehn, Kim Bergman och Emma Brolund vid sitt kontor i Stockholm.

Foto Igor Stevanovic

Nya domarutnämningar

Regeringen har den 10 oktober utnämnt sex nya domare.

Roschier får ny MP

Johan Sidklev blir ny Managing Partner på Roschier.

DOMARBLOGGEN

Spännande arbete på förvaltningsrätten

I veckans inlägg på Södertörns tingsrätts Domarblogg berättar Olle Persson om hur det är att arbeta som föredragande jurist på Förvaltningsrätten i Stockholm.

Foto Europeiska unionens domstol

Ny svensk EU-domare

Fredrik Schalin tar nu över som svensk domare i EU-domstolens högsta instans.

Ekobrottsmyndigheten får ny generaldirektör

Den 1 oktober tillträdde Rikard Jermsten som ny generaldirektör för Ekobrottsmyndigheten.

DOMARBLOGGEN

Om utvisning efter brott

I det det senaste inlägget på Domarbloggen berättas om vilka överväganden som domstolen måste göra innan ett beslut fattas om utvisning på grund av brott enligt de nya skärpta reglerna.

DLA Piper nyanställer

Kristina Dunbring ansluter som Managing Associate till advokatbyrån DLA Piper i Stockholm.

Ny generaldirektör för Integritetsskyddsmyndigheten

Eric Leijonram har tillträtt som generaldirektör och chef för Integritetsskyddsmyndigheten. Han kommer närmast från en tjänst som chefsjurist på Finansinspektionen.

Digitalt förordnande- system införs

Nacka tingsrätt inför ett digitalt förordnande-system för offentliga biträden i mål och ärenden.

Jurist ny GD för Jämställdhetsmyndigheten

Regeringen har beslutat att anställa juristen Lise Tamm som ny generaldirektör för Jämställdhetsmyndigheten.

Två nya justitieråd

Regeringen har den 26 september utnämnt Mikael Westberg och Mathias Säfsten att vara justitieråd i Högsta förvaltningsdomstolen.

DOMARBLOGGEN

Nya förverkanderegler

En rad nya ändringar rörande reglerna för förverkande träder snart i kraft och om dessa handlar det senaste inlägget på Domarbloggen.

Foto ANDREY POPOV

Åtgärder behövs för nya advokatbyråer

Advokatsamfundet har nu presenterat sin granskning av ”unga advokatbyråer”, enligt vilken det behövs åtgärder för att stärka regel-efterlevnaden hos nyblivna advokaters byråer.

Förundersökning mot politiker läggs ned

Förundersökningen mot riksdagsledamoten Richard Jomshof avseende hets mot folkgrupp läggs nu ned.

Grovt dataintrång

Irans säkerhetstjänst har genomfört en special-operation mot mål i Sverige. Genom ett grovt dataintrång tog hackare över en svensk sms-tjänst och skickade 15 000 meddelanden med uppmaningar om hämnd mot koranbrännare.

Foto Piotr Adamowicz

Unikt åtal för brott mot mänskligheten

En 52-årig kvinna åtalas för folkmord, brott mot mänskligheten och grov krigsförbrytelse i Syrien. Det är första gången som åtal för brott mot mänskligheten väcks i Sverige.

Foto Nagy-bagoly Arpad

Utökad budget för upphandlingstillsyn

Konkurrensverket får ökade resurser för en förstärkt upphandlingstillsyn. Det framgår av budgetpropositionen för 2025.

Jag vill ha daglig bevakning av juridiska
nyheter från InfoTorg Juridik.
 
E-post: 
 
 
 
OBS! Om du loggar in kan du lägga upp ett
personligt urval för ditt Nyhetsbrev.
 
Logga in och lägg upp ett Nyhetsbrev.




 
» Logga in automatiskt