I juni 2023 beslutade JO att utreda Domstolsverkets införande av DiBa med särskild inriktning på hur systemet tillgodoser domstolarnas självständighet enligt regeringsformen och intresset av rättssäkerhet. JO publicerade sitt beslut den 30 maj och tonvikten i både granskningen och den kritik som framförs ligger på förhållandena vid driftsättningen i oktober 2022 och hur systemet fungerade då.

JO:s beslut fokuserar på tre huvudområden: påtalade fel och brister i DiBa som påverkat domarens möjligheter att utforma domen, domens läsbarhet och begriplighet samt det digitala avgörandet och angränsande frågor.

Alla de delar som lyftes fram av JO var, skriver nu Domstolsverketm sedan tidigare kända för verket och är antingen åtgärdade, på gång att åtgärdas eller sedan tidigare analyserade. JO:s beslut kommer emellertid föranleda nya analyser av vissa utvecklingsärenden för att säkerställa att det som framkommit omhändertas.

Påtalade fel och brister i DiBa som påverkat domarens möjligheter att utforma domen

I denna del har JO bland annat framfört kritik mot brister vad gäller hanteringen av så kallade konsumtionsdomar och för målsäganden att biträda åtal. Dessa delar åtgärdades enligt Domstolsveret i maj 2024. Det finns ett ärende kring hantering av alternativa yrkanden men det är inte klart när detta kommer att genomföras. Under hösten 2024 kommer det dock att lanseras en fritextlösning för enskilt anspråk som möjliggör registrering av alternativa yrkanden i skadeståndsdelen.

Vad gäller vissa av de frågor som lyftes rörande partsställning och redovisning av personuppgifter har frågan om redovisning av vårdnadshavare i domslutet åtgärdats. Även problemen med tvångsmedelsbeslut är sedan tidigare åtgärdade. De delar som gäller möjligheten att sortera brott respektive sortera brott och person finns med på listan över sådant som behöver åtgärdas.

Det är, konstaterar Domstolsverket, emellertid inte i nuläget klart när detta kan ske. Avseende skadeståndsbesluten kommer detta att åtgärdas under hösten 2024. Frågan om hänvisning till lagrum är under utredning, men eftersom en eventuell ändring påverkar vissa myndigheter inom den samverkan som sker kring rättsväsendets digitalisering (RD-samverkan) kräver det även en dialog med berörda myndigheter.

Domens läsbarhet och begriplighet

Inom detta område berörde JO delvis sådana aspekter som åtgärdats inom ramen för de förändringar av domens utseende som skedde mot slutet av 2023. Förbättrad funktionalitet i fråga om domslut i mål med många brottsmisstankar infördes i maj 2024.

När det gäller presentation av yrkanden i övrigt är det något som, likt frågan ovan om hänvisning till lagrum, berör RD-samverkan. Frågorna analyseras för närvarande inom Domstolsverket men något planerat arbete kring detta finns därmed inte med undantag för ovan nämnd fritextlösning för enskilt anspråk.

Det digitala avgörandet och angränsande frågor

De sekretessfrågor som JO lyfter med koppling till innehållet i XML-filen åtgärdades i nära anslutning till driftsättningen. Vad gäller det som i beslutet anförs rörande funktionaliteten avseende rättelser finns ett fokus på att göra rättelsefunktionen tydligare för domaren att använda.

Det finns enligt Domstolsverket emellertid inga planerade åtgärder i nuläget, utan en djupare analys av JO:s beslut kommer att ske i denna del för att utreda om ytterligare åtgärder är behövliga.

Slutsatser och arbetet framåt

JO uttalar att hon är positivt inställd till att domstolarna tillvaratar de möjligheter som den tekniska utvecklingen ger och att detta medför många fördelar såväl för den dömande verksamheten som för enskilda. Hon påtalar vidare att det är ofrånkomligt att digitala verksamhetsstöd innehåller vissa bestämda förval och beslutsmallar.

JO anför i anslutning till detta att det samtidigt är centralt att digitala lösningar är förenliga med relevant rättslig reglering och att de utformas med iakttagande av grundläggande principer i en rättsstat. Trots de brister som JO har identifierat framförs att införandet av DiBa inte står i direkt strid med regleringen i RF om domstolars och domares självständighet. JO anser emellertid att det står klart att DiBa inte har gett den enskilda domaren fullgoda förutsättningar att utöva sitt ämbete.

Även om flertalet av de problemområden som JO lyfter fram numera är åtgärdade säger sig Domstolsverket givetvis ta till sig av den kritik som framförs i beslutet. DiBa är ett mycket stort och komplext system och att införa ett nytt verksamhetsstöd är förenat med risker. Domstolsverket har ända sedan driftsättningen löpande arbetat intensivt med förändringar och förbättringar och kommer även fortsättningsvis att göra det.