Bli kund Annonsera
lördag 8 februari 2025
Mitt i juridiken
Mitt i juridiken
Läs direkt!
Publicerad: 12 augusti 2024,

När standardavtal kolliderar

Standardavtal är ett allt vanligare inslag i dagens affärsliv. Det är inte ovanligt att båda parterna har egna standardiserade villkorsuppsättningar. När avtalsprestationerna sedan utväxlas uppstår vissa gånger frågan om vilka villkor som ska tillämpas. I denna artikel granskar den nyblivna juristen Zack Norén vilka lösningsalternativ som finns och hur problematiken bör lösas.

VERKTYG

»
Tipsa en vän


Allmänt om standardavtal
Ett standardavtal brukar definieras som ett avtal med i förhand formulerade villkor med syfte att tillämpas i flertalet olika avtalsförhållanden. Karakteristiskt är att villkoren inte har blivit föremål för individuell förhandling mellan parterna. På så vis rationaliseras och påskyndas varje avtalsslut vilket i sin tur minskar transaktionskostnaderna. Avtalets innehåll preciseras också vilket dessutom medför en ökad förutsebarhet och trygghet, inte minst för den part som upprättat avtalet.

De flesta företag tillämpar idag någon form av standardavtal för sin handel. Inkorporeringen kan ske på en mängd sätt och i ett antal olika faser av avtalsbindningsprocessen. Allt från en hänvisning i samband med huvudavtalets undertecknande till tryckt avtalstext på baksidan av en orderbekräftelse kan komma på fråga. Eftersom avtalsbindningsprocessen ofta innebär att avtalsdokumentation utväxlas vid en mängd tillfällen, samtidigt som inkorporering av standardvillkor ofta sker rutinmässigt, föreligger en risk att avtalsparterna utan vetskap hänvisar till olika standardavtal.

Problematiken med kolliderande standardavtal
Varje standardavtal som är ensidigt upprättat tenderar att inneha villkor som gynnar den part som författade det. I de fall båda avtalsparterna hänvisar till sina egna standardavtal finns därför en risk för motstridighet. Hur denna motstridighet ska hanteras är en fråga utan ett självklart svar. Kolliderande standardavtal, eller battle of forms som det också kallas, har nämligen inte behandlats i någon större utsträckning i svensk rätt.

Ett av de få rättsfall som berör problematiken är NJA 1916 s. 583. I målet hade säljaren hänvisat till sina standardavtalsvillkor varpå köparen i sin tur hänvisat till sina standardvillkor i accepten. HD bedömde accepten som oren och bindande avtal hade därmed inte kommit till stånd. Eftersom ingen av parterna hade påbörjat avtalsprestationerna ger rättsfallet ingen vägledning kring hur situationen ska bedömas efter det att avtalets fullgörande påbörjats eller avslutats.

I doktrinen har det presenterats ett antal olika synvinklar gällande vilken parts standardavtal som ska få företräde. Det finns i detta sammanhang inte anledning att på ett djupare plan redogöra för varje enskild författares åsikt om olika metoder. I det följande presenteras en översikt av de mest frekvent förekommande lösningsmodellerna.

De olika lösningsmodellerna

1. First shot
First shot-modellen innebär att det är den första viljeförklaringen, det vill säga det standardavtal som först inkorporerades i huvudavtalet, som har företräde. Efter att det första standardavtalet har införlivats har mottagaren en skyldighet att uttryckligen bestrida dessa. Om motparten endast väljer att översända sina egna villkor är det således, enligt first shot-modellen, inte tillräckligt för att sätta den första viljeförklaringen ur spel (Göransson, Ulf, Kolliderande standardavtal, 1988, s. 25–26).

2. Last shot
Tvärtom från ovan innebär last shot-modellen att det standardavtal som avsändes sist är det som vinner företräde. Bernitz anser att last shot-modellen är det alternativ som främst är förenligt med svensk rätt. Han menar, i ljuset av 6 § 2 st. avtalslagen, att en tillämpning av last shot-modellen ligger närmast till hands då den senare referensen till ett standardavtal är att likställas med en oren accept. Eftersom denna orena accept sedan får anses konkludent accepterad måste det senare standardavtalet äga företräde (Bernitz, Ulf, Ulf Göranson: Kolliderande standardavtal, JT nr 2-3, 1989/90 s. 363-364). Viss praxis om vad som ska anses utgöra en konkludent accept visar också att en tillämpning av last shot-modellen teoretiskt sett är förenlig med svensk rätt, se t.ex. NJA 1980 s. 46 och NJA 1946 s. 122.

3. Knock-out
Till skillnad från de föregående presenterade lösningsmodellerna ser knock-out modellen (eller sammanjämkning som den ibland kallas) inte standardavtalen som odelbara. I stället erbjuds ett synsätt där villkoren från bådas håll jämkas samman. Ifall det finns villkor som är helt oförenliga med varandra får rätten tolka och fylla ut dessa delar, exempelvis med grund i den dispositiva rätten. Metoden återfinns i artikel 2.1.22 UNIDROIT Principles, artikel 2:209(1) PECL och artikel II.-4:209 DCFR.

4. Situationsanpassad lösning
En annan lösning på problemet som växt fram är att göra en bedömning i det enskilda fallet.

Utgångspunkten är här att bedöma den enskilda avtalssituationen utifrån faktorer såsom vilken lösning som främst är förenlig med dispositiva rättsregler och vad som är normalt för avtalstypen. Det kan även vara av intresse att undersöka hur standardavtalen har blivit införlivade samt om någon av parterna särskilt har fäst vikt vid att det egna standardavtalet skulle gälla i avtalsförhållandet.

Vilken modell bör ges företräde?
De sedvanliga rättskällorna lag, praxis och doktrin, ger för svensk rätts del inga tydliga indikationer för vilken lösning som ska ges företräde. Frågan är omdiskuterad och det finns inget självklart svar. En naturlig utgångspunkt är att upprätthålla sig vid last shot-modellen och dess någorlunda överensstämmelse med avtalslagen.

Trots att last shot-modellen i viss mån är möjlig att förena med de etablerade avtalsrättsliga principerna är det i realiteten sällan möjligt att kategorisera de olika standardavtalen etiketten anbud och accept. Det är också svårt att anse att någon av parterna kan ha varit i ond tro så länge ingen direkt reflekterat över motpartens standardavtal. För att avgöra problematiken utifrån 6 § 2 st. avtalslagen måste situationen därför i princip pressas in i rekvisiten.

Last shot-modellen är också, likt first shot-modellen, statisk på så vis att någon av parterna får igenom alla sina villkor, medan den andre helt får ge upp sina. Även om ett sådant synsätt underlättar förutsebarheten kan det te sig strängt att den ena parten alltid behöver underkasta sig den andres villkor. Att låta tidsföljden som parterna har hänvisat till varje standardavtal få avgörande betydelse kan vidare upplevas som godtyckligt. I de fall parterna har översänt sina standardvillkor rutinmässigt blir det i princip slumpen som får styra lösningen av det enskilda fallet.

En friare tolkning ger en större möjlighet att ta hänsyn till det enskilda fallets egenheter. Vid tillämpning av den situationsanpassade lösningen är det olika faktorer från fall till fall som styr vilket standardavtal som ska äga företräde framför det andra. Hänsyn kan exempelvis tas till hur kollisionen mellan standardavtalen uppkom, vilket av dessa som främst ligger i linje med dispositiva rättsregler och vilken part som får anses ha varit mest försumlig. Bedömningen blir här mindre mekanisk eftersom domstolen eller skiljenämnden ges fler verktyg för att hantera frågan.

I vissa fall kan tänkas att den situationsanpassade lösningen inte erbjuder någon direkt lösning. Det kan exempelvis vara svårt att urskilja något som talar för att det ena standardavtalet ska tillämpas framför det andra när det visar sig att parterna bär lika skuld till den uppkomna situationen och båda parternas klausuler avviker från dispositiv rätt. I en sådan situation är det lämpligt att avgöra frågan utifrån knock-out modellen eftersom en sammanjämkning i största möjliga utsträckning behandlar parterna likvärdigt. Att betrakta båda standardavtalen som avtalsinnehåll sätter på så vis den verkliga partsavsikten vid avtalets ingående i fokus.

FAKTA

Lagrum: UNIDROIT Principles, artikel 2:209(1) PECL och artikel II.-4:209 DCFR

Rättsfall: NJA 1916 s. 583 NJA 1980 s. 46 NJA 1946 s. 122

Litteratur: Bernitz, Ulf, Ulf Göranson: Kolliderande standardavtal, JT nr 2-3, 1989/90 s. 363-364 Göransson, Ulf, Kolliderande standardavtal, 1988, s. 25–26

Foto David Naylor, Uppsala universitet

Vinterpromotion vid Uppsala universitet

I höstas utsågs Johan C Bärlund till ny hedersdoktor vid Juridiska fakulteten i Uppsala och nu har han och juris doktor Anni Carlsson promoverats vid den årliga vinterpromotionen.

Två unga åtalas för grova brott

I höstas avlossades skott mot en frisörsalong i centrala Uppsala. En 18-årig man och en ung flick åtalas nu för inblandning i skjutningen.

Foto Andrey Popov

Hovrätt lanserar digitala frågestunder

Hovrätten över Skåne och Blekinge lanserar nu ett nytt digitalt initiativ för skolklasser i hela landet: Fråga domaren.

DOMARBLOGGEN

Om remissförfarandet i lagstiftningsprocessen

Remissförfarandet är en viktig del av lagstiftningsprocessen och om detta handlar det senaste inlägget på Domarbloggen.

Foto ANDREY POPOV

48 nya advokater

Styrelsen för Sveriges advokatsamfund antog 48 nya ledamöter vid sitt senaste sammanträde.

Ny generaldirektör för Konkurrensverket

Regeringen har utsett juristen Marie Östman till generaldirektör och chef för Konkurrensverket.

Två nya rådmän

Regeringen har den 30 januari utnämnt två nya domare.

DOMARBLOGGEN

Viktigt att veta om offentlig upphandling

Offentlig upphandling; vad är bra och viktigt att veta som jurist? Om det handlar det senaste inlägget på Domarbloggen.

Foto Stelya Dreamstime.com

Hög rankning för Lund

Lunds universitet listas nu på plats 36 i en total världsrankning för juridik.

Foto Roland Magnusson

Diskriminerades vid bussresa

En person som använder elrullstol diskriminerades i samband med en bussresa i Stockholm, slår DO fast och begär att Region Stockholm betalar ersättning till personen.

Nya domare

Regeringen har den 23 januari utnämnt åtta nya domare.

DOMARBLOGGEN

Vad innebär störande av förrättning?

Det senaste inlägget på Södertörns tingsrätts domarblogg handlar om brottet störande av förrättning och gränsen mellan otillåtet störande och yttrandefrihet.

Begärs häktad för grova brott i Syrien

Åklagare har begärt en svensk medborgare häktad vid Stockholms tingsrätt misstänkt för grov krigsförbrytelse och terroristbrott i Syrien.

Foto Katrina Brown

Jurist ny GD för Skolinspektionen

Regeringen har beslutat att anställa juristen Marie Axelsson som generaldirektör och chef för Skolinspektionen. Hon påbörjar sin anställning den 1 april 2025.

Ny tech-jurist till Kompass

Mina Gholiof Roa, juridisk expert inom tech och dataskydd, ansluter till Kompass Advokat.

Foto Mikael Damkier

Nya domare

Regeringen har den 16 januari utnämnt sju nya domare.

Foto Jiri Hera

Statsåklagare utsedda

För att möta den alltmer komplexa och omfatt-ande ekonomiska brottsligheten har Ekobrotts-myndigheten inrättat en ny roll som statsåkla-gare. Nu har tretton nya statsåklagare utsetts.

Svevia anställer ny bolagsjurist

Karin Basun har rekryterats som ny bolagsjurist på Svevia.

Ny Managing Partner på Hammarskiöld

Malin von Heideken tillträder rollen som Managing Partner på Advokatfirman Hammarskiöld.

Tre entreprenad-jurister till MAQS

Elin Schedin, Naalamiley Gångare Grede och Emelie Constant lämnar AG Advokat och ansluter till MAQS i Stockholm.

PRAKTIKERARTIKEL

Juridiska utmaningar i försvarsindustrin

I en tid av snabb teknologisk utveckling och ökande globala säkerhetsutmaningar blir juridisk kunskap allt viktigare för företag inom försvars- och luftfartsindustrin. Charlotte Brunlid och Petter Kjöllerström från DLA Piper berättar i en praktikerartikel om detta.

Storrekrytering av Cirio

Cirio Advokatbyrå har rekryterat tolv fastighets-rättsjurister från advokatbyrån AG Advokat.

Foto Högsta domstolen

Nytt justitieråd i HD

Katrin Hollunger Wågnert tillträder som nytt justitieråd i Högsta domstolen.

Cederquist får nya delägare

Cederquist har valt in två nya delägare inom verksamhetsgruppen för M&A.

Foto Micheal Erhardsson

Nya lagar vid årsskiftet

Vid årsskiftet träder ett antal nya lagar och förordningar i kraft.

Åtalas för mord i Gnosjö

En 28-årig man har åtalats för mord på en 74-årig kvinna den 13 november 2023 i ett skogsområde i Gnosjö. Han åtalas också för förberedelse till mord i Gnosjö och Göteborg.

Uppdrag för att stärka rättsväsendet

Regeringen har fattat beslut om 2025 års regleringsbrev för sex olika rättsvårdande myndigheter. I fokus står bland annat stöd till brottsoffer, genomslag för nya verktyg och förebyggande av brott.

IMY har ytterligare granskat Meta-pixeln

Integritetsskyddsmyndigheten är klar med ytterligare granskningar av personuppgifts-incidenter som rör företags användning av Meta-pixeln. IMY utfärdar en reprimand mot de granskade bolagen.

Foto SIRIJIT JONGCHAROENKULCHAI

Förbud att anställa uteslutna advokater

Den 1 januari införs en ny bestämmelse i Vägledande regler om god advokatsed. Bestämmelsen innebär ett förbud mot att anställa tidigare advokater som har uteslutits ur Advokatsamfundet.

Jag vill ha daglig bevakning av juridiska
nyheter från InfoTorg Juridik.
 
E-post: 
 
 
 
OBS! Om du loggar in kan du lägga upp ett
personligt urval för ditt Nyhetsbrev.
 
Logga in och lägg upp ett Nyhetsbrev.
» Logga in automatiskt

Du behöver vara inloggad för att läsa artikeln

» Logga in automatiskt