Claes Sandgren, professor i civilrätt

LÄS MER

»

Har Sverige ett bra rättssystem (II)?

VERKTYG

»

Tipsa en vän

E-postadress att skicka till
Ditt namn
Skicka

Men så behöver det inte vara. En jämförelse med andra rättssystem kan ställa det svenska systemet i en belysande relief. I det syftet berörs här två rättssystem som jag på senare tid haft skäl att studera inom ramen för två EU-projekt, nämligen i Mongoliet och i Azerbadjdzjan.

Så: hur fungerar det i Mongoliet?

Det finns ett stort antal lagar men det är svårt att få fram dessa, lagarna är inte samordnade och de innehåller motsägelser. Särskilt frånvaron av övergångsregler skapar oreda. Till allt detta kommer att domar inte verkställs i frånvaron av ett fungerande exekutionsväsende.

Konsekvenser av detta är bl.a. att utländska företag drar sig för att investera i landet. Bostadsbyggandet är minimalt eftersom kreditinstitut inte vill bevilja lån pga svårigheten att få verkställighet av domar; byggandet hålls tillbaka också av avsaknaden av ett tillförlitligt fastighetsregister. Flertalet taxibilar är ”svarttaxi” i den meningen att alla och envar som har bil kan köra en sväng på stan för att dryga ut kassan. Är det tillåtet att köra svarttaxi? Nej. Är det förbjudet? Nej. Vad skulle hända om svarttaxi förbjöds? Trafiken skulle fortgå som hittills.

Detta diskretionära rättstillstånd innebär att åklagare och domare kan åtala respektive döma nära nog efter eget gottfinnande. De står för säkerhets skull i pakt med den politiska makten och den som vill fingra på denna korruptiva maktkoalition riskerar allvarliga skärsår.

Situationen i Azerbajdzjan är likartad. På en konferens i Baku om mänskliga rättigheter frågade jag några deltagare varför ingen påtalade korruptionen i landet. Svaren var att ingen heller talade om syret i luften eller hålen i trottoarerna. Fenomen som är så utbredda behöver inte nämnas.

Situationen i Sverige är onekligen en annan. Men är inte en sådan jämförelse med dessa länder meningslös? Nej, knappast. En jämförelse mellan Europa och Mellanöstern belyser det. För 1000 år sedan var Europa ekonomiskt underlägset Mellanöstern som sedan ständigt halkat efter. Nyligen har en turkisk-amerikansk ekonom, Timur Kuran, visat att rättsliga institutioner – t.ex. bolag med begränsat ansvar för delägarna – förklarar skillnaden. Mellanöstern har inte skapat en rättslig infrastruktur som medger att arbete och kapital kan fogas samman.

Vi har i Sverige – till skillnad från t.ex. Azerbajdzjan och Mongoliet – en dagligdags osynlig men effektiv rättslig infrastruktur. Vi bör vara stolta över SFS och våra övergångsbestämmelser, glädjas åt aktiebolagslagen samt hedra Bolagsverket, Kronofogdemyndigheten och Lantmäteriets sju inskrivningskontor från Eksjö till Skellefteå med Mora mitt i. Vilken avund skulle inte dessa institutioner väcka i Azerbajdzdjan och Mongoliet!

Men: är inte detta att klappa sig för bröstet på grundval av anekdotisk information? Kanske det. I nästa kåseri ska jag sticka några hål i vår bepansrade självrättfärdighet med stöd av en färsk empirisk-kvantitativ studie.

Claes Sandgren, professor i civilrätt vid Stockholms universitet