Bli kund Annonsera
onsdag 1 februari 2023
Mitt i juridiken
Mitt i juridiken
Läs direkt!
Publicerad: 20 maj 2014,

Neurojuridikens utmaningar

Krönika av Nicklas Lundblad, jurist och samhällspolitisk europachef på Google.
Nicklas Lundblad, jur.kand. och filosofie doktor i informatik, är samhällspolitisk europachef på Google.
Foto: Eva Lindblad

VERKTYG

»
Tipsa en vän

Minnet är en omistlig del av vad det är att vara människa. Vad vi minns, när vi minns det och hur vi minns definierar oss som individer och har en stor betydelse för rättssystemet. Minnets funktion i rättssystemet är svår att överblicka och enkelt utreda, men det tycks klart att våra minnen och det enkla faktum att vi minns spelar en stor roll i rättsliga sammanhang. Låt oss ta ett enkelt exempel.

Inom neurovetenskapen finns ett antal kända patienter med skador på just minnet. Den kanske mest kända av dessa är den patient som går under namnet HM. HMs egentliga namn var Henry Gustav Molaison och han drabbades i ung ålder av en skada som försatte honom i kraftiga konvulsioner. En läkare tillkallades som genomförd en operation på hjärnan i hopp om att kunna minska konvulsionerna. Operationen lyckades, men som en del av den skar läkaren - förmodligen av misstag - bort en del av hjärnan. Resultatet framgick snart: Henry hade förlorat förmågan att forma nya minnen. (Den som är intresserad av mer om ämnet kan läsa om HM i Michio Kakus nyligen utkomna bok Future of Mind (Allen Lane 2014)). 

Antag nu att HM skulle begå ett brott, mer eller mindre allvarligt, och att vi dagen efter skulle åtala honom för det. HM skulle då förstås helt sanningsenligt säga att han inte hade något som helst minne av att han gjort något fel, och det skulle vara - i strikt mening - sant. Skulle det vara särskilt meningsfullt att hålla honom ansvarig för sina handlingar? Skulle det vara rättvist? Här handlar det inte om att bedöma ansvarsfrågan utifrån om HM hade en neurologisk skada som fick honom att begå brottet, utan om huruvida det är meningsfullt att straffa någon som inte har något som helst minne av att ha begått ett brott. Det är lätt att tänka sig att någon skulle kunna argumentera utifrån positionen att HM saknar ansvar, eftersom han också saknar minne av händelsen. Situationen tycks skilja sig från frivillig berusning eller andra liknande fall där den som begått brottet själv handlat på ett sådant sätt att han eller hon saknar minnen av händelsen. HM saknar själva förmågan att minnas. Naturligtvis skulle man också kunna argumentera för att HM ändå skall hållas ansvarig eftersom han de facto begått handlingen, och vid handlingens utförande inte kunde hävda någon särskild ansvarsfrihetsgrund. Att han nu inte minns handlingen påverkar inte nödvändigtvis bedömningen. 

Så långt tycks vår neurologiska bedömning vara komplicerad, men ganska rättfram. Låt oss nu istället försvåra frågeställningen. Antag att vi har tillgång till teknik som låter oss radera minnen eller återställa dem. Kaku berättar i sin bok om experiment på möss vid ett kaliforniskt universitet där forskarna lyckats både radera minnen och spela in dem, för att sedan återimplantera dem i hjärnan med hjälp en av särskild optisk läs- och skrivteknik. Tekniken är fortfarande tidig, ja, den existerar i det ganska generösa rummet mellan science fiction och vetenskap, men experimentet visar att det i alla fall i teorin är möjligt att både radera, spela in och implantera minnen. Antag nu att en person begår ett brott och sedan raderar allt minne av brottet - men att vi ändå kan bevisa att de begått det. Förändrar det vår bedömning av ansvaret? Sannolikt svarar vi ja på den frågan, men varför? Vad är det som materiellt är annorlunda? Är det att HM inte kunde hjälpa, inte kunde välja att glömma utan var fysiskt oförmögen att bilda nya minnen? 

Den amerikanske forskaren Adam J Kolber har studerat denna fråga från ett annat, minst lika intressant perspektiv. Finns det en rätt att faktiskt välja att inte minnas vissa saker? Antag att du mördat någon och att minnet av det plågar dig varje dag - och att det finns en drog som skulle kunna hjälpa dig att glömma som i exemplet ovan med mössen. Har du då en rätt att glömma det brott du begått? Eller bör staten kunna tvinga dig att minnas dådet som en del av straffet? Bör minnet i sig bevaras för att du skall kunna betraktas som rehabiliterad? Hur bedömer vi risken för återfall i brott där brottslingen inte längre minns vilket brott det var han eller hon begick? Och är det då tillåtet att påminna om brottet även om det indviduella minnet av handlingen raderats ut? Kolbers analys av vad han kallar minnesfrihet snuddar vid samma tema som behandlas av filmen Eternal Sunshine of the Spotless Mind (2004) - en film där den som gått genom en smärtsam relation kan välja att radera minnet av denna relation i sin helhet. 

Minnet kan också utforskas genom olika typer av hjärnskanning. Genom att se vilka delar av hjärnan som aktiveras kan en sådan skanner i princip fungera som en sorts minnesläsare. Det går att avgöra om en person sett en annan förut, om en viss skildring aktiverar minnen eller ej. Precisionen i dessa verktyg är fortfarande låg - och kommer kanske att fortsätta vara det - men vissa av de forskare som sysslar med neuroskanning menar att denna teknik kommer att kunna bli mycket kraftfullare än vanliga lögndetektorer. Om det stämmer kanske våra minnen kommer att användas emot oss i rätten. 

Neurovetenskapens utforskande av minnet ger oss ytterligare utmaningar att tänka igenom från rättsvetenskapens sida. Här handlar det om en av de kanske mest komplicerade grunderna för det mänskliga som långsamt håller på att avmystifieras. Rättens relation till minnet kommer kanske att utmanas i grunden.

--------------------

Det här är den andra delen i en serie krönikor om neurojuridik av Nicklas Lundblad, fil dr i informatik och jur.kand. Skribenten är samhällspolitisk europachef på Google, men åsikterna i denna krönika är hans egna och representerar inte arbetsgivares eller andra affilierade parters.

DOMARBLOGGEN

KRÖNIKA

Efter notarietiden - vad hände sen?

I det senaste inlägget på Domarbloggen blir det besök hos en tidigare notarie för att se vad som har hänt efter notarietiden. Lina Wogel, som nu arbetar som specialistföredragande på Svea hovrätt, berättar om vägen hit.

Ekobrottsdomar med fängelse som påföljd har ökat kraftigt

Under 2022 har antalet ekobrottsdomar i hovrätten där en eller flera tilltalade dömts till fängelse i minst två år ökat med nästan 70 procent jämfört med 2021. Det visar en granskning som Överåklagarens kansli vid Ekobrottsmyndigheten har genomfört.

TV-lotterier är reklam

Granskningsnämnden för radio och tv bedömer i ett nytt beslut att sändningarna i TV4 av Keno- och Lottodragningarna är reklam. Programmen strider därför mot bestämmelsen om annonssignatur.

Nya domarutnämningar

Regeringen har den 26 januari utnämnt 27 nya domare.

Ny delägare i Hammarskiöld

Sofia Falkner har utsetts till ny delägare i Hammarskiöld.

PRAKTIKERARTIKEL

Om ersättning vid upp-hovsrättslig överlåtelse

Den 1 januari trädde lagändringar i upphovs-rättslagen, föranledda av EU-rätten i kraft. Ändringarna innebär bland annat inskränkningar i upphovsrätten till förmån för forsknings- och undervisningsändamål, starkare rättigheter för framställare av presspublikationer, ökat ansvar för plattformsägare och nya regler kring upphovsrättsliga överlåtelser. Om detta skriver Magdalena Jerner, Senior associate vid Gernandt & Danielsson, i en ny praktikerartikel.

Ny chefsjurist för AF Gruppen

Andréas Vidmar har utnämnts till chefsjurist för AF Gruppen Sverige.

Foto © Andrei Calangiu | Dreamstime.com

Åtalas för grova vapenbrott i Eskilstuna

Åklagaren har åtalat sju personer vid Eskilstuna tingsrätt för synnerligen grovt vapenbrott och grovt vapenbrott.

DOMARBLOGGEN

KRÖNIKA

Stort intresse för rättsfrågor bland gymnasieelever

Nästan varje vecka träffar domare på Södertörns tingsrätt elever som går i högstadiet eller på gymnasiet. Det sker framför allt när skolklasser går på en förhandling eller gör studiebesök på tingsrätten. Om elevernas intresse för tingsrättens arbete skriver Julia Wågenberg på veckans Domarblogg.

Färre anmälda brott

Under 2022 anmäldes cirka 1,44 miljoner brott, vilket är en minskning med två procent jämfört med året innan. Sett över en tioårsperiod har dock anmälningarna ökat med tre procent. Det visar Brå:s preliminära statistik över anmälda brott 2022 som nu har publicerats.

PRAKTIKERARTIKEL

Kryptovaluta som betalmedel för aktier

En aktuell juridisk fråga rör möjligheten att teckna sig i nyemissioner genom betalning med kryptovalutor. Genom ett avgörande från förvaltningsrätten klarnar rättsläget något, även om Bolagsverket ännu verkar negativt inställda till att acceptera kryptovaluta som investeringsmedel i nyemissioner. Om det skriver advokaterna Lars Törner Larsson och Hugo Stålbröst i en ny praktikerartikel.

Foto Wavebreakmedia

Snabbare lagföring blir permanent i hela landet

Arbetssättet snabbförfarande i brottmål blir nu permanent och införs i hela landet under 2023. Snabbförfarandet är ett samarbete i hela rättskedjan och kortar processen från brott till dom till i dagsläget cirka sju veckor.

PRAKTIKERARTIKEL

Rekordstora GDPR-sanktionsavgifter

Advokatbyrån DLA Piper har publicerat sin årliga rapport om GDPR-sanktionsavgifter och personuppgiftsincidenter. Rapporten visar på ytterligare ett rekordår för sanktionsavgifter med en ökning på 50 procent i Europa

Foto ©kzenon

Samfundet gör satsnin-gar på advokatetik

Trots att antalet anmälningar mot advokater minskade något förra året fortsätter Advokatsamfundet sitt arbetet med en förstärkt satsning på advokatetiken – bland annat genom en nyutsedd tillsynskommitté.

Cederquist utser ny delägare

Advokat Henrik Wållgren har utsetts till ny delägare i Cederquist.

PRENUMERERA PÅ NYHETSBREVET

Prenumerera på Infotorg Juridiks nyhetsbrev.

Ny chefsjurist hos Fastighetsägarna

Fastighetsägarna Service har rekryterat Nina Berggren som chef för bolagets affärsområde juridik.

Foto Mikael Damkier

Nytt samarbete för distansförhandlingar

Under 2023 kommer parter och vittnen i en förhandling kunna delta på distans via videolänk från ett statligt servicekontor. Tjänsten kommer i ett första skede att finnas tillgänglig vid nio servicekontor i landet.

Efterlevnaden av barn-konventionen granskas

Efter indikationer på att barns rättigheter inte efterlevs i Sverige genomför Riksrevisionen en granskning av statens insatser för att stärka efterlevnaden av barnkonventionen.

Tillstånd avskaffas för danstillställningar

Regeringen föreslår att offentliga danstillställningar ska få anordnas utan tillstånd på andra platser än offentliga.

Foto Jagen51

Forskare i Lund får pris

Emilj Heijnes stiftelse för rättsvetenskaplig forskning delar ut pris till Richard Croneberg och Anna Nilsson vid juridiska fakulteten i Lund.

Miljonbidrag för postdok-vistelse

Jur.dr. Nikola Hajdin har tilldelats 3.450.000 kronor från Vetenskapsrådet som stöd för en internationell postdok-vistelse på temat ”Neutralt affärsstöd och gränserna för företags delaktighet i kränkningar av mänskliga rättigheter som motsvarar internationella brott”.

Ny delägare i Lindahl

Advokatfirman Lindahl har vid årsskiftet valt in Peter Kullgren som ny delägare.

Foto EU-domstolen

Fiktiva namn för mål vid EU-domstolen

Anonymiserade mål om förhandsavgörande vid EU-domstolen som anhängiggörs från och med den 1 januari 2023 kommer att ges ett fiktivt namn.

Åtalas för gängmord i Göteborg

Två män har på onsdagen åtalats för bland annat mord på Länsmanstorget i Göteborg i juli 2022.

Foto Uppsala universitet

Uppsalajurister prisas

Joel Samuelsson, professor i civilrätt, och Gustaf Almkvist, universitetslektor i straffrätt, vid Uppsala universitet har tilldelats Emil Heijnes Stiftelses belöning för förvärdefulla insatser inom rättsvetenskaplig forskning. Prissumman är 250.000 respektive 100.000 kronor.

Ny professor vid Stockholms universitet

Björn Lundqvist har befordrats till professor i europarätt med inriktning mot konkurrensrätt vid Stockholms universitet.

Stig Strömholm prisas av Svenska Akademien

Svenska Akademiens Stora pris tilldelades nyligen Stig Strömholm, juridikprofessor och tidigare rektor för Uppsala universitet.

Två nya delägare på Delphi

Advokatfiman Delphi har valt in två nya delägare till kontoren i Stockholm och Göteborg med verkan 1 januari 2023.

Nya lagar 1 januari

Regeringen har publicerat en sammanfattning av de viktigare lagar och förordningar som träder i kraft kring årsskiftet 2022/2023.

Utredning om JO

Utredningsbetänkandet Översyn av JO-ämbetet är överlämnad till riksdagen för bedömning och beslut.

Ny ordförande i Nämnden för brottsskadeersättning

Justitierådet Cecilia Renfors har utsetts till ny ordförande i Nämnden för brottsskadeersättning vid Brottsoffermyndigheten.

PRAKTIKERARTIKEL

En ökad betydelse av ESG och hållbarhets-due diligence vid investeringar

Företag står idag inför en ökad press för att upprätthålla en högre standard vad gäller deras arbete med hållbarhet, inte minst för att attrahera investerare. Om detta skriver Jeanette Jönsson, advokat på Wistrand, i en praktikerartikel.

Tre nya delägare i Lindahl

Advokatfirman Lindahl har valt in byråns advokater Erika Svensson, Filip Malm och Lina Stenson som delägare.

Nya domarutnämningar

Regeringen har den 15 december utnämnt totalt 14 nya domare.

KRÖNIKA

Cementa, grundlagen och demokratin

Det finns allvarliga risker med Högsta förvaltningsdomstolens dom i Cementamålet då den öppnar upp för annan lagstiftning som kringgår domstolars avgöranden i enskilda fall. Jurister har ett särskilt ansvar att skydda rättsstaten och konstitutionen mot attacker och en viktig roll i att uppmärksamma de konsekvenser som olika förslag kan få, inte bara på kort sikt utan i ett större perspektiv. Det skriver Patrik Bremdal, docent i konstitutionell rätt, Uppsala Universitet, i en ny krönika.

InfoTorg - Juridik - Kommentar 1 kommentar

Foto Högsta domstolen

Två nya justitieråd

Regeringen har utnämnt hovrättspresidenten Anders Perklev och professorn Margareta Brattström till justitieråd i Högsta domstolen.

Nya domstolar i Borås och Vänersborg

Regeringen har nu gett tillstånd till Domstolsverkets begäran om nya domstolsbyggnader i Borås och Vänersborg.

37 nya advokater

Styrelsen för Sveriges advokatsamfund antog 37 nya ledamöter vid sitt senaste sammanträde.

Foto ChiccoDodiFC

Jurist ny chef hos Polismyndigheten

Regeringen har utsett Martin Valfridsson till chef för avdelningen för särskilda utredningar vid Polismyndigheten.

Medieseminarium om cyberkriminalitet

Åklagarmyndigheten har hållit ett medieseminarium om cyberkriminalitet där kammaråklagarna Annika Wennerström och Tove Kullberg samt kriminalinspektör Björn Eriksson delat med sig av sina erfarenheter av cyberkriminalitet, digital bevisning och kryptovaluta.

Trakasserier och hot mot statsanställda

Att anställda trakasseras och hotas är ett omfattande problem vid många statliga myndigheter, visar Riksrevisionens granskning.

Brottsbekämpande myndigheter får ta del av fler uppgifter

Brottsbekämpande myndigheter ska få bättre tillgång till aktuella inkomstuppgifter hos Skatteverket i syfte att effektivare kunna kartlägga misstänkta personers ekonomi och hitta tillgångar att förverka.

Huvudförhandling måste tas om

Södertörns tingsrätt har beslutat att huvudförhandlingen, som bland annat rör åtal mot nio män för försök till mord och förberedelse till mord, ska tas om.

Foto Micheal Erhardsson

Riksdagen beslutar om grundlagsändringar

Riksdagen har beslutat om ändringar i tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen samt utökat möjligheterna att begränsa föreningsfriheten.

Vägledning om nya kränkningsnivåer

De nya reglerna på skadeståndsområdet, som började gälla den 1 juli 2022, ska ge brottsoffer betydligt mer i kränkningsersättning. Hittills finns få avgöranden från domstolarna, men enligt Brottsoffermyndighetens ska brottsutsatta i princip få dubbelt så höga ersättningar för kränkning efter halvårsskiftet.

Ny digital plattform för skiljeförfaranden

Genom en ny digital plattform, ”ICC Case Connect”, vill nu ICC:s Skiljedomstol effektivisera hanteringen av skiljeförfaranden. Plattformen utgör ett centraliserat dokumentlagrings- och delningssystem där alla parter interagerar i en gemensam kommunikationskanal.

Foto Serge

Om skattereduktion för solcellsinstallation

Förstärkt skattereduktion för installation av solceller samt fallgropar i samband med årsskiften. Det skriver advokaterna Justus Pettersson och Johannes Wårdman, Wistrand, om i en debattartikel.

IMY inleder granskning av lärplattform

Efter att ha tagit emot ett 60-tal anmälningar om personuppgiftincidenter från skolor och kommuner har Integritetsskyddsmyndigheten nu inlett en granskning av lärplattformen Vklass.

Jag vill ha daglig bevakning av juridiska
nyheter från InfoTorg Juridik.
 
E-post: 
 
 
 
OBS! Om du loggar in kan du lägga upp ett
personligt urval för ditt Nyhetsbrev.
 
Logga in och lägg upp ett Nyhetsbrev.




 
» Logga in automatiskt