Bli kund Annonsera
fredag 19 augusti 2022
Mitt i juridiken
Mitt i juridiken
Läs direkt!
Publicerad: 2 december 2014,

Slopad avdragsrätt för privat pensionssparande får familjerättsliga konsekvenser

Margareta Brattström, professor i civilrätt och särskilt familjerätt, anser att förslaget om slopad avdragsrätt för pensionssparande saknar en analys av hur det påverkar utfallet av en bodelning mellan makar.
Margareta Brattström är professor i civilrätt, särskilt familjerätt, vid Uppsala universitet.

VERKTYG

»
Tipsa en vän
»
Skriv kommentar

Ett av den nya regerings förslag i höstens budgetproposition är att avdragsrätten för den som sparar i privat pensionssparande ska minskas kraftigt under 2015, från 12 000 kr/år till 1 800 kr/år. Från 2016 är avsikten att avdragsrätten slopas helt. Motsvarande förslag presenterades av den förra regeringen i våras, vilket talar för att det finns majoritet för förslaget i riksdagen. Som motiv för förändrade avdragsregler har det statsfinansiella läget angetts; slopad avdragsrätt antas leda till ökade skatteintäkter på kort och medellång sikt. I propositionen görs gällande att förslaget också har en gynnsam fördelningsprofil, något som enligt min mening kan ifrågasättas.

En aspekt som inte har diskuterats eller analyserats i samband med förslaget är att det kommer att påverka utfallet av en bodelning mellan makar. I äktenskapsbalken finns det nämligen en rad bodelningsregler som berör makars pensioner. Nedan kommer några av dem att kommenteras översiktligt, och starkt förenklat.

När ett äktenskap upplösts genom skilsmässa ska en bodelning äga rum. Det innebär att värdet av makarnas samtliga tillgångar som huvudregel delas lika. Utjämningen av makarnas förmögenhetsförhållanden som därmed uppnås anses vara rimlig i relation till hur makar typiskt sett samarbetar kring familj och försörjning under äktenskapet. Från en bodelning undantas dock rätt till allmän pension. Det sker med stöd av en specialregel som utformades på 1920-talet, då i princip alla hade rätt till pension av samma storlek. Vid en bodelning behandlas tjänstepensioner (ibland kallad avtalspension) ofta på samma sätt som allmän pension, dvs. undantas från delningen. Nivån på tjänstepensionerna, och sedermera även den allmänna pensionen, har undan för undan fått en stark koppling till vilka inkomster en individ har haft som förvärvsaktiv. En av utgångspunkterna för reformeringen av det allmänna pensionssystemet på 1990-talet, där sambandet mellan tidigare inkomst och storleken på pensionen stärktes ytterligare, var att makars rätt till allmän pension skulle delas makar emellan. Det var något som ansågs var rättvist, som skulle ligga i linje med delningsreglerna i äktenskapsbalken och som skulle vare ett viktigt skydd för svagare part. Av olika skäl genomfördes inte den nu nämnda utgångspunkten.

Men då delning av makars pensionsrättigheter ansågs principiellt riktigt genomfördes andra åtgärder. En sådan är den sällan använda möjligheten för en make att årligen överföra sin intjänade premiepension till den andra maken. En annan åtgärd med mer påtaglig effekt är ändringen av äktenskapsbalken vilken medför att sparande i privat pensionssparande numera ingår i det som delas mellan makarna vid en äktenskapsskillnad. En make kan dock få undanta privat pensionssparande från delningen; det gäller även för en make som i övrigt bidrar med minst delningsbar egendom. Undantagsregeln brukar främst användas för att åstadkomma en viss utjämning av makarnas pensionsrättigheter när den ena totalt sett har ett betydligt sämre pensionsskydd än den andra maken. Fler kvinnor än män avsätter medel till privat pensionssparande, men män som pensionssparar avsätter generellt högre belopp. Kvinnor har, som grupp betraktat, lägre löner än vad män har. Det medför att många kvinnor behöver komplettera den allmänna pensionen och tjänstepensionen med privat pensionssparande för att få en rimlig levnadsstandard som pensionärer. Vid en äktenskapsskillnad finns det därför oftare skäl att låta kvinnor än män undanta privat pensionssparande från bodelningen. Som en följd av förslaget om slopad avdragsrätt får man utgå från att privat pensionssparande kommer att upphöra. I förlängningen kommer undantagsregeln i äktenskapsbalken bli oanvändbar och därmed minskas möjligheterna att utjämna makars pensioner i samband med en äktenskapsskillnad, även i de fall när goda skäl för en utjämning föreligger.

Det finns ytterligare ett annat alternativ i äktenskapsbalken som i särskilda fall kan användas för att åstadkomma en viss utjämning av makars pensioner. När en make växlat lön till tjänstepensionsavsättning kan vederlag utgå till den andra maken. Det gäller de gånger när åtgärden medfört att delningsbara värden i en inte obetydlig omfattning undandragits från bodelningen inom den treårsperiod som föregår en äktenskapsskillnad. Slopad avdragsrätt för privat pensionssparande förväntas leda till en ökad användning av löneväxling. Det är främst män som kan utnyttja rätt till löneväxling för att skapa bättre pension; var femte man men bara var fjortonde kvinna har en så hög lön att löneväxling är ekonomisk gynnsamt. Den som löneväxlar vid lägre inkomst än 35 600 kr/månad minskar nämligen sin pensionsgrundande inkomst, vilket leder till lägre allmän pension. En mer frekvent användning av löneväxling kommer att aktualisera frågan om pensioner behandlas på ett rimligt sätt i en bodelning. Huvudsyftet är ju att makars förmögenhetsförhållanden ska kunna utjämnas genom bodelning.

Det finns, som framgått ovan, skäl att ifrågasätta riktigheten av regeringens påstående att förslaget att slopa avdragsrätten för privat pensionssparande har en gynnsam fördelningsprofil. Förslaget kommer få olika konsekvenser för kvinnor och män när det gäller deras pensioner. Ett genomförande av förslaget kommer dessutom att radikalt ändra förutsättningarna för tillämpningen av reglerna om bodelning mellan makar. Varje år upplöses drygt 20 000 äktenskap genom skilsmässa. Det är således många som kommer att påverkas om budgetpropositionen antas i sin nuvarande utformning. Men politikernas avsikt med förslaget torde inte vara att förändra utfallet av en bodelning mellan makar och konsekvenserna måste därför analyseras innan avdragsrätten för privat pensionssparande kan slopas! Ett sätt att genomföra den föreslagna förändringen utan att ändra grunderna för delningsreglerna som gäller mellan makar kan vara att införa nya möjligheter att utjämna intjänade pensionsrättigheter mellan makar.

--------------------------

Margareta Brattström, professor i civilrätt, särskilt familjerätt, Uppsala universitet

Foto Dreamstime

Nya regler om utvisning på grund av brott

Den 1 augusti skärps reglerna om utvisning på grund av brott.

Visselblåsning till IMY

Nu går det att visselblåsa till Integritetsskyddsmyndigheten om man har information om att den man arbetar för, har arbetat för, eller söker arbete hos inte följer dataskyddsreglerna.

Foto Ekobrottsmyndigheten

Ny över-direktör på Skatteverket

Juristen Fredrik Holmberg har utnämnts till överdirektör på Skatteverket.

Foto Syda Productions

Sverige intervenerar i EU-mål om Superligan

Sveriges regering deltar vid muntlig förhandling vid EU-domstolen i ett mål avseende en begäran om förhandsavgörande från en spansk domstol.

Utredning om offentliga biträden i migrationsmål

I syfte att stärka rättssäkerheten i migrationsprocessen ges en utredare i uppdrag att ta ställning till vissa frågor rörande kraven på offentiga biträden.

Hudiksvalls tingsrätt byter namn

Regeringen har beslutat att Hudiksvalls tingsrätt ska byta namn till Hälsinglands tingsrätt. Namnbytet träder i kraft den 1 november, i nära anslutning till att tingsrätten flyttar in i nya lokaler.

InfoTorg - Juridik - Kommentar 3 kommentarer

Foto © tomloel

Nya domare

Regeringen har utnämnt 28 domare.

Nya delägare i Vinge

Vinge har utsett två nya delägare och sex nya counsels.

Ny prefekt på Juridiska institutionen i Uppsala

Den 1 juli 2022 tillträdde Vladimir Bastidas, docent i europarätt, som ny prefekt för Juridiska institutionen vid Uppsala universitet. Han efterträder professorn i civilrätt, Bengt Domeij, som innehaft tjänsten i tre år.

Ny delägare i Baker McKenzie

Advokaten Stefan Balazs inträder som delägare i Baker McKenzie.

Nya lagar och förordningar inför halvårsskiftet

Regeringskansliet publicerar en skrift om ett antal av de nya lagar och förordningar som träder i kraft vid halvårsskiftet 2022.

Jag vill ha daglig bevakning av juridiska
nyheter från InfoTorg Juridik.
 
E-post: 
 
 
 
OBS! Om du loggar in kan du lägga upp ett
personligt urval för ditt Nyhetsbrev.
 
Logga in och lägg upp ett Nyhetsbrev.




 
» Logga in automatiskt