Bli kund Annonsera
onsdag 1 februari 2023
Mitt i juridiken
Mitt i juridiken
Läs direkt!
Publicerad: 2 december 2014,

Slopad avdragsrätt för privat pensionssparande får familjerättsliga konsekvenser

Margareta Brattström, professor i civilrätt och särskilt familjerätt, anser att förslaget om slopad avdragsrätt för pensionssparande saknar en analys av hur det påverkar utfallet av en bodelning mellan makar.
Margareta Brattström är professor i civilrätt, särskilt familjerätt, vid Uppsala universitet.

VERKTYG

»
Tipsa en vän

Ett av den nya regerings förslag i höstens budgetproposition är att avdragsrätten för den som sparar i privat pensionssparande ska minskas kraftigt under 2015, från 12 000 kr/år till 1 800 kr/år. Från 2016 är avsikten att avdragsrätten slopas helt. Motsvarande förslag presenterades av den förra regeringen i våras, vilket talar för att det finns majoritet för förslaget i riksdagen. Som motiv för förändrade avdragsregler har det statsfinansiella läget angetts; slopad avdragsrätt antas leda till ökade skatteintäkter på kort och medellång sikt. I propositionen görs gällande att förslaget också har en gynnsam fördelningsprofil, något som enligt min mening kan ifrågasättas.

En aspekt som inte har diskuterats eller analyserats i samband med förslaget är att det kommer att påverka utfallet av en bodelning mellan makar. I äktenskapsbalken finns det nämligen en rad bodelningsregler som berör makars pensioner. Nedan kommer några av dem att kommenteras översiktligt, och starkt förenklat.

När ett äktenskap upplösts genom skilsmässa ska en bodelning äga rum. Det innebär att värdet av makarnas samtliga tillgångar som huvudregel delas lika. Utjämningen av makarnas förmögenhetsförhållanden som därmed uppnås anses vara rimlig i relation till hur makar typiskt sett samarbetar kring familj och försörjning under äktenskapet. Från en bodelning undantas dock rätt till allmän pension. Det sker med stöd av en specialregel som utformades på 1920-talet, då i princip alla hade rätt till pension av samma storlek. Vid en bodelning behandlas tjänstepensioner (ibland kallad avtalspension) ofta på samma sätt som allmän pension, dvs. undantas från delningen. Nivån på tjänstepensionerna, och sedermera även den allmänna pensionen, har undan för undan fått en stark koppling till vilka inkomster en individ har haft som förvärvsaktiv. En av utgångspunkterna för reformeringen av det allmänna pensionssystemet på 1990-talet, där sambandet mellan tidigare inkomst och storleken på pensionen stärktes ytterligare, var att makars rätt till allmän pension skulle delas makar emellan. Det var något som ansågs var rättvist, som skulle ligga i linje med delningsreglerna i äktenskapsbalken och som skulle vare ett viktigt skydd för svagare part. Av olika skäl genomfördes inte den nu nämnda utgångspunkten.

Men då delning av makars pensionsrättigheter ansågs principiellt riktigt genomfördes andra åtgärder. En sådan är den sällan använda möjligheten för en make att årligen överföra sin intjänade premiepension till den andra maken. En annan åtgärd med mer påtaglig effekt är ändringen av äktenskapsbalken vilken medför att sparande i privat pensionssparande numera ingår i det som delas mellan makarna vid en äktenskapsskillnad. En make kan dock få undanta privat pensionssparande från delningen; det gäller även för en make som i övrigt bidrar med minst delningsbar egendom. Undantagsregeln brukar främst användas för att åstadkomma en viss utjämning av makarnas pensionsrättigheter när den ena totalt sett har ett betydligt sämre pensionsskydd än den andra maken. Fler kvinnor än män avsätter medel till privat pensionssparande, men män som pensionssparar avsätter generellt högre belopp. Kvinnor har, som grupp betraktat, lägre löner än vad män har. Det medför att många kvinnor behöver komplettera den allmänna pensionen och tjänstepensionen med privat pensionssparande för att få en rimlig levnadsstandard som pensionärer. Vid en äktenskapsskillnad finns det därför oftare skäl att låta kvinnor än män undanta privat pensionssparande från bodelningen. Som en följd av förslaget om slopad avdragsrätt får man utgå från att privat pensionssparande kommer att upphöra. I förlängningen kommer undantagsregeln i äktenskapsbalken bli oanvändbar och därmed minskas möjligheterna att utjämna makars pensioner i samband med en äktenskapsskillnad, även i de fall när goda skäl för en utjämning föreligger.

Det finns ytterligare ett annat alternativ i äktenskapsbalken som i särskilda fall kan användas för att åstadkomma en viss utjämning av makars pensioner. När en make växlat lön till tjänstepensionsavsättning kan vederlag utgå till den andra maken. Det gäller de gånger när åtgärden medfört att delningsbara värden i en inte obetydlig omfattning undandragits från bodelningen inom den treårsperiod som föregår en äktenskapsskillnad. Slopad avdragsrätt för privat pensionssparande förväntas leda till en ökad användning av löneväxling. Det är främst män som kan utnyttja rätt till löneväxling för att skapa bättre pension; var femte man men bara var fjortonde kvinna har en så hög lön att löneväxling är ekonomisk gynnsamt. Den som löneväxlar vid lägre inkomst än 35 600 kr/månad minskar nämligen sin pensionsgrundande inkomst, vilket leder till lägre allmän pension. En mer frekvent användning av löneväxling kommer att aktualisera frågan om pensioner behandlas på ett rimligt sätt i en bodelning. Huvudsyftet är ju att makars förmögenhetsförhållanden ska kunna utjämnas genom bodelning.

Det finns, som framgått ovan, skäl att ifrågasätta riktigheten av regeringens påstående att förslaget att slopa avdragsrätten för privat pensionssparande har en gynnsam fördelningsprofil. Förslaget kommer få olika konsekvenser för kvinnor och män när det gäller deras pensioner. Ett genomförande av förslaget kommer dessutom att radikalt ändra förutsättningarna för tillämpningen av reglerna om bodelning mellan makar. Varje år upplöses drygt 20 000 äktenskap genom skilsmässa. Det är således många som kommer att påverkas om budgetpropositionen antas i sin nuvarande utformning. Men politikernas avsikt med förslaget torde inte vara att förändra utfallet av en bodelning mellan makar och konsekvenserna måste därför analyseras innan avdragsrätten för privat pensionssparande kan slopas! Ett sätt att genomföra den föreslagna förändringen utan att ändra grunderna för delningsreglerna som gäller mellan makar kan vara att införa nya möjligheter att utjämna intjänade pensionsrättigheter mellan makar.

--------------------------

Margareta Brattström, professor i civilrätt, särskilt familjerätt, Uppsala universitet

DOMARBLOGGEN

KRÖNIKA

Efter notarietiden - vad hände sen?

I det senaste inlägget på Domarbloggen blir det besök hos en tidigare notarie för att se vad som har hänt efter notarietiden. Lina Wogel, som nu arbetar som specialistföredragande på Svea hovrätt, berättar om vägen hit.

Ekobrottsdomar med fängelse som påföljd har ökat kraftigt

Under 2022 har antalet ekobrottsdomar i hovrätten där en eller flera tilltalade dömts till fängelse i minst två år ökat med nästan 70 procent jämfört med 2021. Det visar en granskning som Överåklagarens kansli vid Ekobrottsmyndigheten har genomfört.

TV-lotterier är reklam

Granskningsnämnden för radio och tv bedömer i ett nytt beslut att sändningarna i TV4 av Keno- och Lottodragningarna är reklam. Programmen strider därför mot bestämmelsen om annonssignatur.

Nya domarutnämningar

Regeringen har den 26 januari utnämnt 27 nya domare.

Ny delägare i Hammarskiöld

Sofia Falkner har utsetts till ny delägare i Hammarskiöld.

PRAKTIKERARTIKEL

Om ersättning vid upp-hovsrättslig överlåtelse

Den 1 januari trädde lagändringar i upphovs-rättslagen, föranledda av EU-rätten i kraft. Ändringarna innebär bland annat inskränkningar i upphovsrätten till förmån för forsknings- och undervisningsändamål, starkare rättigheter för framställare av presspublikationer, ökat ansvar för plattformsägare och nya regler kring upphovsrättsliga överlåtelser. Om detta skriver Magdalena Jerner, Senior associate vid Gernandt & Danielsson, i en ny praktikerartikel.

Ny chefsjurist för AF Gruppen

Andréas Vidmar har utnämnts till chefsjurist för AF Gruppen Sverige.

Foto © Andrei Calangiu | Dreamstime.com

Åtalas för grova vapenbrott i Eskilstuna

Åklagaren har åtalat sju personer vid Eskilstuna tingsrätt för synnerligen grovt vapenbrott och grovt vapenbrott.

DOMARBLOGGEN

KRÖNIKA

Stort intresse för rättsfrågor bland gymnasieelever

Nästan varje vecka träffar domare på Södertörns tingsrätt elever som går i högstadiet eller på gymnasiet. Det sker framför allt när skolklasser går på en förhandling eller gör studiebesök på tingsrätten. Om elevernas intresse för tingsrättens arbete skriver Julia Wågenberg på veckans Domarblogg.

Färre anmälda brott

Under 2022 anmäldes cirka 1,44 miljoner brott, vilket är en minskning med två procent jämfört med året innan. Sett över en tioårsperiod har dock anmälningarna ökat med tre procent. Det visar Brå:s preliminära statistik över anmälda brott 2022 som nu har publicerats.

PRAKTIKERARTIKEL

Kryptovaluta som betalmedel för aktier

En aktuell juridisk fråga rör möjligheten att teckna sig i nyemissioner genom betalning med kryptovalutor. Genom ett avgörande från förvaltningsrätten klarnar rättsläget något, även om Bolagsverket ännu verkar negativt inställda till att acceptera kryptovaluta som investeringsmedel i nyemissioner. Om det skriver advokaterna Lars Törner Larsson och Hugo Stålbröst i en ny praktikerartikel.

Foto Wavebreakmedia

Snabbare lagföring blir permanent i hela landet

Arbetssättet snabbförfarande i brottmål blir nu permanent och införs i hela landet under 2023. Snabbförfarandet är ett samarbete i hela rättskedjan och kortar processen från brott till dom till i dagsläget cirka sju veckor.

PRAKTIKERARTIKEL

Rekordstora GDPR-sanktionsavgifter

Advokatbyrån DLA Piper har publicerat sin årliga rapport om GDPR-sanktionsavgifter och personuppgiftsincidenter. Rapporten visar på ytterligare ett rekordår för sanktionsavgifter med en ökning på 50 procent i Europa

Foto ©kzenon

Samfundet gör satsnin-gar på advokatetik

Trots att antalet anmälningar mot advokater minskade något förra året fortsätter Advokatsamfundet sitt arbetet med en förstärkt satsning på advokatetiken – bland annat genom en nyutsedd tillsynskommitté.

Cederquist utser ny delägare

Advokat Henrik Wållgren har utsetts till ny delägare i Cederquist.

PRENUMERERA PÅ NYHETSBREVET

Prenumerera på Infotorg Juridiks nyhetsbrev.

Ny chefsjurist hos Fastighetsägarna

Fastighetsägarna Service har rekryterat Nina Berggren som chef för bolagets affärsområde juridik.

Foto Mikael Damkier

Nytt samarbete för distansförhandlingar

Under 2023 kommer parter och vittnen i en förhandling kunna delta på distans via videolänk från ett statligt servicekontor. Tjänsten kommer i ett första skede att finnas tillgänglig vid nio servicekontor i landet.

Efterlevnaden av barn-konventionen granskas

Efter indikationer på att barns rättigheter inte efterlevs i Sverige genomför Riksrevisionen en granskning av statens insatser för att stärka efterlevnaden av barnkonventionen.

Tillstånd avskaffas för danstillställningar

Regeringen föreslår att offentliga danstillställningar ska få anordnas utan tillstånd på andra platser än offentliga.

Foto Jagen51

Forskare i Lund får pris

Emilj Heijnes stiftelse för rättsvetenskaplig forskning delar ut pris till Richard Croneberg och Anna Nilsson vid juridiska fakulteten i Lund.

Miljonbidrag för postdok-vistelse

Jur.dr. Nikola Hajdin har tilldelats 3.450.000 kronor från Vetenskapsrådet som stöd för en internationell postdok-vistelse på temat ”Neutralt affärsstöd och gränserna för företags delaktighet i kränkningar av mänskliga rättigheter som motsvarar internationella brott”.

Ny delägare i Lindahl

Advokatfirman Lindahl har vid årsskiftet valt in Peter Kullgren som ny delägare.

Foto EU-domstolen

Fiktiva namn för mål vid EU-domstolen

Anonymiserade mål om förhandsavgörande vid EU-domstolen som anhängiggörs från och med den 1 januari 2023 kommer att ges ett fiktivt namn.

Åtalas för gängmord i Göteborg

Två män har på onsdagen åtalats för bland annat mord på Länsmanstorget i Göteborg i juli 2022.

Foto Uppsala universitet

Uppsalajurister prisas

Joel Samuelsson, professor i civilrätt, och Gustaf Almkvist, universitetslektor i straffrätt, vid Uppsala universitet har tilldelats Emil Heijnes Stiftelses belöning för förvärdefulla insatser inom rättsvetenskaplig forskning. Prissumman är 250.000 respektive 100.000 kronor.

Ny professor vid Stockholms universitet

Björn Lundqvist har befordrats till professor i europarätt med inriktning mot konkurrensrätt vid Stockholms universitet.

Stig Strömholm prisas av Svenska Akademien

Svenska Akademiens Stora pris tilldelades nyligen Stig Strömholm, juridikprofessor och tidigare rektor för Uppsala universitet.

Två nya delägare på Delphi

Advokatfiman Delphi har valt in två nya delägare till kontoren i Stockholm och Göteborg med verkan 1 januari 2023.

Nya lagar 1 januari

Regeringen har publicerat en sammanfattning av de viktigare lagar och förordningar som träder i kraft kring årsskiftet 2022/2023.

Utredning om JO

Utredningsbetänkandet Översyn av JO-ämbetet är överlämnad till riksdagen för bedömning och beslut.

Ny ordförande i Nämnden för brottsskadeersättning

Justitierådet Cecilia Renfors har utsetts till ny ordförande i Nämnden för brottsskadeersättning vid Brottsoffermyndigheten.

PRAKTIKERARTIKEL

En ökad betydelse av ESG och hållbarhets-due diligence vid investeringar

Företag står idag inför en ökad press för att upprätthålla en högre standard vad gäller deras arbete med hållbarhet, inte minst för att attrahera investerare. Om detta skriver Jeanette Jönsson, advokat på Wistrand, i en praktikerartikel.

Tre nya delägare i Lindahl

Advokatfirman Lindahl har valt in byråns advokater Erika Svensson, Filip Malm och Lina Stenson som delägare.

Nya domarutnämningar

Regeringen har den 15 december utnämnt totalt 14 nya domare.

KRÖNIKA

Cementa, grundlagen och demokratin

Det finns allvarliga risker med Högsta förvaltningsdomstolens dom i Cementamålet då den öppnar upp för annan lagstiftning som kringgår domstolars avgöranden i enskilda fall. Jurister har ett särskilt ansvar att skydda rättsstaten och konstitutionen mot attacker och en viktig roll i att uppmärksamma de konsekvenser som olika förslag kan få, inte bara på kort sikt utan i ett större perspektiv. Det skriver Patrik Bremdal, docent i konstitutionell rätt, Uppsala Universitet, i en ny krönika.

InfoTorg - Juridik - Kommentar 1 kommentar

Foto Högsta domstolen

Två nya justitieråd

Regeringen har utnämnt hovrättspresidenten Anders Perklev och professorn Margareta Brattström till justitieråd i Högsta domstolen.

Nya domstolar i Borås och Vänersborg

Regeringen har nu gett tillstånd till Domstolsverkets begäran om nya domstolsbyggnader i Borås och Vänersborg.

37 nya advokater

Styrelsen för Sveriges advokatsamfund antog 37 nya ledamöter vid sitt senaste sammanträde.

Foto ChiccoDodiFC

Jurist ny chef hos Polismyndigheten

Regeringen har utsett Martin Valfridsson till chef för avdelningen för särskilda utredningar vid Polismyndigheten.

Medieseminarium om cyberkriminalitet

Åklagarmyndigheten har hållit ett medieseminarium om cyberkriminalitet där kammaråklagarna Annika Wennerström och Tove Kullberg samt kriminalinspektör Björn Eriksson delat med sig av sina erfarenheter av cyberkriminalitet, digital bevisning och kryptovaluta.

Trakasserier och hot mot statsanställda

Att anställda trakasseras och hotas är ett omfattande problem vid många statliga myndigheter, visar Riksrevisionens granskning.

Brottsbekämpande myndigheter får ta del av fler uppgifter

Brottsbekämpande myndigheter ska få bättre tillgång till aktuella inkomstuppgifter hos Skatteverket i syfte att effektivare kunna kartlägga misstänkta personers ekonomi och hitta tillgångar att förverka.

Huvudförhandling måste tas om

Södertörns tingsrätt har beslutat att huvudförhandlingen, som bland annat rör åtal mot nio män för försök till mord och förberedelse till mord, ska tas om.

Foto Micheal Erhardsson

Riksdagen beslutar om grundlagsändringar

Riksdagen har beslutat om ändringar i tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen samt utökat möjligheterna att begränsa föreningsfriheten.

Vägledning om nya kränkningsnivåer

De nya reglerna på skadeståndsområdet, som började gälla den 1 juli 2022, ska ge brottsoffer betydligt mer i kränkningsersättning. Hittills finns få avgöranden från domstolarna, men enligt Brottsoffermyndighetens ska brottsutsatta i princip få dubbelt så höga ersättningar för kränkning efter halvårsskiftet.

Ny digital plattform för skiljeförfaranden

Genom en ny digital plattform, ”ICC Case Connect”, vill nu ICC:s Skiljedomstol effektivisera hanteringen av skiljeförfaranden. Plattformen utgör ett centraliserat dokumentlagrings- och delningssystem där alla parter interagerar i en gemensam kommunikationskanal.

Foto Serge

Om skattereduktion för solcellsinstallation

Förstärkt skattereduktion för installation av solceller samt fallgropar i samband med årsskiften. Det skriver advokaterna Justus Pettersson och Johannes Wårdman, Wistrand, om i en debattartikel.

IMY inleder granskning av lärplattform

Efter att ha tagit emot ett 60-tal anmälningar om personuppgiftincidenter från skolor och kommuner har Integritetsskyddsmyndigheten nu inlett en granskning av lärplattformen Vklass.

Jag vill ha daglig bevakning av juridiska
nyheter från InfoTorg Juridik.
 
E-post: 
 
 
 
OBS! Om du loggar in kan du lägga upp ett
personligt urval för ditt Nyhetsbrev.
 
Logga in och lägg upp ett Nyhetsbrev.




 
» Logga in automatiskt