Bli kund Annonsera
fredag 4 juli 2025
Mitt i juridiken
Mitt i juridiken
Läs direkt!
Publicerad: 17 oktober 2016,
Affärsjurist Claes Sjölin

Nytt ljus över olagliga skattetillägg

Gamla olagliga skattetillägg vållar fortfarande problem och omogna förvaltningsdomstolar och lagstiftaren måste sätta ned foten, anser affärsjuristen Claes Sjölin.

VERKTYG

»
Tipsa en vän

Debatten om hur olagliga och rättsosäkra skattetilläggen egentligen är återkommer med jämna mellanrum och senast (Kerstin Nyquist och Richard Hellenius, Ett dåligt system riskerar bli sämre, SvD debatt 2016-10-07) efter Moderaternas partiledares utspel att den som inte betalar skatt efter förmåga är en svikare som skall ”straffas” (SvD 2016-09-26).

För att komma tillrätta med skattefusk föreslår partiet att straffet skattetillägg skall höjas med 12,5 procent (från dagens 40 procent). Det är rakt inte troligt att den nuvarande regeringen motsätter sig ett sådant förslag, trots att det skulle slå hårt. Att skattebrottslingar skall straffas är självklart, men då krävs att vederbörande verkligen begått ett brott.

Vid bestraffning av skattebrott gäller (naturligtvis) vanliga straffrättsliga regler. En sådan av central betydelse är legalitetsprincipen, dvs. att en straffbestämmelse inte får ges en vidare tillämpning än dess ordalydelse medger, vilket anses självklart. Enligt brottsbalken gäller den grundläggande principen att en gärning, om inte annat är sär­skilt föreskrivet, skall anses som brott endast då den begås uppsåtligen. För att inte endast uppsåtliga brott utan också vårdslöshet skall kunna bestraffas, måste detta uttryckligen framgå av brottsbeskrivningen (För en fylligare beskrivning av den rättsliga bakgrunden se Sjölin, InfoTorg 2011-03-28; jfr. också Kerstin Nyquist i Di 2009-08-06, Sjölin i Di 2009-10-26 och 2011-08-25).

Problemet med dagens skattetillägg är att reglerna inte säger ett ord om vare sig uppsåt eller vårdslöshet. Detta innebär att lämnandet av en oriktig uppgift kan anses som brott endast om den oriktiga uppgiften lämnats uppsåtligen. För att med lagstöd kunna döma ut skattetillägg krävs alltså att Skatteverket bevisar att den oriktiga uppgiften lämnats med uppsåt.

Skattetilläggen infördes i början av 70-talet och var redan då ett kontroversiellt bestraffningssystem. Den nya ordningen med skattetillägg innebar att den gamla skattestrafflagens otympliga tillämp­ning med effektivitetsbrister ersattes av enklare och billigare system. Vid sidan av effektivitetsvinster innebar innovationen skattetillägg ordentligt ökade intäkter för statskassan, som numera berikas med mer än 1,5 miljarder kronor om året.

Poängen med det nya systemet var att skattetillägg ansågs vara en ”avgift” och inte ett straff. Med det skulle man slippa ”onödiga” straffrättsliga överväganden om skuld; var en uppgift fel skulle den skattskyldige betala en avskräckande hög avgift utan krav på att felet gjorts medvetet eller vårdslöst. Svårare fall skulle samtidigt fångas upp av en ny skattebrottslag. Frå­gor om dubbelbestraffning kunde lämnas därhän, eftersom skattetilläggen ju inte skulle vara ett straff.

Etablissemanget var helhjärtat för den nya ordningen medan kritikerna oroade sig för hur det skulle gå med rättssäkerheten. Sverige hade visserligen ratifice­rat Europakonventionen redan 1952, men det regelverket sågs i vissa kretsar mer som ett kuriosum än något man behövde ta rättslig hänsyn till. Minnesgoda kommer ihåg hur Olof Palme sägs ha gjort sig lustig över regeringsrådet Gustaf Petréns hänvisningar till Europadomstolen som ”Petréns lek­stuga”.

Efter besked från Europadomstolen vet vi dock numera att skattetillägg är ett straff och alls inte en ”avgift”, vilket innebär att vanliga straffrättsliga regler gäller. Lagstiftaren är alltså tillbaka på ruta ett. De ändringar man gjorde på 70-talet vilade redan då på svajig rättslig grund och måste förr eller senare rättas till.

Ett välkommet tillskott i debatten om straffliknande påföljder är Högsta domstolens ordförandes bidrag i den nyligen utkomna andra festskriften till Bertil Bengtsson (Stefan Lindskog, Straffliknande ekonomiska påföljder utom straffrätten, Festskrift till Bertil Bengtsson 90 år, s. 317-332). I bidraget inleder Stefan Lindskog med en nyttig genomgång av konventionsrättsliga utgångspunkter bl.a. med konstaterandet att konventionsrätten genomsyras av ett grundläggande krav på proportionalitet (a.a. s. 320). För frågan om skattetilläggens status är genomgången av legalitetsprincipens räckvidd av väl så stort intresse. Att den konventionsrättsliga legalitetsprincipen har större träffyta än den grundlagsrättsliga är möjligen inte känt bland alla jurister (a.a. not 6). För frågan om krav på uppsåt för att döma ut straffet skattetillägg tillför Lindskogs bidrag (utan att explicit peka på just skattetillägg) den för svenska skattedomstolar kanske obekväma rekommendationen att hålla ett betryggande avstånd till vad som kan betraktas som ett konventionsbrott (a.a. s. 321).

Lindskogs bidrag innehåller också mindre positiva reflektioner om skillnader i synsätt mellan olika domstolar. Att insikten om grundläggande rättsstatliga principer i praxisbildning på gräsrotsnivå har mognat sent och ”kanske inte tillräckligt ännu” (a.a. not 34) är nedslående. Värre är dock Lindskogs notering att den som inte fått sina konventionsrättigheter respekterade i förvaltningsdomstol som enda utväg tvingas väcka talan om ersättning p.g.a. konventionsbrott vid allmän domstol (a.a. not 7). I den för Sverige genanta dubbelbestraffningsfrågan (varför skulle man i just Sverige kunna dömas två gånger för samma skattebrott?) var det ju så att förvaltningsdomstolarna länge höll emot innan HD slutligen avgjorde frågan. För skattetilläggen finns andra avskräckande exempel på hur förvaltningsdomstolar hanterat frågan (Se t.ex. Kammarrättens i Stockholm dom 2012-12-03, mål nr 1982-12, därtill Sjölin, En korrekt redovisning hade krävt en ordentlig rättslig analys, vilket skattedomstolen ville undvika, InfoTorg 2013-03-11).      

Under tiden fortsätter Skatteverket obekymrat att döma ut straff. Att straffet skattetillägg förutsätter uppsåt har inte heller satt några spår hos svenska skattedomstolar, vilket rimligen innebär att man där anser att legalitetsprincipen och reglerna i brottsbalken inte skulle gälla för just straffet skattetillägg. Har skattedomstolarna inte velat ta till sig att skattetillägg är ett straff, eller anser man att grundläggande straffrättsliga regler inte gäller i skattesammanhang? Eller är det med Lindskogs ord så att dessa domstolar ännu inte ”mognat”?

Även om Lindskog uttrycker sig försiktigt om omogna domstolar och ger vägvisningen att den som inte fått sina rättigheter respekterade i förvaltningsdomstol kan vända sig till allmän domstol, sätter han fingret på den absurda ordning många praktiker känner sedan länge. Möjligheterna att få övergripande rättsstatliga principer prövade på ett tillförlitligt sätt skiljer sig åt mellan de olika domstolarna. I sammanhanget är det en klen tröst att en förfördelad part - efter åratal av processande i förvaltningsdomstolsvärlden - kan ha möjlighet att få sin sak prövad i allmän domstol. Att HD öppnat upp för generösare rättgångskostnadsregler när en stats agerande innefattar en kränkning av en konventionsrättighet är bra, men lär inte ha någon större effekt på viljan att ge sig in i nya rättegångar med staten som motpart (Jfr. Högsta domstolens domar 11 april 2012 och 17 december 2015 om den närmare innebörden av Europakonventionens artikel 13). Så här skall det rimligen inte få gå till i en rättsstat.

Hur det blivit så här olyckligt kan diskuteras, men att lagstiftaren är ovillig att lyssna är allvarligt och ovärdigt en rättsstat. I arbetet med en ny skatte­förfarandelag för några år sedan (SOU 2009:8) hade problemet kunnat lösas. Med kritiska remissyttranden (Lagrådsremiss s. 464 (jfr. prop. 2002/03 s. 136 f.f.) från inflytelserika organisationer var det anmärkningsvärt att regeringen då inte tog kritiken på allvar.

I början av 2000-talet kunde man möjligen försvara sig med att det inte var fullt klarlagt att skattetillägg verkligen är ett straff. Det är en överdrivet välvillig inställning, men samma låtsas-som-ingenting-attityd har i vart fall inte fog för sig numera. Lagstiftaren tar alldeles för lätt på frågan. Det är svårt att befria sig från misstanken att Finansdepartementet håller emot med förhoppningen att frågan skall glömmas bort.

Att man hittills inte tagit tag i frågan har flera orsaker. En är att problemet inte är helt lättlöst. Även om man väljer att lägga ribban på ”enbart” vårdslöshetsnivå innebär det viktiga föränd­ringar jämfört med dagens ordning. Skatteverket har bevisbördan för att den skattskyldige varit vårdslös, vil­ket kommer att leda till ändrade arbetssätt med kostnadsök­ningar och ännu långsammare handläggning än den som råder idag. Sam­tidig får statsmakten räkna med intäktsbortfall. I efterskott är det lätt att säga att man borde ha lyssnat mer på dem som redan på 70-talet hade rättssäkerhetsinvändningar, men felen går att rätta till även om det är problematiskt och i senaste laget.

Ett sätt att få lagstiftaren att ta reson - och samtidigt kanske minska risken för att legalitetsprincipen hinner prövas i allmän domstol - är att lyssna till Svenskt Näringslivs förslag (Se under not 1) att ändra regelverket med Nederländerna eller Finland som förebild.      

Ett annat sätt att få lagstiftaren att inse allvaret är att skatte­domstolar sätter ner foten med samma civilkurage som andra domstolar så småningom gjorde i dubbelbestraffningsfrå­gan. Att Moderaterna nu tydligen vill se över reglerna är bra, men man ställs inför problem. Hur skall man lösa dilemmat med gamla olagliga skattetillägg? Straffrättsliga regler kan inte ges retroaktiv verkan, så hur gör man? Återbetalningar av olagliga skattetillägg kan bli en dyrbar histo­ria - och dyrare ju längre man väntar.

Claes Sjölin, affärsjurist

Foto Patrik Svedberg

Nya lagar vid halvårsskiftet

Vid halvårsskiftet den 1 juli träder en rad nya lagar och förordningar i kraft.

Ny advokatbyrå bildas

Stockholmskontoret på Wesslau Söderqvist bildar från och med den 1 juli en ny, självständig advokatbyrå: HSA Söderqvist.

Ny MP på Lindahls

Från den 1 juli har Advokatfirman Lindahls kontor i Stockholm en ny Managing Partner. Johan Åberg tar över MP-rollen efter Monica Lagercrantz som lett Stockholmskontoret sedan januari 2022.

Foto Uppsala Universitet

Jareborg har gått bort

Nils Jareborg, professor emeritus i straffrätt vid Uppsala Universitet, avled nyligen i sitt hem i Uppsala vid en ålder av 87 år.

MSA delar ut konstnärsstipendium

Mannheimer Swartlings konstnärsstipendium delas i år ut för första gången och tilldelas Alden Jansson vid Kungliga Konsthögskolan i Stockholm.

PT för grovt svindleri

Högsta domstolen meddelar nu prövnings-tillstånd i ett uppmärksammat mål mellan riksåklagaren och Swedbanks tidigare VD Birgitte Bonnessen.

Sanktionsavgifter mot två olika SL-bolag

Integritetsskyddsmyndigheten (IMY) har granskat klagomål mot Aktiebolaget Storstockholms Lokaltrafik och Waxholms Ångfartygs AB och slår fast att bolagen har brutit mot dataskyddsförordningen, GDPR, samt utfärdar sanktionsavgifter på 75.000 kronor mot respektive företag.

Ny ord-förande för Advokat-samfundet

Den 12 juni valdes advokaterna Johan Eriksson till ny ordförande och Emil Andersson till vice ordförande i Sveriges advokatsamfund vid samfundets fullmäktigemöte.

Stockholmsstudenter prisade i casetävling

För andra gången anordnade Ramberg Advokater nyligen en casetävling där ett tiotal lag med studenter från Uppsala och Stockholms universitet deltog och där till slut Kristoffer Johansson och Tom-Alexander Herbinger stod som segrare.

DOMARBLOGGEN

Domaren som utredare

I det senaste inlägget på Södertörns tingsrätts domarblogg beskrivs arbetet som en domare kan få som utredare för att ta fram förslag på ny lagstiftning åt regeringen.

Fler barn kan beviljas kontaktförbud

Åklagarmyndigheten har för avsikt att vidta åtgärder för att möjliggöra att fler barn än i dag beviljas kontaktförbud. Bakgrunden är en intern granskning som gjorts av avslagna kontaktförbudsansökningar som gäller barn under 15 år.

Expo får Advokatsam-fundets journalistpris

Med stark demokratisk kompass, djupa kunskaper och folkbildande pedagogik är Expo en journalistisk och humanitär fyrbåk i en mörk tid. Det är en del av nomineringen för det journalistpris som Advokatsamfundet nu delar ut till Stiftelsen Expo.

Fem nya domare

Regeringen har den 12 juni utnämnt nya domare i tingsrätterna i Göteborg, Malmö, Varberg och Östersund.

Foto USER_76523

Ny chef för polisens särskilda utredningar

Regeringen har utsett juristen Helena Trolläng till chef för avdelningen för särskilda utredningar (SU) vid Polismyndigheten.

Jurist ny GD för MTM

Regeringen har beslutat att anställa juristen Åsa Hemingway som generaldirektör och chef för Myndigheten för tillgängliga medier.

Nya domare

Regeringen har den 5 juni utnämnt 13 nya domare.

DOMARBLOGGEN

Digital medverkan i rättegångar

I veckans inlägg på Domarbloggen riktas fokus på ett aktuellt och ständigt växande område: den digitala medverkan i rättegångar.

Tre nya domare

Regeringen har den 28 maj utnämnt tre nya domare.

Centrum för rättvisa utser ny chef

Centrum för rättvisa har utsett Alexandra Loyd till biträdande chef för organisationen.

Åtalas för krigsbrott och terroristbrott i Syrien

En 32-årig svensk medborgare åtalas för grov krigsförbrytelse och terroristbrott i Syrien under perioden 24 december 2014 – 3 februari 2015.

Foto GABBY BALDROCCO

Skola diskriminerade barn vid ansökan

Det var enligt DO fråga om diskriminering som har samband med funktionsnedsättning när en skola nekade ett barn plats på skolan.

Axel Holmgren får årets Stig Strömholms pris

Axel Holmgren, doktor i straffrätt vid Stockholms universitet, har utsetts till mottagare av Stig Strömholms pris för humanistisk rätts- och samhällsvetenskaplig forskning 2025.

Google stäms i Sverige

Prisjämförelsetjänsten PriceRunner har, i Patent- och marknadsdomstolen, nyligen stämt amerikanska Google för överträdelser av konkurrensrätten.

Regeringen vill införa tidsobestämt straff

Regeringen har gett Rättsmedicinalverket i uppdrag att förbereda verksamheten inför regeringens avsikt att införa en ny påföljd i svensk lag som innebär att personer ska kunna dömas till en tidsobestämd frihetsberövande påföljd kallad säkerhetsstraff.

Åtal för grova ekobrott

Åklagare vid Ekobrottsmyndigheten har, vid Ångermanlands tingsrätt, åtalat en huvudmisstänkt och en så kallad möjliggörare för grova ekobrott kopplade till en bilåterförsäljare i Sollefteå.

Nya domare

Regeringen har den 22 maj utnämnt fem nya domare.

Foto SYDA PRODUCTIONS

Om rätten till ersättning enligt GDPR

Vad innebär rätten till skadestånd enligt GDPR och hur förhåller sig reglerna till nationell rätt? I en ny avhandling analyserar Fredrik Sandberg vid Stockholms universitet de rättsliga förut-sättningarna för ersättning vid felaktig hantering av personuppgifter.

Ny ordförande i HFD

Justitierådet Linda Haggren kommer att intervjuas inför rollen som ny ordförande i Högsta förvaltningsdomstolen.

DOMARBLOGGEN

Domstolarna och dataskyddet

I veckans inlägg på Domarbloggen skriver kammarrättsrådet Elisabet Reimers om dataskyddets utveckling i Sverige och hur det har påverkat domstolarna, såväl i egenskap av domstolsinstans och som personuppgiftsansvarig myndighet.

Foto Patrik Svedberg

Nya domare

Regeringen har den 15 maj utnämnt 18 nya domare.

PUBLICERING AV DOMAR

Begränsad publicering av kammarrättsdomar

Även om Infotorg Juridik på grund av ny rättspraxis inte längre kan publicera en del av kammarrättsdomarna kommer det även framöver att skrivas nyhetsartiklar om de mest intressanta och vägledande av kammarrättsdomarna.

Foto MIHAJLO MARICIC

Åtalas för grova narkotikabrott

En man och en kvinna åtalas vid Umeå tingsrätt misstänkta för synnerligen grov narkotika-smuggling och synnerligen grovt narkotikabrott. Ytterligare en man åtalas misstänkt för medhjälp till synnerligen grovt narkotikabrott.

Elev utsattes för rasistiska trakasserier

En elev utsattes regelbundet för rasistiska trakasserier av andra elever på skolan under två års tid. Diskrimineringsombudsmannen, DO, bedömer att skolan brustit i sin utrednings- och åtgärdsskyldighet och begär att skolans huvudman ska betala ersättning till eleven.

Ny generaldirektör för Konsumentverket

Regeringen har beslutat att utse Lena Aronsson till generaldirektör för Konsumentverket och Konsumentombudsman.

Grova ekobrott kopplade till rut- och rot

Ekobrottsmyndigheten genomförde nyligen ett tillslag mot flera personer som misstänks för brott begångna i ett upplägg där rut- och rotsystemet utnyttjas. En misstänkt begärdes häktad den 9 maj vid Stockholms tingsrätt.

Foto © Alexei Averianov | Dreamstime.com

Region diskriminerade hjärtpatient

Diskrimineringsombudsmannen, DO, gör bedömningen att det var diskriminering i form av bristande tillgänglighet när en döv patient som akut lagts in på Akademiska sjukhuset i Uppsala inte fick tillgång till teckenspråkstolk.

Legal Director till Kronans Apotek

Kronans Apotek har rekryterat Marie Snellman som ny Legal Director.

DOMARBLOGGEN

Svenska domstolar i europeiskt samarbete

Senaste inlägget på Södertörns tingsrätt domarblogg handlar om The European Commission for the Efficiency of Justice senaste möte i Strasbourg.

Ny chefsjurist till Nabo

Fastighetsförvaltaren Nabo har rekryterat Hanna Scherman som ny chef för verksamhetsområde Juridik.

Åtalas för kvinnomord

Åklagare har väckt åtal mot sju personer i ett ärende där en kvinna anträffades avliden i sin bostad i centrala Eskilstuna den 17 september 2024.

Foto Tommaso Salvia

Från enskilda brott till organiserade systemhot

Den ekonomiska brottsligheten i Sverige har blivit allt mer komplex, mer omfattande och den genererar allt större brottsvinster. Penningtvätt har central betydelse för grov organiserad brottslighet. Detta framgår i Ekobrottsmyndig-hetens lägesbild 2025.

Mats Melin ny heders-doktor i juridik

Stockholms universitet har utsett 2025 års hedersdoktorer, som på ett utmärkande sätt har bidragit till universitetets forskning och utbildning. Inom juridik tilldelas hedersdoktoratet till Mats Melin.

Juridikprofessor blir prorektor i Stockholm

Universitetsstyrelsen för Stockholms universitet har beslutat att juridikprofessorn och dekanen Jane Reichel ska bli ny prorektor. Hon tillträder den 1 juli 2025 och efterträder Clas Hättestrand vars förordnande går ut den 30 juni.

Foto Roland Magnusson

Jurist får kunglig riddarorden

Kungliga riddarordnar har idag förlänats ett 20-tal svenskar eller i Sverige bosatta personer för exceptionella insatser inom skiftande områden och på olika nivåer – internationellt, nationellt, regionalt och lokalt. En av dessa är före detta justitierådet Bertil Bengtsson.

Cirio arrangerar Transaction Week 2025

Den 5–8 maj arrangerar Cirio Advokatbyrå för femte året i rad mötesplatsen Cirio Transaction Week i Stockholm.

Foto Jagen51

Juridik populäraste programmet i Lund

Juristprogrammet är det mest sökta programmet vid Lunds universitet inför höstterminen.

Åtalas för arbetsplats-olycka på Frövi bruk

Åklagare har nu väckt talan om arbetsmiljöbrott genom grovt vållande till annans död mot Billerud Skog & Industri Aktiebolag, efter att en anställd man avlidit av svavelväteförgiftning på bolagets anläggning i Örebro.

DOMARBLOGGEN

Svenskt projekt i Bosnien-Hercegovina

Sedan 2017 har Domstolsverket och ett antal svenska domstolar varit involverade i ett Sida-finansierat projekt i Bosnien-Hercegovina och om detta handlar det senaste inlägget på Domarbloggen.

Åtal för svart apoteks-arbetskraft

Tre personer med kopplingar till ett beman-ningsföretag åtalas nu för grova ekobrott. Enligt Ekobrottsmyndighetens utredning har företaget, som hyrde ut farmaceuter till apotek, betalat sin personal i svarta löner.

Ny rättschef i UD

Regeringen har utsett Therese Hydén till rättschef i Utrikesdepartementet.

ÖPPNAT INFLÖDE AV DOMAR

Uppdatering av domar i Infotorg Juridik

Infotorg Juridik har återigen öppnat upp databasen för inhämtning av domar med undantag för brottmål.

Åtalas för grova bedrägerier mot äldre

Åtal har väckts i ett omfattande bedrägeriärende med internationella förgreningar och med kopplingar till den nätverkskriminella grova organiserade brottsligheten. Brotten har riktats mot äldre personer i Sverige.

Foto Anna Hansen

Två nya justitieråd och en ny lagman

Regeringen har den 16 april utnämnt två nya justitieråd i Högsta förvaltningsdomstolen och en ny lagman.

DOMARBLOGGEN

Ovanliga mål vid förvaltningsdomstolen 

I veckans inlägg på Domarbloggen berättar Magnus Åhammar och Anders Mellstrand, domare vid Förvaltningsrätten i Stockholm, om några av de mer ovanliga målen vid en förvaltningsdomstol. 

Åtalas för grova brott i Helsingborg

Åtal har nu väckts mot totalt fem personer för grova brott begångna i Helsingborg och Bjuv mellan september och november 2023. Brottsrubriceringarna är försök till mord, medhjälp till försök till mord, grovt vapenbrott, människorov och rån.

Foto Vige

E-post till Sveriges domstolar

En lista med samlad kontaktinformation till Sveriges domstolar gör det enklare att ta del av brottmålsdomar.

Bevistalan framställd om mord i Skurup

Åklagare har nu gjort framställan om bevistalan i Ystads tingsrätt mot två minderåriga pojkar för mord på en man i 50-årsåldern och för försök till mord på två av hans söner. De två pojkarna var 14 år vid brottstillfället och misstänks även för grovt vapenbrott.

Foto Andrey Popov

Skydd för person-uppgifter och databaser

Nyligen genomfördes ett Riksdagsseminarium om publicering av personuppgifter, rättsdata-baser och bakgrundskontroller. Deltog gjorde politiker samt representanter för myndigheter, organisationer och branscher som alla påverkas av det osäkra rättsläget efter Högsta domstolens beslut i februari.

Foto MRR-photography

41 nya advokater

Styrelsen för Sveriges advokatsamfund antog 41 nya ledamöter vid sitt sammanträde den 10 april.

Årets bolagsjurist

SAS chefsjurist Anna Almén har utsetts till Årets Bolagsjurist 2025.

Jag vill ha daglig bevakning av juridiska
nyheter från InfoTorg Juridik.
 
E-post: 
 
 
 
OBS! Om du loggar in kan du lägga upp ett
personligt urval för ditt Nyhetsbrev.
 
Logga in och lägg upp ett Nyhetsbrev.
» Logga in automatiskt

Du behöver vara inloggad för att läsa artikeln

» Logga in automatiskt