Bli kund Annonsera
onsdag 1 februari 2023
Mitt i juridiken
Mitt i juridiken
Läs direkt!
Publicerad: 17 oktober 2016,
Affärsjurist Claes Sjölin

Nytt ljus över olagliga skattetillägg

Gamla olagliga skattetillägg vållar fortfarande problem och omogna förvaltningsdomstolar och lagstiftaren måste sätta ned foten, anser affärsjuristen Claes Sjölin.

VERKTYG

»
Tipsa en vän

Debatten om hur olagliga och rättsosäkra skattetilläggen egentligen är återkommer med jämna mellanrum och senast (Kerstin Nyquist och Richard Hellenius, Ett dåligt system riskerar bli sämre, SvD debatt 2016-10-07) efter Moderaternas partiledares utspel att den som inte betalar skatt efter förmåga är en svikare som skall ”straffas” (SvD 2016-09-26).

För att komma tillrätta med skattefusk föreslår partiet att straffet skattetillägg skall höjas med 12,5 procent (från dagens 40 procent). Det är rakt inte troligt att den nuvarande regeringen motsätter sig ett sådant förslag, trots att det skulle slå hårt. Att skattebrottslingar skall straffas är självklart, men då krävs att vederbörande verkligen begått ett brott.

Vid bestraffning av skattebrott gäller (naturligtvis) vanliga straffrättsliga regler. En sådan av central betydelse är legalitetsprincipen, dvs. att en straffbestämmelse inte får ges en vidare tillämpning än dess ordalydelse medger, vilket anses självklart. Enligt brottsbalken gäller den grundläggande principen att en gärning, om inte annat är sär­skilt föreskrivet, skall anses som brott endast då den begås uppsåtligen. För att inte endast uppsåtliga brott utan också vårdslöshet skall kunna bestraffas, måste detta uttryckligen framgå av brottsbeskrivningen (För en fylligare beskrivning av den rättsliga bakgrunden se Sjölin, InfoTorg 2011-03-28; jfr. också Kerstin Nyquist i Di 2009-08-06, Sjölin i Di 2009-10-26 och 2011-08-25).

Problemet med dagens skattetillägg är att reglerna inte säger ett ord om vare sig uppsåt eller vårdslöshet. Detta innebär att lämnandet av en oriktig uppgift kan anses som brott endast om den oriktiga uppgiften lämnats uppsåtligen. För att med lagstöd kunna döma ut skattetillägg krävs alltså att Skatteverket bevisar att den oriktiga uppgiften lämnats med uppsåt.

Skattetilläggen infördes i början av 70-talet och var redan då ett kontroversiellt bestraffningssystem. Den nya ordningen med skattetillägg innebar att den gamla skattestrafflagens otympliga tillämp­ning med effektivitetsbrister ersattes av enklare och billigare system. Vid sidan av effektivitetsvinster innebar innovationen skattetillägg ordentligt ökade intäkter för statskassan, som numera berikas med mer än 1,5 miljarder kronor om året.

Poängen med det nya systemet var att skattetillägg ansågs vara en ”avgift” och inte ett straff. Med det skulle man slippa ”onödiga” straffrättsliga överväganden om skuld; var en uppgift fel skulle den skattskyldige betala en avskräckande hög avgift utan krav på att felet gjorts medvetet eller vårdslöst. Svårare fall skulle samtidigt fångas upp av en ny skattebrottslag. Frå­gor om dubbelbestraffning kunde lämnas därhän, eftersom skattetilläggen ju inte skulle vara ett straff.

Etablissemanget var helhjärtat för den nya ordningen medan kritikerna oroade sig för hur det skulle gå med rättssäkerheten. Sverige hade visserligen ratifice­rat Europakonventionen redan 1952, men det regelverket sågs i vissa kretsar mer som ett kuriosum än något man behövde ta rättslig hänsyn till. Minnesgoda kommer ihåg hur Olof Palme sägs ha gjort sig lustig över regeringsrådet Gustaf Petréns hänvisningar till Europadomstolen som ”Petréns lek­stuga”.

Efter besked från Europadomstolen vet vi dock numera att skattetillägg är ett straff och alls inte en ”avgift”, vilket innebär att vanliga straffrättsliga regler gäller. Lagstiftaren är alltså tillbaka på ruta ett. De ändringar man gjorde på 70-talet vilade redan då på svajig rättslig grund och måste förr eller senare rättas till.

Ett välkommet tillskott i debatten om straffliknande påföljder är Högsta domstolens ordförandes bidrag i den nyligen utkomna andra festskriften till Bertil Bengtsson (Stefan Lindskog, Straffliknande ekonomiska påföljder utom straffrätten, Festskrift till Bertil Bengtsson 90 år, s. 317-332). I bidraget inleder Stefan Lindskog med en nyttig genomgång av konventionsrättsliga utgångspunkter bl.a. med konstaterandet att konventionsrätten genomsyras av ett grundläggande krav på proportionalitet (a.a. s. 320). För frågan om skattetilläggens status är genomgången av legalitetsprincipens räckvidd av väl så stort intresse. Att den konventionsrättsliga legalitetsprincipen har större träffyta än den grundlagsrättsliga är möjligen inte känt bland alla jurister (a.a. not 6). För frågan om krav på uppsåt för att döma ut straffet skattetillägg tillför Lindskogs bidrag (utan att explicit peka på just skattetillägg) den för svenska skattedomstolar kanske obekväma rekommendationen att hålla ett betryggande avstånd till vad som kan betraktas som ett konventionsbrott (a.a. s. 321).

Lindskogs bidrag innehåller också mindre positiva reflektioner om skillnader i synsätt mellan olika domstolar. Att insikten om grundläggande rättsstatliga principer i praxisbildning på gräsrotsnivå har mognat sent och ”kanske inte tillräckligt ännu” (a.a. not 34) är nedslående. Värre är dock Lindskogs notering att den som inte fått sina konventionsrättigheter respekterade i förvaltningsdomstol som enda utväg tvingas väcka talan om ersättning p.g.a. konventionsbrott vid allmän domstol (a.a. not 7). I den för Sverige genanta dubbelbestraffningsfrågan (varför skulle man i just Sverige kunna dömas två gånger för samma skattebrott?) var det ju så att förvaltningsdomstolarna länge höll emot innan HD slutligen avgjorde frågan. För skattetilläggen finns andra avskräckande exempel på hur förvaltningsdomstolar hanterat frågan (Se t.ex. Kammarrättens i Stockholm dom 2012-12-03, mål nr 1982-12, därtill Sjölin, En korrekt redovisning hade krävt en ordentlig rättslig analys, vilket skattedomstolen ville undvika, InfoTorg 2013-03-11).      

Under tiden fortsätter Skatteverket obekymrat att döma ut straff. Att straffet skattetillägg förutsätter uppsåt har inte heller satt några spår hos svenska skattedomstolar, vilket rimligen innebär att man där anser att legalitetsprincipen och reglerna i brottsbalken inte skulle gälla för just straffet skattetillägg. Har skattedomstolarna inte velat ta till sig att skattetillägg är ett straff, eller anser man att grundläggande straffrättsliga regler inte gäller i skattesammanhang? Eller är det med Lindskogs ord så att dessa domstolar ännu inte ”mognat”?

Även om Lindskog uttrycker sig försiktigt om omogna domstolar och ger vägvisningen att den som inte fått sina rättigheter respekterade i förvaltningsdomstol kan vända sig till allmän domstol, sätter han fingret på den absurda ordning många praktiker känner sedan länge. Möjligheterna att få övergripande rättsstatliga principer prövade på ett tillförlitligt sätt skiljer sig åt mellan de olika domstolarna. I sammanhanget är det en klen tröst att en förfördelad part - efter åratal av processande i förvaltningsdomstolsvärlden - kan ha möjlighet att få sin sak prövad i allmän domstol. Att HD öppnat upp för generösare rättgångskostnadsregler när en stats agerande innefattar en kränkning av en konventionsrättighet är bra, men lär inte ha någon större effekt på viljan att ge sig in i nya rättegångar med staten som motpart (Jfr. Högsta domstolens domar 11 april 2012 och 17 december 2015 om den närmare innebörden av Europakonventionens artikel 13). Så här skall det rimligen inte få gå till i en rättsstat.

Hur det blivit så här olyckligt kan diskuteras, men att lagstiftaren är ovillig att lyssna är allvarligt och ovärdigt en rättsstat. I arbetet med en ny skatte­förfarandelag för några år sedan (SOU 2009:8) hade problemet kunnat lösas. Med kritiska remissyttranden (Lagrådsremiss s. 464 (jfr. prop. 2002/03 s. 136 f.f.) från inflytelserika organisationer var det anmärkningsvärt att regeringen då inte tog kritiken på allvar.

I början av 2000-talet kunde man möjligen försvara sig med att det inte var fullt klarlagt att skattetillägg verkligen är ett straff. Det är en överdrivet välvillig inställning, men samma låtsas-som-ingenting-attityd har i vart fall inte fog för sig numera. Lagstiftaren tar alldeles för lätt på frågan. Det är svårt att befria sig från misstanken att Finansdepartementet håller emot med förhoppningen att frågan skall glömmas bort.

Att man hittills inte tagit tag i frågan har flera orsaker. En är att problemet inte är helt lättlöst. Även om man väljer att lägga ribban på ”enbart” vårdslöshetsnivå innebär det viktiga föränd­ringar jämfört med dagens ordning. Skatteverket har bevisbördan för att den skattskyldige varit vårdslös, vil­ket kommer att leda till ändrade arbetssätt med kostnadsök­ningar och ännu långsammare handläggning än den som råder idag. Sam­tidig får statsmakten räkna med intäktsbortfall. I efterskott är det lätt att säga att man borde ha lyssnat mer på dem som redan på 70-talet hade rättssäkerhetsinvändningar, men felen går att rätta till även om det är problematiskt och i senaste laget.

Ett sätt att få lagstiftaren att ta reson - och samtidigt kanske minska risken för att legalitetsprincipen hinner prövas i allmän domstol - är att lyssna till Svenskt Näringslivs förslag (Se under not 1) att ändra regelverket med Nederländerna eller Finland som förebild.      

Ett annat sätt att få lagstiftaren att inse allvaret är att skatte­domstolar sätter ner foten med samma civilkurage som andra domstolar så småningom gjorde i dubbelbestraffningsfrå­gan. Att Moderaterna nu tydligen vill se över reglerna är bra, men man ställs inför problem. Hur skall man lösa dilemmat med gamla olagliga skattetillägg? Straffrättsliga regler kan inte ges retroaktiv verkan, så hur gör man? Återbetalningar av olagliga skattetillägg kan bli en dyrbar histo­ria - och dyrare ju längre man väntar.

Claes Sjölin, affärsjurist

DOMARBLOGGEN

KRÖNIKA

Efter notarietiden - vad hände sen?

I det senaste inlägget på Domarbloggen blir det besök hos en tidigare notarie för att se vad som har hänt efter notarietiden. Lina Wogel, som nu arbetar som specialistföredragande på Svea hovrätt, berättar om vägen hit.

Ekobrottsdomar med fängelse som påföljd har ökat kraftigt

Under 2022 har antalet ekobrottsdomar i hovrätten där en eller flera tilltalade dömts till fängelse i minst två år ökat med nästan 70 procent jämfört med 2021. Det visar en granskning som Överåklagarens kansli vid Ekobrottsmyndigheten har genomfört.

TV-lotterier är reklam

Granskningsnämnden för radio och tv bedömer i ett nytt beslut att sändningarna i TV4 av Keno- och Lottodragningarna är reklam. Programmen strider därför mot bestämmelsen om annonssignatur.

Nya domarutnämningar

Regeringen har den 26 januari utnämnt 27 nya domare.

Ny delägare i Hammarskiöld

Sofia Falkner har utsetts till ny delägare i Hammarskiöld.

PRAKTIKERARTIKEL

Om ersättning vid upp-hovsrättslig överlåtelse

Den 1 januari trädde lagändringar i upphovs-rättslagen, föranledda av EU-rätten i kraft. Ändringarna innebär bland annat inskränkningar i upphovsrätten till förmån för forsknings- och undervisningsändamål, starkare rättigheter för framställare av presspublikationer, ökat ansvar för plattformsägare och nya regler kring upphovsrättsliga överlåtelser. Om detta skriver Magdalena Jerner, Senior associate vid Gernandt & Danielsson, i en ny praktikerartikel.

Ny chefsjurist för AF Gruppen

Andréas Vidmar har utnämnts till chefsjurist för AF Gruppen Sverige.

Foto © Andrei Calangiu | Dreamstime.com

Åtalas för grova vapenbrott i Eskilstuna

Åklagaren har åtalat sju personer vid Eskilstuna tingsrätt för synnerligen grovt vapenbrott och grovt vapenbrott.

DOMARBLOGGEN

KRÖNIKA

Stort intresse för rättsfrågor bland gymnasieelever

Nästan varje vecka träffar domare på Södertörns tingsrätt elever som går i högstadiet eller på gymnasiet. Det sker framför allt när skolklasser går på en förhandling eller gör studiebesök på tingsrätten. Om elevernas intresse för tingsrättens arbete skriver Julia Wågenberg på veckans Domarblogg.

Färre anmälda brott

Under 2022 anmäldes cirka 1,44 miljoner brott, vilket är en minskning med två procent jämfört med året innan. Sett över en tioårsperiod har dock anmälningarna ökat med tre procent. Det visar Brå:s preliminära statistik över anmälda brott 2022 som nu har publicerats.

PRAKTIKERARTIKEL

Kryptovaluta som betalmedel för aktier

En aktuell juridisk fråga rör möjligheten att teckna sig i nyemissioner genom betalning med kryptovalutor. Genom ett avgörande från förvaltningsrätten klarnar rättsläget något, även om Bolagsverket ännu verkar negativt inställda till att acceptera kryptovaluta som investeringsmedel i nyemissioner. Om det skriver advokaterna Lars Törner Larsson och Hugo Stålbröst i en ny praktikerartikel.

Foto Wavebreakmedia

Snabbare lagföring blir permanent i hela landet

Arbetssättet snabbförfarande i brottmål blir nu permanent och införs i hela landet under 2023. Snabbförfarandet är ett samarbete i hela rättskedjan och kortar processen från brott till dom till i dagsläget cirka sju veckor.

PRAKTIKERARTIKEL

Rekordstora GDPR-sanktionsavgifter

Advokatbyrån DLA Piper har publicerat sin årliga rapport om GDPR-sanktionsavgifter och personuppgiftsincidenter. Rapporten visar på ytterligare ett rekordår för sanktionsavgifter med en ökning på 50 procent i Europa

Foto ©kzenon

Samfundet gör satsnin-gar på advokatetik

Trots att antalet anmälningar mot advokater minskade något förra året fortsätter Advokatsamfundet sitt arbetet med en förstärkt satsning på advokatetiken – bland annat genom en nyutsedd tillsynskommitté.

Cederquist utser ny delägare

Advokat Henrik Wållgren har utsetts till ny delägare i Cederquist.

PRENUMERERA PÅ NYHETSBREVET

Prenumerera på Infotorg Juridiks nyhetsbrev.

Ny chefsjurist hos Fastighetsägarna

Fastighetsägarna Service har rekryterat Nina Berggren som chef för bolagets affärsområde juridik.

Foto Mikael Damkier

Nytt samarbete för distansförhandlingar

Under 2023 kommer parter och vittnen i en förhandling kunna delta på distans via videolänk från ett statligt servicekontor. Tjänsten kommer i ett första skede att finnas tillgänglig vid nio servicekontor i landet.

Efterlevnaden av barn-konventionen granskas

Efter indikationer på att barns rättigheter inte efterlevs i Sverige genomför Riksrevisionen en granskning av statens insatser för att stärka efterlevnaden av barnkonventionen.

Tillstånd avskaffas för danstillställningar

Regeringen föreslår att offentliga danstillställningar ska få anordnas utan tillstånd på andra platser än offentliga.

Foto Jagen51

Forskare i Lund får pris

Emilj Heijnes stiftelse för rättsvetenskaplig forskning delar ut pris till Richard Croneberg och Anna Nilsson vid juridiska fakulteten i Lund.

Miljonbidrag för postdok-vistelse

Jur.dr. Nikola Hajdin har tilldelats 3.450.000 kronor från Vetenskapsrådet som stöd för en internationell postdok-vistelse på temat ”Neutralt affärsstöd och gränserna för företags delaktighet i kränkningar av mänskliga rättigheter som motsvarar internationella brott”.

Ny delägare i Lindahl

Advokatfirman Lindahl har vid årsskiftet valt in Peter Kullgren som ny delägare.

Foto EU-domstolen

Fiktiva namn för mål vid EU-domstolen

Anonymiserade mål om förhandsavgörande vid EU-domstolen som anhängiggörs från och med den 1 januari 2023 kommer att ges ett fiktivt namn.

Åtalas för gängmord i Göteborg

Två män har på onsdagen åtalats för bland annat mord på Länsmanstorget i Göteborg i juli 2022.

Foto Uppsala universitet

Uppsalajurister prisas

Joel Samuelsson, professor i civilrätt, och Gustaf Almkvist, universitetslektor i straffrätt, vid Uppsala universitet har tilldelats Emil Heijnes Stiftelses belöning för förvärdefulla insatser inom rättsvetenskaplig forskning. Prissumman är 250.000 respektive 100.000 kronor.

Ny professor vid Stockholms universitet

Björn Lundqvist har befordrats till professor i europarätt med inriktning mot konkurrensrätt vid Stockholms universitet.

Stig Strömholm prisas av Svenska Akademien

Svenska Akademiens Stora pris tilldelades nyligen Stig Strömholm, juridikprofessor och tidigare rektor för Uppsala universitet.

Två nya delägare på Delphi

Advokatfiman Delphi har valt in två nya delägare till kontoren i Stockholm och Göteborg med verkan 1 januari 2023.

Nya lagar 1 januari

Regeringen har publicerat en sammanfattning av de viktigare lagar och förordningar som träder i kraft kring årsskiftet 2022/2023.

Utredning om JO

Utredningsbetänkandet Översyn av JO-ämbetet är överlämnad till riksdagen för bedömning och beslut.

Ny ordförande i Nämnden för brottsskadeersättning

Justitierådet Cecilia Renfors har utsetts till ny ordförande i Nämnden för brottsskadeersättning vid Brottsoffermyndigheten.

PRAKTIKERARTIKEL

En ökad betydelse av ESG och hållbarhets-due diligence vid investeringar

Företag står idag inför en ökad press för att upprätthålla en högre standard vad gäller deras arbete med hållbarhet, inte minst för att attrahera investerare. Om detta skriver Jeanette Jönsson, advokat på Wistrand, i en praktikerartikel.

Tre nya delägare i Lindahl

Advokatfirman Lindahl har valt in byråns advokater Erika Svensson, Filip Malm och Lina Stenson som delägare.

Nya domarutnämningar

Regeringen har den 15 december utnämnt totalt 14 nya domare.

KRÖNIKA

Cementa, grundlagen och demokratin

Det finns allvarliga risker med Högsta förvaltningsdomstolens dom i Cementamålet då den öppnar upp för annan lagstiftning som kringgår domstolars avgöranden i enskilda fall. Jurister har ett särskilt ansvar att skydda rättsstaten och konstitutionen mot attacker och en viktig roll i att uppmärksamma de konsekvenser som olika förslag kan få, inte bara på kort sikt utan i ett större perspektiv. Det skriver Patrik Bremdal, docent i konstitutionell rätt, Uppsala Universitet, i en ny krönika.

InfoTorg - Juridik - Kommentar 1 kommentar

Foto Högsta domstolen

Två nya justitieråd

Regeringen har utnämnt hovrättspresidenten Anders Perklev och professorn Margareta Brattström till justitieråd i Högsta domstolen.

Nya domstolar i Borås och Vänersborg

Regeringen har nu gett tillstånd till Domstolsverkets begäran om nya domstolsbyggnader i Borås och Vänersborg.

37 nya advokater

Styrelsen för Sveriges advokatsamfund antog 37 nya ledamöter vid sitt senaste sammanträde.

Foto ChiccoDodiFC

Jurist ny chef hos Polismyndigheten

Regeringen har utsett Martin Valfridsson till chef för avdelningen för särskilda utredningar vid Polismyndigheten.

Medieseminarium om cyberkriminalitet

Åklagarmyndigheten har hållit ett medieseminarium om cyberkriminalitet där kammaråklagarna Annika Wennerström och Tove Kullberg samt kriminalinspektör Björn Eriksson delat med sig av sina erfarenheter av cyberkriminalitet, digital bevisning och kryptovaluta.

Trakasserier och hot mot statsanställda

Att anställda trakasseras och hotas är ett omfattande problem vid många statliga myndigheter, visar Riksrevisionens granskning.

Brottsbekämpande myndigheter får ta del av fler uppgifter

Brottsbekämpande myndigheter ska få bättre tillgång till aktuella inkomstuppgifter hos Skatteverket i syfte att effektivare kunna kartlägga misstänkta personers ekonomi och hitta tillgångar att förverka.

Huvudförhandling måste tas om

Södertörns tingsrätt har beslutat att huvudförhandlingen, som bland annat rör åtal mot nio män för försök till mord och förberedelse till mord, ska tas om.

Foto Micheal Erhardsson

Riksdagen beslutar om grundlagsändringar

Riksdagen har beslutat om ändringar i tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen samt utökat möjligheterna att begränsa föreningsfriheten.

Vägledning om nya kränkningsnivåer

De nya reglerna på skadeståndsområdet, som började gälla den 1 juli 2022, ska ge brottsoffer betydligt mer i kränkningsersättning. Hittills finns få avgöranden från domstolarna, men enligt Brottsoffermyndighetens ska brottsutsatta i princip få dubbelt så höga ersättningar för kränkning efter halvårsskiftet.

Ny digital plattform för skiljeförfaranden

Genom en ny digital plattform, ”ICC Case Connect”, vill nu ICC:s Skiljedomstol effektivisera hanteringen av skiljeförfaranden. Plattformen utgör ett centraliserat dokumentlagrings- och delningssystem där alla parter interagerar i en gemensam kommunikationskanal.

Foto Serge

Om skattereduktion för solcellsinstallation

Förstärkt skattereduktion för installation av solceller samt fallgropar i samband med årsskiften. Det skriver advokaterna Justus Pettersson och Johannes Wårdman, Wistrand, om i en debattartikel.

IMY inleder granskning av lärplattform

Efter att ha tagit emot ett 60-tal anmälningar om personuppgiftincidenter från skolor och kommuner har Integritetsskyddsmyndigheten nu inlett en granskning av lärplattformen Vklass.

Jag vill ha daglig bevakning av juridiska
nyheter från InfoTorg Juridik.
 
E-post: 
 
 
 
OBS! Om du loggar in kan du lägga upp ett
personligt urval för ditt Nyhetsbrev.
 
Logga in och lägg upp ett Nyhetsbrev.




 
» Logga in automatiskt