Regeringen ser över straffrätten
VERKTYG
Dagens system för straff har sin utgångspunkt i omfattande reformer som gjordes på 1960- och 1980-talen. Systemet har enligt regeringen inte följt med samhällsutvecklingen och den grova brottslighet som växt fram. Det föreligger således ett stort reformbehov i straffrätten.
Under en pressträff med justitieminister Gunnar Strömmer (M) och riksåklagare Petra Lundh presenterade regeringen sin kommande utredning med uppdrag att genomföra en bred översyn över straffrätten.
Utredningen ska ta ett helhetsgrepp om straffrätten och se över straffskalor, straffmätning och val av påföljd. Regeringen anser vidare att synen på straffets funktion behöver förändras och vill se ett fokusskifte från gärningsman till brottsoffer.
Justitieministern presenterade under pressträffen förslag på en rad skärpningar i straffrätten. Bland annat vill regeringen se
- en skärpning av straffskalorna,
- dubbla straff för gängkriminella,
- en kraftigt minskad mängdrabatt,
- att övre delen av straffskalan används mer,
- att presumtionen mot fängelse tas bort vid allvarlig brottslighet,
- mindre hänsyn till personliga omständigheter vid val av påföljd samt
- skärpta regler om häktning vid allvarlig brottslighet.
Utredningen beräknas ta två år och ska redovisas senast den 31 juli 2025.