Tomas Rolén

Foto: Domstolsverket

VERKTYG

»

Tipsa en vän

E-postadress att skicka till
Ditt namn
Skicka

Lagändringen, som skulle träda i kraft den 1 oktober 2023, var tänkt att skydda personer som har uppgifter att lämna om ett brott, i syfte att fler personer ska lagföras. Det skriver Domstolsverket i ett pressmeddelande. I praktiken skulle det innebära att exempelvis vittnens personnummer och bostadsadresser skulle beläggas med sekretess.

Den 26 juni lämnade Domstolsverket in en hemställan till Justitieutskottet om att bestämmelserna skulle upphävas och därmed aldrig träda i kraft.

Lagändringen stoppas

Domstolsverkets hemställan hörsammades och på onsdagen fattade riksdagen beslut om att stoppa lagändringen.

- Ytterligare sekretessprövningar hade fått mycket stora konsekvenser för domstolarna. Att göra den typen av prövningar, i de väldigt omfattande förundersökningar som vi har i dag, skulle kräva väldigt stora domarresurser. Detta samtidigt som många domare redan idag slår larm om en ansträngd arbetssituation, säger Thomas Rolén, generaldirektör på Domstolsverket, i pressmeddelandet.

Riskerat långa handläggningstider

Om lagen hade trätt i kraft hade det enligt Domstolsverket även påverkat alla dem som väntar på att få sitt mål eller ärende avgjort i domstol med längre handläggningstider som följd.

- Jag är därför både glad och lättad över att riksdagen gick oss till mötes och fattade det unika beslutet att dra tillbaka den nya lagen om utökad sekretess för bland annat målsägande och vittnen, säger Thomas Rolén.

Ekonomiska konsekvenser

Utöver en ökad arbetsbelastning för domstolarna och risk för längre handläggningstider såg Domstolsverket en risk att den nya lagstiftningen skulle få stora ekonomiska konsekvenser för domstolarna.

Den nya lagstiftningen skulle inte heller innebära någon egentlig förbättring av skyddet för målsägandens och vittnens kontaktuppgifter, då dessa uppgifter normalt är offentliga hos andra myndigheter och ofta enkla att få fram på internet.

Nackdelarna överstiger nyttan

- Jag har arbetat med lagstiftningen under två år. Det har varit en resa fylld av olika inslag, såsom framtagande av checklistan för domstolarnas förberedelser, utbildnings- och informationsinsatser, samverkan med andra myndigheter, analyser av lagstiftningens verksamhetsmässiga konsekvenser, regeringsuppdrag om lagstiftningens ekonomiska konsekvenser och slutligen en tredje hemställan till Justitieutskottet, förklarar Sarah Ossowski Tibell, jurist på rättsavdelningen på Domstolsverket.

Enligt henne har det, under arbetets gång, blivit tydligare och tydligare att nackdelarna vida överstiger nyttan med lagstiftningen och hon är mycket nöjd och lättad över riksdagens beslut.

Enat stöd från domstolarna

Frågan gällande den nya lagstiftningen har, enligt Domstolsverket, engagerat många.

- Jag vågar påstå att alla Sveriges tingsrätter och hovrätter enade har stått bakom Domstolsverkets begäran till Justitieutskottet att lagstiftningen inte ska träda i kraft. Det är en mycket bra nyhet att riksdagen nu har tagit beslut om att upphäva lagändringen, säger Göran Lundahl, lagman vid Göteborgs tingsrätt.

Anonyma vittnen

Utredningen om anonyma vittnen (Ju 2022:17) ska i ett delbetänkande i oktober 2023 föreslå ett system för anonyma vittnen och ska därefter även titta på om det finns behov av att utöka sekretessen i domstol för att stärka och effektivisera rättsprocessen och då särskilt vad avser uppgifter i förundersökningen.

- Förhoppningsvis kommer den utredningen att hitta lösningar som på riktigt leder till att vittnen och målsägande vågar delta i rättsprocessen så att brott kan klaras upp och skyldiga lagföras, säger Johan Kvart, lagman vid Malmö tingsrätt, avslutningsvis i pressmeddelandet.