"Prejudikatsdispens är underskattat"
VERKTYG
Som en del i Infotorgs juridiska utbildningsserie arrangerades ett seminarium om prövningstillståndsreformen i hovrätt.
Inbjudna talare var advokat Erik Wernberg från Advokatfrman Cederquist och hovrättspresident Fredrik Wersäll från Svea Hovrätt. Båda konstaterade att pt-statistiken spretar. Olika hovrätter gör olika bedömningar i pt-frågan och olika avdelningar inom samma hovrätt gör olika bedömningar. Prövningstillstånd infördes den 1 november 2008 och än så länge finns relativt lite praxis på området.
Erik Wernberg talade om reglerna ur ett advokatperspektiv. Han lämnade tips på vad man bör tänka på i ansökan om prövningstillstånd; ange konkreta ändringsanledningar, lägg ned ordentligt arbete på analys av pt-grunderna och argumentationen som ska föras i denna fråga samt ta del av prejudikat. Ändringsdispens och granskningsdispens är vanligast och huvudfokus bör därför läggas på dessa skäl.
- Det är ingen patentlösning jag presenterar men förslag på hur man kan angripa ett problem. Pt-reglerna är i grund och botten bra men tillämpningen av dem måste förändras. Hovrätternas bedömningar spretar lite för mycket och det är olyckligt, säger Erik Wernberg.
Vägledning från HD
Fredrik Wersäll säger att tillämpningen i början var trevande men att hovrätten lagt mycket resurser på att försöka få en mer enhetlig tillämpning. Han önskar mer vägledning från Högsta domstolen, vars prövning till stor del går ut på sakförhållandena, och menar att Högsta domstolen borde skriva mer vägledande kring själva pt-prövningen.
- Det dröjer ett bra tag till dess vi har en enhetlig tillämpning men hovrätternas bedömningar spretar nu något mindre. Det är en svår balans på hovrättsnivå att veta hur mycket man ska tränga in i målet för att bevilja pt och det råder också olika uppfattningar inom hovrätterna.
Fredrik Wersälls tips är att parterna lägger mycket möda på pt-frågan.
- Sätter ni oss på spåren blir det mycket lättare. Och prejudiktsdispens är underskattat, leta efter praxis på underinstansnivå där olika domstolar dömer olika.
Flera deltagare i publiken uttryckte åsikten att beslut om nekat prövningstillstånd bör motiveras. Fredrik Wersäll säger sig ha stor förståelse för synpunkten men ser också metodologiska svårigheter med att motivera icke meddelade prövningstillstånd.
Vilken metod kan användas i pt-frågan?
Erik Wernberg presenterade sin genomgång.
- Finns det någon rättsfråga som framstår som felaktig, tveksam eller svår? NJA 2010 s. 416 (svårbedömbar rättsfråga) och NJA 2010 s. 461 (rättsliga effekter av samtycke till adoption)
- Är tingsrättens bevisvärdering tveksam eller knapphändig? NJA 2010 s. 405 (återvinning i konkurs)
- Finns brister om domens eller beslutets utformning? NJA 2009 s. 798 I-III och NJA 2010 s. 416
- Har det förekommit något processuellt fel i tingsrätten? NJA 2010 s. 342 I och II (grovt rättegångsfel)
- Är det möjligt att i hovrätten åberopa nya omständigheter eller ny bevisning? NJA 2010 s. 384, NJA 2009 s. 773, NJA 2009 s. 738
- Är det i vart fall fullt möjligt att få partiellt pt? RH 2009:96
Linda Bernbo




















