Bli kund Annonsera
torsdag 28 mars 2024
Mitt i juridiken
Mitt i juridiken
Läs direkt!
Publicerad: 31 mars 2014,

Neurojuridikens utmaningar

Borde vi verkligen ha en neurojuridik? Krönika av Nicklas Lundblad, jurist och samhällspolitisk europachef på Google.
Nicklas Lundblad, jur.kand. och filosofie doktor i informatik, är samhällspolitisk europachef på Google.
Foto: Eva Lindblad

VERKTYG

»
Tipsa en vän

"Hjärnor dödar inte människor. Människor dödar människor."

Orden kommer från Stephen Morse, en av världens få experter på den framväxande gren av juridiken som på engelska kallas "Neurolaw" och som på svenska kanske skulle kunna heta "neurojuridik". Morse, och en växande skara rättsvetenskapare, sysselsätter sig med att försöka förstå hur vår ökade kunskap om hjärnan ska kunna integreras i rättssystemet - om den nu alls ska det.

Frågan är oerhört mångfasetterad: ska arbetsgivare få använda olika former av skanningsteknik för att fastlägga vilka förutsättningar en arbetssökande har? Ska samma teknik kunna användas för att avgöra om någon är psykopat, och därför inte kan hållas ansvarig för hiskeliga dåd mot sina medmänniskor? Och hur ska vi använda kunskapen om hjärnan för att utvärdera de rättsliga begreppsvärldarna? 

Hjärnforskare är vår tids månfarare - både USA och EU har under de senaste åren tillkännagett att de ämnar investera miljarder i att kartlägga och simulera hjärnan för att förstå den bättre. Litteraturen om hjärnan svämmar över och vi blir mer och mer fascinerad av hur vår neurologi kan påverkas, förändras och skyddas för att vi ska kunna utvecklas till vår fulla potential. Tekniken för att kartlägga hur hjärnan fungerar och vad som sker i hjärnan vid olika situationer förbättras snabbt. Diskussionen om hur denna nya kunskap, och denna teknik, skall kunna användas i rättssystemet kommer att följa de framstegen lika säkert som vi sett IT-rätten växa fram i nätets skugga. 

Men borde vi verkligen ha en neurojuridik? Låt oss undersöka extrempositionerna. 

Å ena sidan har vi den neuroskeptiska positionen, som menar att lika litet som vi har en cardiojuridik behöver vi en neurojuridik. Hjärnan är inte detsamma som personen, och en defekt i hjärnan, eller ett mönster i hjärnan har inte ensamt något förklaringsvärde alls för den rättsliga processen och bör inte heller tillmätas varken bevisvärde eller relevans vid en rättslig analys. 

Å andra sidan finner vi den neuropositivistiska positionen, som hävdar att hjärnor visst dödar människor, för människor är inget annat än sina hjärnor. Om vi finner defekter, tumörer, försvagningar eller annat i hjärnan så är det klara bevis för att vi inte kan utkräva något ansvar. Förmågan att handla fritt har så beskurits att det är som om hade vi att göra med en enarmad person som åtalats för att inte klappa händerna. 

Mellan dessa poler hittar vi Morse, och en hel framväxande skola av rättsvetenskapare, som ivrar för något som Morse har kallat neuroblygsamhet. En position som menar att det kan finnas visst bevisvärde i neurologins vetenskapliga insikter, men att dessa insikter inte kan tas ensamma som intäkt för någon särskild rättslig analys, utan måste - som all vetenskaplig bevisning - noga vägas samman med de övriga bevisen och först därefter tillmätas den vikt som det enskilda fallet meriterar. 

Det är lätt att säga i allmänhet, men hur ser det ut i just det enskilda fallet? Ett fall som diskuteras mycket inom neurorätten är mördaren Brian Dugan, som våldtog och mördade kvinnor och barn på ett särskilt hänsynslöst sätt. Vid den process som syftade till att fastställa om han kunde dömas till döden valde försvarssidan att hänvisa till bilder av Dugans hjärna som visade att han uppvisade alla de olika brister och särarter som kännetecknar den procent av män i USA som beräknas vara psykopater.

I efterföljande psykiatriska tester fick Dugan 38 av 40 möjliga poäng på det test som syftade till att fastlägga om han var psykopat. Det beslöts att bevisningen kunde användas och juryn hade att ta ställning till om det faktum att Brian Dugan var psykopat gjorde att han inte kunde dömas till döden. (Virgina Hughes redogör mycket mer detaljerat för just detta fall i "Science in Court: Head Case" 464 Nature 340 (2010)). 

Juryn kunde först inte bestämma sig, men enades efter utökade överläggningar om att Dugan skulle dömas till dödsstraff. Men på vilka grunder fattar vi detta beslut? Räcker det att det finns ett exempel på någon som har den profil som Dugan uppvisar som inte alls visar några tendenser till våldsamt beteende? Eller måste det visas att majoriteten av alla som har just denna neurologiska konstitution inte begår brott? Vari ligger det personliga ansvaret och hur kan det fastställas? 

Morses position, att hjärnor inte dödar människor utan att människor dödar människor, underkänner frågeställningen. Det finns inget neurologiskt bevis sådant att det kan anses vara tillräckligt för att undandra någon från ansvar, och förmodligen finns det inte heller något nödvändigt sådant bevis. Vad tycker du?

----------------------------

Det här är den första delen i en serie krönikor om neurojuridik av Nicklas Lundblad, fil.dr. i informatik och jur.kand. Skribenten är samhällspolitisk europachef på Google men åsikterna i denna krönika är hans egna och representerar inte arbetsgivares eller andra affilierade parters.

PRAKTIKERARTIKEL

Sanningen om könstillhörighetslagen

Den 17 april ska riksdagen besluta om en ny könstillhörighetslag, som ska göra det enklare att ändra juridiskt kön. Vad innebär det egentligen – rent rättsligt?

Ny domare

Regeringen har den 27 mars utnämnt en ny lagman.

MSA studenternas po-puläraste arbetsgivare

För femte gången erövrar Mannheimer Swartling titeln som den mest attraktiva arbetsgivaren när juriststudenterna rankar sina kommande potentiella arbetsplatser.

Foto G. Fessy, EU-domstolen

Ny EU-domare föreslås

Efter att ha genomfört intervjuförfarande förslår nu Domarnämnden att Fredrik Schelin utses till Sveriges domare i EU-domstolen.

Jurist blir ledamot i Fondtorgsnämnden

Chefsjuristen Anders Sjöborg förordnas som ledamot i Fondtorgsnämnden.

DOMARBLOGGEN

Häktning av barn

Om lagens särskilda krav för häktning av barn handlar det senaste inlägget på Domarbloggen.

Foto ANDREY POPOV

52 nya advokater

Styrelsen för Sveriges advokatsamfund antog 52 nya ledamöter vid sitt sammanträde den 14 mars. 35 advokater har utträtt ur samfundet.

Det gångna året i Advokatsamfundet

Advokatsamfundets verksamhetsberättelse för år 2023 har nu publicerats.

Wistrand ingår i CMS

Efter mer än 100 år som svensk advokatbyrå integreras Wistrand Advokatbyrå med CMS och blir därfär CMS Wistrand.

Foto Andrey Popov

Nya domare

Regeringen har den 14 mars utnämnt fem nya domare.

DOMARBLOGGEN

Domarbloggen växer

Domarbloggen kommer framöver att kunna ge en ännu mer komplett inblick i svenskt rättsväsende. Detta då Förvaltningsrätten respektive Kammarrätten i Stockholm från och med nu medverkar som gästskribenter.

Ny delägare till Hammarskiöld

Sanna Isaksson har anslutit till Hammarskiöld som ny delägare med fokus på Private M&A och Private Equity-transaktioner.

Uteslutning av advokat

Advokatsamfundets disciplinnämnd har uteslutit en advokat ur samfundet. Bristerna har handlat om att advokaten åsidosatt sitt oberoende, antagit uppdrag trots att intressekonflikt förelegat och inte övervakat en biträdande jurist.

Foto Vinge

Ny VD för Vinge

Louise Brorsson Salomon, som är delägare på Vinge, efterträder under våren Maria-Pia Hope som varit VD sedan 2012.

DOMARBLOGGEN
Foto © tomloel

Vittnesstöd i domstolar

En kanske mindre känd, men ändå viktig, del i domstolarnas verksamhet är vittnesstödet och om detta handlar det senaste inlägget på Domarbloggen.

Åtalas för krigsbrott

En man i 50-årsåldern åtalas nu för två fall av krigsförbrytelser i Syrien under 2015.

Foto © Valentin Armianu

Domstolar vill ha bättre registerkontroller

Domstolsverket vill se utökade möjligheter till registerkontroller i samband med anställning och har därför lämnat en hemställan till regeringen om detta.

Nya arvsregler utreds

Regeringen har tillsatt en utredning som ska göra en bred översyn av reglerna om arv och testamente.

Få förändringar i nämndemannakåren

Trots insatser för att föryngra och bredda nämndemannakåren har det endast skett marginella förändringar bland nämndemännen sedan förra valet.

Ny MP på Lindahl

Från den 1 mars har Advokatfirman Lindahls kontor i Uppsala en ny Managing Partner.

Foto GAMMA-MAN

Många utmaningar för landets domstolar

Domstolsverket har nu lämnat in sitt budget-underlag för 2025-2027 till regeringen. I underlaget lyfts särskilt frågor rörande domstolarnas förutsättningar att även fortsatt kunna avgöra mål snabbt och rättssäkert.

Ny MP på Harvest

Harvest Advokatbyrå har utsett Gustav Sälgström till ny Managing Partner. Han efterträder Amin Bell som kvarstår som partner.

Foto Per Groth

Ny Riksåklagare

Regeringen har utsett Katarina Johansson Welin till ny riksåklagare.

Åtalas för två fall av allmänfarlig ödeläggelse

Åklagaren har väckt åtal mot två personer för delaktighet i en sprängning i Uppsala i december förra året. En av personerna åtalas även för att ha placerat en sprängladdning i ett flerfamiljshus i Upplands-Bro i november.

DOMARBLOGGEN
Foto OLEKSANDR PRYKHODKO

Domstolsutveckling inom Europarådet

Karin Wennberg Boberg och Björn Lindén på Domstolsverket är engagerade som svenska experter för arbetet inom Europarådets kommitté för domstolsutveckling och om detta arbete handlar det senaste inlägget på Domarbloggen.

Foto Twonix

Jurister som engagerar i sociala medier

I den nyligen publicerade "Maktbarometern: Juridik", framgår vilka som engagerar och når flest svenskar på våra största sociala medier. Högst upp i flera medier kommer Ardalan Shekarabi och Elisabeth Massi Fritz.

Bank missgynnade föräldraledig kvinna

Diskrimineringsombudsmannen, DO, anser att Klarna Bank missgynnade en kvinnlig anställd i samband med föräldraledighet och begär nu att banken betalar 135 000 kronor i skadestånd till kvinnan.

Foto Valery Voennyy

Året som gått i HFD

Högsta förvaltningsdomstolens verksamhetsberättelse för 2023 innehåller bland annat rättsfall i korthet, statistik samt artiklar som beskriver verksamheten och vardagen för medarbetarna på domstolen.

STUDENTARTIKEL

En tvär rättsveten- skaplig reflektion

Myndighetsutövning förekommer som rekvisit inom flertalet vitt skilda rättsområden. Med det i åtanke är det förvånande att det inte är klart vad rekvisitet omfattar. I denna artikel gör studenten Zack Norén ett försök att precisera begreppet.

Foto Sten-Åke Stenberg

HD:s verksamhet 2023

Högsta domstolen har nu publicerat sin verksamhetsberättelse för 2023. Den innehåller bland annat en presentation av två nya justitieråd och texter om den ombyggnation som genomfördes i Bondeska palatset under året

Inkomna mål ökade under 2023

Under 2023 ökade antalet inkomna mål till domstolarna. Det visar årsredovisningen från Sveriges Domstolar. Redovisningen visar också på fortsatta prioriteringar avseende digitalisering, kompetensförsörjning och säkerhet.

DEBATT

Är en uranrusch möjlig?

Klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari vill tillåta uranbrytning i Sverige. Mellan 1960 och 2018 skedde ingen uranbrytning trots att det var lagligt. Ska uran brytas, finns ett minfält av hinder som måste övervinnas.

Foto Europeiska unionens domstol

Ny svensk EU-domare ska rekryteras

Domarnämnden har beslutat att gå vidare med fyra sökanden till tjänsten som Sveriges domare vid EU-domstolen i Luxemburg.

Kammarrätten skärper säkerheten

Kammarrätten i Stockholm inrättar från och med den 22 februari en fast säkerhetskontroll.

Åklagaren avslutar Estonia-ärende

Åklagaren har beslutat att inte återuppta den tidigare nedlagda förundersökningen och inte heller inleda förundersökning i samband med Estonias förlisning.

Nya domare

Regeringen har den 15 februari 2024 utnämnt fem nya domare.

Bostadsbolag diskriminerade kvinna

Diskrimineringsombudsmannen, DO, anser att det var diskriminering när ett bostadsbolag nekade en kvinna en hyresrätt eftersom hennes inkomst bygger på sjukersättning.

Inbetalda återkrav från gärningspersoner ökar

Brottsoffermyndigheten betalar ut brottskadeersättning till brottsoffer och kräver sedan tillbaka beloppet från gärningspersonerna. Under 2023 ökade andelen inbetalda återkrav med 18 procent, vilket motsvarar cirka 9 miljoner kronor.

Foto David Naylor, Uppsala universitet

Vinterpromotion vid Uppsala universitet

Nyligen genomfördes Uppsala universitets årliga vinterpromotion. För Juridiska fakultetens räkning installerades bland annat de två hedersdoktorerna professor, dr Vesna Rijavec och Anders Eka, justitieråd och ordförande i Högsta domstolen.

Årets Advokatbyrå

Vinnarna av Årets Advokatbyrå inom ett antal olika kategorier presenterades nyligen på ett lunchevent på Berns i Stockholm.

Foto Andrey Popov

Förbättrade möjligheter till delgivning

Domstolsverket, Kronofogdemyndigheten och Försäkringskassan har till Justitiedepartementet lämnat en hemställan om att regeringen närmare låter utreda och överväga förbättrade möjligheter till delgivning.

Kommun missgynnade föräldraledig kvinna

Det var ett missgynnande som är förbjudet enligt föräldraledighetslagen när en kvinna inte fick tillbaka sitt tidigare arbete när hon återgick i tjänst efter föräldraledigheten, slår Diskrimineringsombudsmannen, DO, fast.

DOMARBLOGGEN

Tingsfiskaler på kurs

I det senaste inlägget på Södertörns tingsrätts blogg skriver tingsfiskalen Sofia Holje om en utbildning vid Nationellt forensiskt centrum (NFC) som tingsrättens fiskaler har gått på.

Ny JO-granskning av Migrationsverket

Trots att JO vid upprepade tillfällen granskat och uttalat kritik om Migrationsverkets handläggningstider har ett stort antal anmälningar fortsatt komma med klagomål om detta. Därför inleder JO nu en ny granskning.

Nya domare

Regeringen har den 1 februari utnämnt 16 domare.

Jag vill ha daglig bevakning av juridiska
nyheter från InfoTorg Juridik.
 
E-post: 
 
 
 
OBS! Om du loggar in kan du lägga upp ett
personligt urval för ditt Nyhetsbrev.
 
Logga in och lägg upp ett Nyhetsbrev.




 
» Logga in automatiskt