Bli kund Annonsera
onsdag 11 december 2019
Mitt i juridiken
Mitt i juridiken
Läs direkt!
Publicerad: 5 januari 2015,

Domare värnar självständigheten

Att de skickligaste juristerna arbetar som domare är en grundförutsättning för allmänhetens fortsatta förtroende för rättsväsendet. Under senare år har det emellertid varit svårt att få kvalificerade och lämpliga jurister att söka sig till domaryrket. Det skriver Sveriges Domareförbund i en debattartikel.

VERKTYG

»
Skriv ut
»
Tipsa en vän
»
Skriv kommentar

Statsmakterna har som målsättning att de skickligaste och för yrket mest lämpade juristerna ska söka anställning som ordinarie domare. Att det är de skickligaste och de för yrket mest lämpade juristerna som arbetar som domare är en grundförutsättning för allmänhetens fortsatta förtroende för rättsväsendet. Under senare år har det emellertid varit svårt att få kvalificerade och lämpliga jurister att söka sig till landets domstolar. Vad beror det på och vad kan göras för att ändra på det?

Rekryteringsproblemen har sin förklaring i flera faktorer. Skäl som lyfts fram av domarkåren är t.ex. för lågt löneläge och bl.a. till följd därav minskad status, orimliga produktionskrav samt förändringar av domstolarnas inre organisation.

Förändringar av domstolarnas inre organisation har motiverats av effektivitetsskäl och en ”renodling av domarrollen”, som i sig inte kan ses som något annat än resultatet av tillämpningen av New Public Management i domstolsväsendet. Mer eller mindre renodlade beredningsorganisationer har införts. Domarna involveras i handläggningen först i anslutning till att målen ska avgöras. Målen förutsätts då vara så väl beredda att domaren kan döma på befintligt underlag. Arbetet med att driva målen framåt i beredningsprocessen har överlåtits till handläggare och sekreterare

Genomförda organisationsförändringar har inneburit drastiska förändringar i domarens arbetssituation. Tidigare hade domaren kontroll över de mål som lottades på henne eller honom, från det att målen kom in till de avgjordes. Till sitt förfogande hade domaren en eller flera handläggare samt sekreterare. Domaren hade alltså en arbetsledande roll och därmed kontroll över arbetssituationen. Arbetssättet var självständigt och lämnade stort utrymme för domaren att redan under beredningen av målen söka efter konstruktiva lösningar, arbetsbesparande handläggning, etc.

Organisationsförändringarna har lett till att domaren alltmer övergått till att bli en kugge i en större beredningsorganisation. Den arbetsledande rollen har gått förlorad, vilket har inneburit att flexibiliteten och förutsebarheten i arbetet har minskat. Möjligheterna till inflytande över beredningen har också gått förlorad. Bristfälliga rutiner för beredningsarbetet har ibland medfört handläggningsmisstag som varit svåra att åtgärda när målet väl hamnat på domarens skrivbord. Det senare är problematiskt mot bakgrund av att det fortfarande är domaren som har det formella ansvaret för målets handläggning.

I och med förändringarna har alltså en stor del av de arbetsuppgifter som är intellektuellt stimulerande försvunnit för domaren, liksom möjligheterna att påverka arbetssituationen och ta ansvar för en rättssäker handläggning. När det gäller domaryrkets attraktivitet blir konsekvenserna av dessa förändringar särskilt intressanta om dessa relateras till vetskapen om att autonomi i fråga om arbetsinnehåll och arbetsplanering är en viktig, kanske avgörande, motivationsfaktor i kunskapsintensiva yrken.

Förändringarna har också väckt debatt (se t.ex. rådmannen Mikael Ohlssons artikel på rättsdatabasen Infotorg den 17 juni 2014 och flera artiklar i Svea hovrätts festskrift). Det tycks dessutom som om debatten har fått viss effekt. Det finns nämligen ett antal exempel på domstolar som gått ifrån den renodlade beredningsmodellen och släppt in domarna på ett tidigare stadium i handläggnings­processen. Det är ett steg i rätt riktning.

De skickligaste och för domaryrket mest lämpade juristerna bör bland annat ha stor integritet och ställa höga krav på kvalitet och professionalism. För att attrahera denna grupp jurister krävs att de erbjuds en arbetsmiljö som innefattar en rimlig arbetsbörda och goda möjligheter att styra och planera sitt arbete. Det förutsätter också att lönen ligger på en konkurrenskraftig nivå som är i paritet med arbetsgivarens kravspecifikation. Om rekryteringsproblematiken tas på allvar är det faktorer som dessa som måste diskuteras mellan domstolschefer, statsmakterna och Domstolsverket.

-----------

Styrelsen för Sveriges Domareförbund genom Mona Aldestam och Cecilia Nermark Torgils

Debattartikeln har även publicerats i Svenska Dagbladet, Brännpunkt, i dag.

-----------

Bakgrundsfakta

Domstolsverket, som är en statlig myndighet under regeringen och som fungerar som serviceorganisation till Sveriges domstolar, har de senaste åren uppmärksammat rekryteringsproblem vid landets domstolar. Utredningar som Domstolsverket låtit utföra visar att jurister – både med och utan särskild domarutbildning – avhåller sig från eller tvekar inför att söka lediga domaranställningar.

Sveriges Domareförbund är ett yrkesförbund för domare med uppgift att bl.a. värna domarnas och domstolarnas självständighet.

1 TIDIGARE KOMMENTAR
Mikael Fagerheim
6 januari 2015 09:31

Svenska domstolar har stor brist på domare vilket innebär brist på kompetens i våra domstolar. Resultatet är inte oväntat med slarviga beslut och domar som kan få förödande konsekvenser för den enskilde. I ett nu pågående mål i Stockholms tingsrätt har man som exempel bytt referent fem gånger. Det är naturligtvis helt oacceptabelt och riskerar att sätta rättsäkerheten helt ur spel. Man har även kunnat notera att storföretagen har stora fördelar av det faktum att våra domstolar verkar utgå ifrån att svenska storföretag inte begår medvetna fel.

Anmäl inlägg för olämpligt innehåll

Nya domarutnämningar

Regeringen har den 11 december utnämnt sex hovrättsråd och tolv rådmän.

Kilpatrick Townsend utser ny delägare

Erika Finn träder in som delägare i Kilpatrick Townsends Stockholmskontor vid årsskiftet.

Nya delägare i Wistrand

Wistrand Advokatbyrå har utsett Louise Rodebjer och Elisabeth Salmgren von Schantz till delägare vid Stockholmskontoret och Erik Dreijer till delägare vid Göteborgskontoret från 1 januari.

Datainspektionen granskar viseringar

Myndigheten inleder tillsyn av den svenska delen av Visa Information System, ett it-system för utbyte av uppgifter om viseringar mellan EU:s medlemsländer.

Delphi får ny delägare

Vid årsskiftet träder Hanna Ericson in som delägare i Advokatfirman Delphi.

Nya advokater

30 nya advokater har antagits av advokatsamfundet.

Jurist ny GD för Arbetsförmedlingen

Regeringen har beslutat att utse Maria Mindhammar till ny generaldirektör för Arbetsförmedlingen.

Utökad myndighets- granskning

Datainspektionen ska granska Skatteverket, Åklagarmyndigheten, Kustbevakningen, Kriminalvården och Tullverket för att ta reda på om myndigheterna har tillräckliga rutiner för att upptäcka personuppgiftsincidenter.

Nya domare

Regeringen har den 5 december utnämnt tre nya rådmän.

Tre nya delägare i Cederquist

Cederquist har valt in delägarna Tobias Johansson, Eric Johnson och Malin Allard.

Mannheimer Swartling utser sex delägare

Mannheimer Swartling har valt in Camilla Appelgren, Johan Berg, Anna Bryngelsson, Henrik Dock, Therese Jansson och Carl Johan Zimdahl till delägare i byrån.

Foto Castellum

Ny domstolsbyggnad börjar byggas i Malmö

Entreprenadkontraktet för att bygga den nya domstolsbyggnaden för tingsrätt, förvaltningsrätt och hyres- och arrendenämnd i Malmö är nu undertecknat.

Lindahl öppnar nytt kontor i Stockholm

Advokatfirman Lindahl öppnar nytt kontor i Stockholm. Gruppen som startar verksamheten består inledningsvis av tre delägare; Henrik Nobel, Mårten Lindberg och Mats Tindberg.

MAQS i nya lokaler i Stockholm

MAQS tar in fyra delägare från andra byråer och öppnar kontor i nya lokaler i Stockholm.

Foto ifeelstock

Stockholmsstudenter tvåa i rättegångstävling

Juriststudenter vid Stockholms universitet kom tvåa i en rättegångstävling vid Europadomstolen i Strasbourg.

Foto Bengt Hultqvist

Helsingborgs tingsrätt är färdigbyggd

Efter tre års till- och ombyggnad är nu tingsrätten färdigbyggd. Den 2 december öppnas domstolens ordinarie entré igen.

Foto Pontus Johansson

Nya delägare i MAQS

Linn Samuelsson och Marie-Anne Lindhardt blir delägare i MAQS i Göteborg som fortsätter satsningen på digital business, sport och event samt arbetsrätt.

Foto Vitaliy Pakhnyushchyy

Snabbförfarande i brottmål byggs ut

Försöksverksamheten med ett snabbförfarande i brottmål för vuxna, där tre tingsrätter i Stockholmsområdet ingår, ska fortsätta nästa år och ytterligare fem tingsrätter blir involverade.

Jag vill ha daglig bevakning av juridiska
nyheter från InfoTorg Juridik.
 
E-post: 
 
 
 
OBS! Om du loggar in kan du lägga upp ett
personligt urval för ditt Nyhetsbrev.
 
Logga in och lägg upp ett Nyhetsbrev.




 
» Logga in automatiskt