Bli kund Annonsera
torsdag 30 november 2023
Mitt i juridiken
Mitt i juridiken
Läs direkt!
Publicerad: 5 januari 2015,

Domare värnar självständigheten

Att de skickligaste juristerna arbetar som domare är en grundförutsättning för allmänhetens fortsatta förtroende för rättsväsendet. Under senare år har det emellertid varit svårt att få kvalificerade och lämpliga jurister att söka sig till domaryrket. Det skriver Sveriges Domareförbund i en debattartikel.

VERKTYG

»
Tipsa en vän

Statsmakterna har som målsättning att de skickligaste och för yrket mest lämpade juristerna ska söka anställning som ordinarie domare. Att det är de skickligaste och de för yrket mest lämpade juristerna som arbetar som domare är en grundförutsättning för allmänhetens fortsatta förtroende för rättsväsendet. Under senare år har det emellertid varit svårt att få kvalificerade och lämpliga jurister att söka sig till landets domstolar. Vad beror det på och vad kan göras för att ändra på det?

Rekryteringsproblemen har sin förklaring i flera faktorer. Skäl som lyfts fram av domarkåren är t.ex. för lågt löneläge och bl.a. till följd därav minskad status, orimliga produktionskrav samt förändringar av domstolarnas inre organisation.

Förändringar av domstolarnas inre organisation har motiverats av effektivitetsskäl och en ”renodling av domarrollen”, som i sig inte kan ses som något annat än resultatet av tillämpningen av New Public Management i domstolsväsendet. Mer eller mindre renodlade beredningsorganisationer har införts. Domarna involveras i handläggningen först i anslutning till att målen ska avgöras. Målen förutsätts då vara så väl beredda att domaren kan döma på befintligt underlag. Arbetet med att driva målen framåt i beredningsprocessen har överlåtits till handläggare och sekreterare

Genomförda organisationsförändringar har inneburit drastiska förändringar i domarens arbetssituation. Tidigare hade domaren kontroll över de mål som lottades på henne eller honom, från det att målen kom in till de avgjordes. Till sitt förfogande hade domaren en eller flera handläggare samt sekreterare. Domaren hade alltså en arbetsledande roll och därmed kontroll över arbetssituationen. Arbetssättet var självständigt och lämnade stort utrymme för domaren att redan under beredningen av målen söka efter konstruktiva lösningar, arbetsbesparande handläggning, etc.

Organisationsförändringarna har lett till att domaren alltmer övergått till att bli en kugge i en större beredningsorganisation. Den arbetsledande rollen har gått förlorad, vilket har inneburit att flexibiliteten och förutsebarheten i arbetet har minskat. Möjligheterna till inflytande över beredningen har också gått förlorad. Bristfälliga rutiner för beredningsarbetet har ibland medfört handläggningsmisstag som varit svåra att åtgärda när målet väl hamnat på domarens skrivbord. Det senare är problematiskt mot bakgrund av att det fortfarande är domaren som har det formella ansvaret för målets handläggning.

I och med förändringarna har alltså en stor del av de arbetsuppgifter som är intellektuellt stimulerande försvunnit för domaren, liksom möjligheterna att påverka arbetssituationen och ta ansvar för en rättssäker handläggning. När det gäller domaryrkets attraktivitet blir konsekvenserna av dessa förändringar särskilt intressanta om dessa relateras till vetskapen om att autonomi i fråga om arbetsinnehåll och arbetsplanering är en viktig, kanske avgörande, motivationsfaktor i kunskapsintensiva yrken.

Förändringarna har också väckt debatt (se t.ex. rådmannen Mikael Ohlssons artikel på rättsdatabasen Infotorg den 17 juni 2014 och flera artiklar i Svea hovrätts festskrift). Det tycks dessutom som om debatten har fått viss effekt. Det finns nämligen ett antal exempel på domstolar som gått ifrån den renodlade beredningsmodellen och släppt in domarna på ett tidigare stadium i handläggnings­processen. Det är ett steg i rätt riktning.

De skickligaste och för domaryrket mest lämpade juristerna bör bland annat ha stor integritet och ställa höga krav på kvalitet och professionalism. För att attrahera denna grupp jurister krävs att de erbjuds en arbetsmiljö som innefattar en rimlig arbetsbörda och goda möjligheter att styra och planera sitt arbete. Det förutsätter också att lönen ligger på en konkurrenskraftig nivå som är i paritet med arbetsgivarens kravspecifikation. Om rekryteringsproblematiken tas på allvar är det faktorer som dessa som måste diskuteras mellan domstolschefer, statsmakterna och Domstolsverket.

-----------

Styrelsen för Sveriges Domareförbund genom Mona Aldestam och Cecilia Nermark Torgils

Debattartikeln har även publicerats i Svenska Dagbladet, Brännpunkt, i dag.

-----------

Bakgrundsfakta

Domstolsverket, som är en statlig myndighet under regeringen och som fungerar som serviceorganisation till Sveriges domstolar, har de senaste åren uppmärksammat rekryteringsproblem vid landets domstolar. Utredningar som Domstolsverket låtit utföra visar att jurister – både med och utan särskild domarutbildning – avhåller sig från eller tvekar inför att söka lediga domaranställningar.

Sveriges Domareförbund är ett yrkesförbund för domare med uppgift att bl.a. värna domarnas och domstolarnas självständighet.

Nya domare

Regeringen har den 30 november utnämnt två nya domare.

DOMARBLOGGEN

Vad gör en utsänd långtidsexpert och projektsamordnare?

Veckans inlägg på Södertörns tingsrätts blogg handlar om det internationella arbetet som Sveriges Domstolar bedriver och om hur det är att arbeta som långtidsexpert och projektsamordnare i två olika länder.

Tre nya delägare till MAQS

Anders Lindström, Per Lagerkvist och Fredrik Mörner tillträder som delägare i MAQS Advokatbyrå från och med den 1 januari 2024.

Kommun ska betala sanktionsavgift

Integritetsskyddsmyndigheten utfärdar en sanktionsavgift på 300 000 kronor mot en kommun som införde en digital skolplattform utan att genomföra en konsekvensbedömning.

DO kräver ersättning för diskriminering

En kommun i Dalarna har enligt Diskrimineringsombudsmannen (DO) inte vidtagit tillräckliga åtgärder för att anpassa skolgången för en elev med en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning.

Tre nya domare

Regeringen har den 23 november utnämnt tre domare.

Foto gesrey

Kan AI användas som rättskälla?

Stiftelsen för rättsinformations årliga konferens hölls i Delphis lokaler i centrala Stockholm och fokuserade i år på frågor om hur generativ AI kan påverka den juridiska domänen och juristers arbete. Flera talare inom olika yrkesområden gav sin syn på saken.

Ingen diskriminering att neka mobilt BankID

Diskrimineringsombudsmannen (DO) anser att det inte var fråga om diskriminering när ICA-banken nekade kunder utan svenskt pass eller nationellt id-kort att ansöka om mobilt BankID.

RÅ överklagar avvisningsbeslut

Riksåklagaren har överklagat ett hovrättsbeslut om att avvisa ett åtal om barnfridsbrott. Hon yrkar att Högsta domstolen ska återförvisa målet till hovrätten.

Foto Inbj

Nya domare

Regeringen har den 16 november utnämnt 20 domare.

Petra Lundh blir ny rikspolischef

Regeringen har beslutat att utse Petra Lundh till ny rikspolischef från och med den 1 december 2023. Förordnandet gäller i sex år.

Ny chef för skattenämnder

Regeringen har beslutat att anställa tf. kammarrättslagmannen Eva Östman Johansson som chef för Skatterättsnämndens och Forskarskattenämndens kansli

Foto Roland Magnusson

Körlektion på ryska var diskriminering

Diskrimineringsombudsmannen (DO) begär att en körskola ska betala diskrimineringsersättning för diskriminering som har samband med etnisk tillhörighet efter att ha nekat en man en körskolelektion med anledning av att han inte ville tala ryska med körskolläraren.

Straffavgift för advokater höjs

Den 15 november fattade riksdagen, i enlighet med Advokatsamfundets förslag, beslut om en höjning av den straffavgift som advokater kan åläggas om de har brutit mot god advokatsed.

STUDENTARTIKEL

Rätten att öppna konto

I takt med det finansiella systemets övergång mot ett kontantlöst samhälle har bankerna getts en större roll i att erbjuda medborgarna betalkonton, men dessa har också ett ansvar i enlighet med penningtvättsregelverket. I denna artikel utreder studenten Zack Norén rättsläget kring fysiska personers rätt att öppna betalkonto.

Ny delägare till Lindahl

Natalie Bretz börjar som ny delägare i Lindahl Advokatbyrå den 1 januari nästa år.

Wistrand går ihop med internationell byrå

Wistrand blir nu en del av CMS, en av världens största advokatbyråer.

DOMARBLOGGEN

Varför ska unga behandlas annorlunda?

Södertörns tingsrätt senaste två blogginlägg diskuterar den mycket aktuella frågan om varför det ska finnas en särskild ordning för unga lagöverträdare.

Advokatsamfundet inrättar tillsynsenhet

Den 9 november fattade Advokatsamfundets styrelse beslut om att det ska inrättas en särskild tillsynsenhet.

STUDENTKRÖNIKA

Internet – från anarki till plattformsdespoti?

Internet beskrevs ursprungligen som en slags anarkistisk frizon. Decennier senare har vi ett annat internet där sociala medier-bolag har en makt över våra liv – och det demokratiska samtalet - få kunde förutse. Vem bestämmer över ditt digtala liv?

16 nya advokater

Styrelsen för Sveriges advokatsamfund antog 16 nya ledamöter vid sitt sammanträde den 9 november.

Advokatsamfundet och Advokatguiden förlikas

Sveriges Advokatsamfund och Advokatguiden AS har ingått en förlikning i två mål i Patent- och marknadsdomstolen som Advokatsamfundet tidigare har inlett mot bolaget.

KRÖNIKA

Onödig lagstiftning om bolagsstämmor online?

I ett lagförslag önskar regeringen i ABL reglera bolagsstämmor online. Men näringslivet pläderar för fysiska stämmor som bäst procedur för samtalet med aktieägarna. Behövs nya regler? Om det skriver professor emeritus Torsten Sandström i en krönika.

Sanktionsavgift mot bolag som skickat kunduppgifter fel

Integritetsskyddsmyndigheten utfärdar en sanktionsavgift på 500.000 kronor mot ett bolag som av misstag skickat ett mejl till ett stort antal av sina kunder som innehållit en fil med uppgifter om tusentals andra kunders ekonomi.

Foto Pia Nyman

Ny dispaschör utsedd

Regeringen har förordnat Paula Bäckdén till ny dispaschör.

PRAKTIKERARTIKEL

Nya regler om visselblåsning

Den 17 december måste företag med 50-249 anställda ha interna rapporteringskanaler på plats för visselblåsning enligt visselblåsarlagen. Om de nya reglerna skriver advokat Viktoria Hybbinette och biträdande jurist Douglas Palm, Wistrand Advokatbyrå, i en praktikerartikel.

dNovo delas upp i två verksamheter

Advokatfirman dNovo delas nu upp i två nya, oberoende verksamheter.

STUDENTARTIKEL

Överutnyttjande av omprövningsrätten

Förvaltningsärenden om- och överprövas av en stor mängd anledningar. I denna artikel skriver studenten Zack Norén, Stockholms universitet, om balansen mellan processekonomi och grundläggande demokratiska värden.

Foto Michael Erhardsson

DO kräver ersättning från kommun

Diskrimineringsombudsmannen, DO, anser att en kommun i Skåne ska betala diskriminerings-ersättning till en elev som utsatts för sexuella trakasserier.

Tillsyn över advokater ska förbättras

Den proaktiva tillsynen över advokater och advokatbyråer bör ta sin utgångspunkt i en riskbaserad modell. Det anser Advokatsamfundet, som nu föreslår att en särskild tillsynsenhet inrättas.

Foto Boris Breytman

Uppsalastudent vann stor casetävling

Sveriges största casetävling inom affärsjuridik är avgjord. Emilia Nordin, studerande vid Uppsala universitet, utsågs till vinnare efter två intensiva finaldagar i Uppsala.

Foto Stuart Miles

Juristens roll i AI-samhället

I takt med att användningen av AI ökar i samhället blir frågor om teknikens relation till rätten och juristens roll i teknikutvecklingen alltmer aktuella. Enligt Stanley Greenstein, juris dr. och docent i rättsinformatik, har juridiken en viktig roll i teknikutvecklingen och det är viktigt att jurister har kunskap om tekniken.

Första nämndbeslut om grovt barnfridsbrott

Nämnden för brottsskadeersättning har beslutat i fem nya ärenden enligt de nya skadeståndsreglerna från juli 2022.

Foto Wavebreakmedia

71 nya advokater

Styrelsen för Sveriges advokatsamfund antog 71 nya ledamöter vid sitt sammanträde den 12 oktober.

Tretton män åtalas för mord i Södertälje

Åklagaren har väckt åtal mot totalt 13 män för inblandning i ett mord den i oktober förra året i Ronna, Södertälje.

STUDENTKRÖNIKA

Därför vill (nästan) ingen bli domare

Svenskt rättsväsende skriker efter fler domare men allt färre nyblivna jurister vill bli tingsnotarier. I skuggan av den svenska våldsvågen är det inte svårt att förstå varför.

Jag vill ha daglig bevakning av juridiska
nyheter från InfoTorg Juridik.
 
E-post: 
 
 
 
OBS! Om du loggar in kan du lägga upp ett
personligt urval för ditt Nyhetsbrev.
 
Logga in och lägg upp ett Nyhetsbrev.




 
» Logga in automatiskt