
Beslut om grundlagsändringar
VERKTYG
Den 16 november sa riksdagen ja till regeringens förslag till lagändringar och grundlagsändringar. Lagförslagen innebär bland annat att utlandsspioneri, grovt utlandsspioneri och grov obehörig befattning med hemlig uppgift med grund i utlandsspioneri kriminaliseras och förs in i brottsbalken.
Riksdagen sa också ja till förslaget om ändringar i de två grundlagarna tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen. Ändringarna innebär bland annat att utlandsspioneri samt de former av obehörig befattning med hemlig uppgift och vårdslöshet med hemlig uppgift som har sin grund i utlandsspioneri även blir kriminaliserat som tryck- och yttrandefrihetsbrott.
Lagändringarna innebär begränsningar av meddelarfriheten och anskaffarfriheten, det vill säga rätten att meddela och anskaffa uppgifter för publicering i grundlagsskyddade medieformer.
Vidare sa riksdagen ja till ett grundlagsförslag som innebär utökade möjligheter att genom vanlig lag begränsa föreningsfriheten för sammanslutningar som ägnar sig åt eller understöder terrorism.
Grundlagsändringarna är så kallade vilande förslag, vilket innebär att riksdagen har tagit beslut i de delarna vid tidigare tillfälle. De första besluten om grundlagsförslagen togs den 6 april 2022 och då röstade riksdagen ja.
Lagändringarna ska börja gälla den 1 januari 2023.
Det framgår av uppgifter från riksdagens hemsida.