Foto: Rjmiz/Dreamstime.com

LÄS MER

»

Fel och fortsatt granskning av Stockholms tingsrätt

»

Stockholms tingsrätt mörkar parter?

VERKTYG

»

Tipsa en vän

E-postadress att skicka till
Ditt namn
Skicka

Bakgrunden till de här tvisterna är ett riktigt drama. Tankarna går till Erik Penser som tvingades lämna i från sig sitt livsverk för några kronor efter att Yggdrasil hade satt Nobelaktier i pant som säkerhet för sina lån.

I slutet av 2008 var Swedbank illa ute. Utlåningen i Baltikum var förenad med stora risker och banken behövde nytt kapital.  Den störste ägaren Sparbanksstiftelsernas Förvaltnings AB med 14,5 procent av aktierna ställde upp. Då förvaltningsbolaget  inte hade några pengar att köpa ytterligare aktier för lånade det 925 miljoner av Folksam och 500 miljoner av statliga Svensk Exportkredit. Som säkerhet lämnade förvaltningsbolaget sina aktier i Swedbank. Också österrikiska banken Erste Group som nu stämts i Stockholms tingsrätt lånade ut pengar mot en större aktiepost som säkerhet.

Värdet på aktierna sjönk dessvärre till en nivå under själva lånebeloppet. Folksam och Svensk Exportkredit behöll därför panten och blev ägare till betydande minoritetsposter i Swedbank. Också Erste satt kvar på sin post men sålde senare. Totalt övertogs 90 miljoner av de 107 miljonerna Swedbanksaktier som förvaltningsbolaget hade. Kursen steg därefter 35 procent på en vecka. Och den har därefter fortsatt stiga.

Men det rättsliga efterspelet har pågått ett tag.

- Vi vill ha bättre betalt för våra aktier, sa Lorentz Andersson, ordförande i förvaltningsbolagets styrelse, till DN i januari i år.

Till Dagens Industri sa han i juli förra året:

- Vi har gått ut med ett krav till våra långivare. Eftersom aktien steg under veckan hade den ett större värde än beräknat vid överföringen och det vill vi ha ersättning för.

Eftersom avtalen innehåller skiljeklausuler pågår skiljeförfaranden med de tre långivarna. Detta har Svensk Exportkredit tidigare tillkännagivit. Vad som är nytt nu är att tvisten med Erste Group nått allmän domstol. Den 5 mars stämde Sparbanksstiftelserna banken inför Stockholms tingsrätt på skadestånd på grund av avtals ogiltighet. Hela stämningsansökan är sekretessbelagd. InfoTorg Juridik har begärt ut den men fått avslag. Detta torde vara unikt. Inte ens en maskning gjordes. Domstolen genom rådmannen Joakim Munter hänvisar till bestämmelsen om affärs- och driftsförhållande i 36 kap. 2 § i offentlighets- och sekretesslagen. Yrkandet om sekretess kom från Sparbanksstiftelserna.

Eric Bylander, universitetslektor i processrätt och medlem i InfoTorg Juridiks redaktionsråd, är förvånad över sekretessbeslutet.

- Det är svårt att frigöra sig från tanken att man låtit sig imponeras av de resursstarka parterna. Det framstår som en uppvisning i en skönhetstävling mellan allmän domstol och skiljenämnd, säger han.

Ja, faktum är att här får parterna i princip samma tillgång till ett hemligt förfarande som de hade fått i en privat rättsskipning. Och hemlighetsmakeriet ärtotalt också från parterna. Ombuden är knäpp tysta när jag kontaktar dem. Några ord kostar Lorentz Andersson på sig rörande frågan hur en tvist som regleras av skiljeklausul kan nå allmän domstol.

- Vi har gått in med stämning för att delar av tvisten inte täcks av skiljeklausulen. Och den ettåriga preskriptionstiden var på väg att gå ut, förklarar Loretntz Andersson som också uppger att stiftelserna har tillräckligt med tillgångar kvar för att driva de kostsamma processerna.

- Deras krav är helt befängda och har ingen substans, sa Michael Mauritz, talesman för Erste Group, till DN i januari.

Hemlighetsmakeriet tas till ytterligare en nivå när det gäller Svensk Exportkredit. Detta statliga aktiebolag skrev nämligen följande i sin årsredovisning som kom i förra veckan: "Den 5 mars 2010 har SFAB även ingivit en stämningsansökan mot SEK i samma tvist till Stockholms tingsrätt. SEK:s inställning att SFAB:s krav är ogrundade kvarstår och ingen reservering har gjorts".

Således ska det i Stockholms tingsrätt finnas ett mål med Sparbanksstiftelsernas Förvaltnings AB som kärande och Svensk Exportkredit som svarande. Men det gör det inte. Samtliga på domstolen som InfoTorg Juridik talat med förnekar all kännedom om ett sådant mål. När vi till sist ringde upp högste chefen Lena Berke gör hon en egen utredning och återkommer med följande svar:

- Vi har letat på dessa namn och hittar inget. Att det skulle ha kommit in något som inte registrerats finns inte på kartan.

Men Johan Winlund, kommunikationschef på Svensk Exportkredit, uppger att uppgifterna i noten i årsredovisningen är korrekta.

- Jag har sett akten själv. Jag kan bekräfta att den finns.

Rena snurren alltså. Återstår att se om vi får någon klarhet i detta.