Sparbanksstiftelsernas Förvaltnings AB har stämt både österrikiska banken Erste  Group Bank och Svensk Exportkredit. Ni kan läsa om dessa Swedbanksrelaterade tvister på annan plats i Mitt i Juridiken. Men det är inte bara miljardtvisterna i sig som är intressanta utan också Stockholms tingsrätts handläggning av dem.

InfoTorg Juridiks kamp om att få ut handlingarna på Stockholms tingsrätt har nu blivit förstasidesstoff i Svenska Dagbladet. Rådmannen Ann-Britt Jansson som fattade beslutet att sekretessbelägga stämningsansökan rörande miljardtvisten mellan Sparbanksstiftelsernas Förvaltnings AB säger till SvD att hon aldrig tidigare hemligstämplat en stämningsansökan.

Fullständigt unikt

Undertecknad har heller aldrig under sina 14 år som domstolsskribent utsatts för detta. Därför valde InfoTorg Juridik att överklaga sekretessbesluten till Svea hovrätt. Tingsrätten hänvisar ju till 36 kap. 2 § första stycket nya offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) angående affärs- och driftsförhållanden.  Bestämmelsen utgörs av ett så kallat rakt skaderekvisit som innebär presumtion  för offentlighet. Endast i mycket speciella situationer kan sekretess beslutas. Och att inte ens ge ut en gallrad version torde vara fullständigt unikt och möjligen tjänstefel. Därför trodde vi att hovrätten skulle häva sekretessen i sin helhet.

Svea hovrätt har nu kommit med sitt beslut angående Erste Group. Här får Stockholms tingsrätt bakläxa i den meningen att vägran att lämna ut ens en maskad version var felaktigt. Hovrätten konstaterar mycket kortfattat att stämningsansökan och vissa bilagor till denna innehåller uppgifter som omfattas av undantaget i 36 kap. 2 §. För de uppgifterna gäller således sekretess. Men överklagandet bifalles så att handlingarna lämnas ut med maskning av de aktuella uppgifterna.

Det är emellertid så mycket tusch över texten så att hovrättsbeslutet är tämligen värdelöst (se bilagd fil). Därmed återstår frågan hur just detta mål kan vara så hemligt. Sparbanksstiftelserna är inget börsbolag eller avancerat teknikföretag. Förvaltningsbolaget ska dessutom, enligt tidningsuppgifter, läggas ned inom sinom tid på grund av Swedbankshistorien.

Självständig bedömning

Nu väntar vi på Svea hovrätts beslut angående Svensk Exportkredit. Beslutet lär inte avvika från det här beslutet. Men en självständig bedömning ska göras. Förhoppningsvis kommer domstolen på andra tankar. Annars får vi överklaga till Högsta domstolen.

Helt klart är emellertid att Stockholms tingsrätt gjorde fel som inte ens försökte maska stämningsansökan. Men det som InfoTorg Juridik och omvärlden reagerat allra skarpast emot är att samtliga uppgifter rörande Svensk Exportkreditfallet mörklades. Inte ens parternas namn lämnades ut. Här har rådmannen Ann-Britt Jansson ett tungt ansvar som fattade beslutet. Vi möttes av dimridåer under två dagar. Inte ens domstolens chef Lena Berke ville medge att det existerade ett mål mellan Sparbanksstiftelsernas Förvaltnings AB och Svensk Exportkredit.

Hade vi nöjt oss med det beskedet skulle allmänheten än i dag sväva i ovisshet. Frågan hur detta går ihop med offentlighetsprincipen och ett öppet samhälle får nu Justitieombudsmannen möjlighet att svara på. I går lämnade jag in en anmälan till JO mot Stockholms tingsrätt, Lena Berke och rådmännen Hjalmar Forsberg och Ann-Britt Jansson.

Jag vill veta om detta är en engångsföreteelse eller om det finns fler mål som ”begravts” på domstolen genom åren. Dessutom undrar jag om det är förenligt med offentlighetsprincipen att vägra utlämning av rent banala uppgifter genom maskning på grund av att domstolen upplever det opraktiskt.